Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castries ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cataphracti, zool., en annan benämning för Cottidae,
simpfiskar. Se Kindpansrade fiskar.
Cataracta, Lat., med. grå starr. Se Starr 1.
*Catargiu, L., föddes 1823. Efter sin afgång
från ministerämbetet ledde han i senaten det
konservativa partiet, blef 1888 senatspresident,
var April–Nov. 1889 konseljpresident och är sedan
1891 inrikesminister och konseljpresident.
Catarrhinae, Lat., zool., smalnäsiga apor. Se Apa.
Catarrhus aestivus, Lat., med. Se Höfeber.
Catch [katsj], Eng. (egentl. grepp, fångst),
musikt., en art för England egendomlig folklig
kompositionsform, bestående i flerstämniiga fugerade
sånger för mansstämmor med vanligen komisk text
och hvarjehanda svårigheter i utförandet, i det att
t. ex. orden eller t. o. m. stafvelserna kunna vara
delade på olika stämmor. De äldsta samlingarna
af catches härröra från 1609 och 1611. Hvarje
yrke hade sin kännetecknande catch. Äfven sådana
med herdeidylliska ämnen voro vanliga. Under Karl
II:s sedeslösa epok (senare hälften af 1600-talet)
gjordes gerna texterna så sjelfsvåldiga, att mycken
förträfflig catch-musik på denna grund ej numera kan
föredragas. Sedan 1761 finnes i London för odlande
af denna gamla sångform en förnäm Catch club, hvars
medlemmar endast äro åhörare till de af yrkessångare
utförda sångerna. Jfr Glee. Suppl., och Liedertafel.
Catechupalmen, bot. Se Areca. Jfr Katechu.
*Catel, F., var broder till kompositören Ch. S. Catel.
Catena, Vincenzo (hette efter faderns
namn egentligen Vincenzo di Biagio), italiensk
målare af venezianska skolan, härstammade från
Treviso (hans födelse- och dödsår äro okända),
fick 1495 plats som medhjelpare i dogepalatset
i Venezia. Sedan hör man talas om honom i flere
testamenten från 1514 till 1531. Deraf följer,
att han dött kort efter sistnämnda år. Han följde i
sin konst hufvudsakligen Giovanni Bellini. I sådan
riktning går hans framställning i dogepalatset af
Leonardo Loredano, som af S. Markus presenteras för
Madonnan i närvaro af Johannes Döparen. Detsamma är
förhållandet med en stor altartafla i S. Maria Mater
Domini i Venezia: S. Kristina, omgifven af änglar
bärande marterredskapen, välsignas af den ofvan
henne sväfvande frälsaren. Han har för öfrigt målat
porträtt, som med rätta prisas af Vasari. Sådana äro:
bilden af Raimund Fugger från Augsburg, som enligt
samme författare befann sig i »Fondaco de’ Tedeschi»
(tyskarnas upplagshus i Venezia), men som nu hänger
i Berlins museum, och bröstbilden af en andlig man
i violett drägt med mässbok, som nu finnes i Wiens
museum. C. R. N.
Catgut [ka’ttgött], Eng. (»katt-tarm»), ett slags
tråd, som af kirurgerna rätt ofta brukas till att
ombinda (underbinda) blodkärl vid operationer, att
sy ihop sår o. d. Catgut beredes af olika växtätares
tarmar, hvilka befrias såväl från slemhinna som från
yttre (bukhinne-) öfverdrag, skäras i smala remsor,
trillas så, att de blifva runda, poleras genom
inrifning med mandel- eller olivolja, befrias från
fett med eter samt indränkas med desinficierande ämnen
(karbol, sublimat l. d.). — Catguttrådarna angripas
och »förtäras» (resorberas) ganska snart i kroppen och blifva alltså icke
länge qvarliggande deri såsom främmande, retande
föremål. Å andra sidan kan det stundom hända, att
catguttrådarna alltför snart upplösas och att till
följd deraf t. ex. »efterblödning» från ett med nämnda
material underbundet blodkärl kan inträffa. I fall,
då sådant kan befaras, brukas i stället silke el. d.
C. G. S.
Catha, bot. Se Kat.
Catharina Jagellonica. Se Katarina, sp. 490.
Cathartes, zool. Se Korpgamarna.
Cathartica, farmak. Se Katharsis.
Cathay, under medeltiden europeisk benämning på Kina
(se d. o., sp. 687).
*Cathedraticum var en afgift, som af
svenska presterskapet vid synoderna
(stiftsmötena) erlades till biskopen.
Ehd.
Catherine Point [ka’therin påjnt]. Se Dungeness
Point. Suppl.
Catholic association [assåsjiēsjön], Eng. Se Katolska
associationen.
Catilinariska existenser, sedligt sjunkna personer,
hvilka i likhet med den romerske upprorsstiftaren
Catilina hafva ingenting att förlora och derför
våga allt.
Catillus, den latinska namnformen för Kettil (se
d. o.).
Cat Island [katt äjland], en af Bahama-öarna i
Vestindien, 556 qvkm., med omkr. 2,400 innev. Den
har af några (Catesby, De la Roquette, Wash. Irving,
A. v. Humboldt) ansetts för att vara Columbus’
Guanahani l. San Salvador.
*Catlin, G., afled i Jersey City 1872.
Catoblepas, zool. Se Gnuslägtet.
Catolynx, zool. Se Lokatter.
Catorce [katå’rdse] l. Mineral de C., bergsstad i
mejikanska staten San Luis Potosi, 2,680 m. öfver
hafvet, vid jernvägen från Saltilio till S. Luis
Potosi, med hytteverk och silfvergrufvor, hvilka länge
voro ofantligt gifvande. Omkr. 18,000 innev.
*Cattack 2. är hufvudstad i Orissa.
Cattack Mehals. Se Orissa.
Cattajo, slott. Se Battaglia. Suppl.
Catteau-Calleville [katta’kalivi’ll], Jean Pierre
Guillaume, fransk skriftställare, föddes 1759
i Angermünde, preuss. prov. Brandenburg, och
tillhörde en hugenottfamilj, som lemnat Frankrike
efter Nantesiska ediktets upphäfvande. Han anställdes
1783 såsom pastor vid franska reformerta församlingen
i Stockholm, företog från 1788 resor i Tyskland,
Frankrike, Schweiz, der han en längre tid uppehöll
sig i Genève och umgicks med bl. a. Gibbon och
Mallet, samt i de skandinaviska landen. 1810
bosatte han sig i Paris, lemnade prestkallet
och dog i nämnda stad d. 19 Maj 1819. C. var
ledamot af svenska Vetenskapsakademien samt af
Vitt. hist. o. ant. akad. Han utgaf Bibliothèque
suédoise (1783) och författade Tableau general de la
Suède (1789), Tableau des états danois considérés sous
les rapports du mécanisme social (3 bd, 1802), Voyage
en Allemagne et en Suède (3 bd, 1810), Tableau de la
mer Baltique (2 bd, 1812), Histoire des révolutions
de Norwége (2 bd, 1818), innehållande äfven en
framställning af Norges dåvarande ställning och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
