Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Carlopago ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Carmaux-Carnot
68
Carmaux [-ma], stad i franska depart. Tarn,
vid Aveyrons biflod Cérou. 8,100
innev. (1891). Slott. Glasindustri. I närheten
finnas stora brunkolslager, som väl länge användts
af traktens befolkning, men först på senare tiden
börjat bearbetas i större skala, hvarigenom C.,
förr en liten by, nu är i stark tillväxt.
Carmen Sylva, psevdonym för drottning Elisabet af
Rumänien. Se Wied.
Carmination. Se Karminativa medel.
*
Carn, megalitiska monument. Se Cairn. Suppl.
*
Carnac (Breton. Kerrec, »stenplats»), kommun
i MorMhan. Stenarna (Fr, rimMrs, pierres k-
vées) stå i tre grupper med en sammanlagd längd
från v. till ö. af omkr. 1,6 km. Den första gruppen
börjar vid Le Ménec (»stenarna») och består af 11
parallella rader stenar (tills. 874), som mot v. äro
3,5-4 m. höga, men aftaga i storlek mot ö. till mindre
än l m., derefter kommer ett 282 m. bredt mellanrum,
hvarpå vid Kermario börjar en grupp på 10 rader stenar
(tills. 855) af samma storlek som de vid Le Ménec,
likaledes aftagande i höjd mot ö.; de af brytas
likaledes af ett mellanrum, hvarefter vid Kerlescan
den tredje gruppen vidtager, bestående af 13 rader
stenar (tills. 262), hvilka äro mindre än de andra
gruppernas. Vid gruppernas vestliga ändar finnas några
andra fornlemningar, såsom grafkamrar (dol-mens)
med fornsaker från sten- och bronsåldern. Ännu i
början af 18:de årh. voro stenarna omkr. 4,000 till
antalet, länge skyddade af en vidskeplig fruktan
från förstöring; men i 19:de årh. har ett stort
antal förstörts, och för att bevara de återstående
har staten måst fridlysa eller köpa dem. Eörande
stengruppernas tillkomst eller ålder har man ännu
icke kommit till en tillfredsställande lösning. Söder
om dem ligger ett åt S:t Michel vigdt kapell på en
20 m. hög och 150 m. lång kulle, i hvilken man 1862
fann en graf kammare från stenåldern.
*
Carnallit är uppkalladt efter den om det preussiska
bergsbruket högt förtjente Rudolf von Carnali (f. i
Glatz 1804, d. i Breslau 1874), 1855-61 direktör vid
oberbergamtet i Breslau.
Carnarvon [-ärvön], Henry Howard Moly-neux
Herbert, earl of C., engelsk politiker, f. 1831,
inträdde 1849 i öfverhuset, der han genast
väckte uppmärksamhet. Under Derby var han 1858 -59
understatssekreterare och blef 1866 statssekreterare
för kolonierna, men afgick 1867, enär han ej gillade
Disraelis planer -till en parlamentsreform. I
dennes andra minister 1874 öfvertog han dock åter
kolonialportföljen, men utträdde 1878, enär han
ogillade sin chefs orientaliska politik. Salisbury
gjorde honom i Juni 1885 till vicekonung på Irland,
der han trädde i förhandlingar med Parnell; men då
en ny tvångspolitik mot Irland började, afgick han
i Jan. 1886. Död 1890. C. skref några arbeten af
arkeologiskt och geografiskt innehåll samt gjorde
öfversättningar från grekiska skalder.
Carnati’c, område i kejsaredömet Indien. Se Karnatik.
*
2. Carnegie, D., afled på sin egendom i Skotland
i Febr. 1890. Han skänkte bl. a. år 1887 1/2
mill. kr. till högskolan i Göteborg.
Carnegie [-negi], Andrew, nord-amerikansk
industriidkare och donator, »jernkungen» kallad,
f. 1835 i Dunfermline i Skotland, son af en väfvare,
följde 1845 sina föräldrar som emigrant till Amerika,
der han blef telegraf tjensteman i Pittsburg. Genom
spekulationer med Woodruffs sof-vagn lade han grunden
till sin förmögenhet, erhöll en hög befattning vid
Pennsylvaniajern-vägen, vardt delegare i ytterst
inbringande berg-oljekällor och inrättade ett jern-
och stålvalsverk, kring hvilket en grupp af andra
verkstäder växte upp, så att C:s jernverk nu är
det största och fullständigaste på jorden (hans
tillverkning af
exempelvis tackjern uppgår till 2,000 tons
dagligen). I Maj 1896 köpte C:s bolag af Ohio steel
comp. den åt Ohiobolaget anvisade monopolsandelen
af Förenta staternas stålproduktion, motsvarande
Vio af landets årliga stålproduktion, mot vilkor
att Ohiobolaget skulle stänga sina ofantliga
verkstäder. C. har donerat stora summor till
samhälls-nyttiga ändamål i Skotland och Amerika. Han
har inrättat bl. a. ett fritt bibliotek i sin
födelsestad (genom en donation af 40,000 doll.), ett
dylikt i Edinburgh (250,000 doll.), en kombination
af konsertsal, bibliotek och konstgalleri i Pittsburg
(nära 2 mill. doll.) och 1890 en musikhall i New York
(1,125,000 doll.). Han var länge egare af icke mindre
än 18 radikala tidningar i Storbritannien och har
sjelf författat tidskriftsuppsatser i arbetarefrågor
samt andra ekonomiska ämnen, skriften Triumphant
demoaracy (1886; ny uppl. 1893), i hvilken han gifver
en öfverblick af Amerikas utveckling under folkliga
institutioner, m. m.
*
1. Carnot, L. N. M., afled d. 3 Aug. 1823
i Magdeburg; enligt franska kamrarnas beslut
öfverflyttades 1888 hans stoft från nämnda stad
till Pantheon i Paris. - C:s son Hippolyte
publicerade 1861- 64 hans Mémoires (2 bd; ny
uppL 1893). »Correspondance générale de Carnot»
(omfattande tiden från Aug. 1792) började 1892
utgifvas af E. Oharavay. I staden Nolay, depart. Göte
d’0r, familjen Garnots vagga, aftäcktes 1882 en
(af Roulleau modellerad) staty af C.
.2. Carnot, L. H., afled d. 17 Mars 1888. - Af hans
utgifna skrifter må ytterligare nämnas Mémoires
sur Carnot par son fils (2 vol., 1861-64) och La
revolution franqaise, resumé historique (2 bd,
1867; svensk bearbetning af 0. V. Ålund: »Franska
revolutionen», 1889).
3. Carnot [-na], Nicolas Leonard Sadi, fransk fysiker,
den föregåendes broder, född d. l Juni 1796 i Paris,
studerade 1812-14 vid École polytechnique och
utnämndes derefter till underlöjtnant i genikåren,
men lemnade 181& militärtjensten af politiska
skäl och sysselsatte sig^ med vetenskapliga
spekulationer. 1826-28 tjenade han emellertid å
nyo i hären, såsom kapten. Död i Paris d. 24 Aug"
1832. C. efterlemnade egentligen endast ett verk,
men af oskattbart värde,, nämligen Reflexions sur la
puissance motrice du feu et sur les machines propres ä
développer cette puissance (1824). I denna afhandling,
som är skrifven i praktiskt ingeniörs-syfte,
utvecklar G. den väsentliga delen af den s. k. andra
hufvud-satsen i mekaniska värmeteorien. Han påvisar
nämligen, att arbete kan uträttas derigenom, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0038.html
