- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
97-98

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castries ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

publicerade större serier af afhandlingar, Exercices
de mathématiques
(1826–30) och Nouveaux
exercices d’analyse et de physique mathématique

(1840–47). Derjämte utgaf han flere större arbeten
öfver analysen och dess användning på geometrien,
såsom Cours d’analyse de l’École polytechnique
(1821). Institutet började 1882 utgifva hans Oeuvres
complètes.
G. K.

Caucus [kåköss], Eng. (amerikansk förvrängning
af calkers, kalfatrare, hvilka yrkesmän plägade i
Boston sammanträda med andra till politiska möten vid
tiden för frihetskriget), i Nord-Amerika benämning
på politiska partimöten och förberedande möten för
politiska och kommunala val.

Cauda equina, Lat. (»hästsvansen»), anat. Se
Ryggmärg, sp. 118.

Caudata, zool., en annan benämning för Urodela
(se Stjertamfibier).

Caudry [kådrī], stad i franska depart. Nord, vid
franska nordbanan. Omkr. 8,000 innev. Textilindustri.

*Cauer, E. Sonen Karl dog 1885, sonen Robert 1893.

Caulerpa Lam., bot., algslägte inom ordningen
Siphoneae bland de gröna algerna, hvilket
representerar den mest differentierade typen inom
de encelliga växterna. Från en tjock, krypande,
i spetsen tillväxande rotstockliknande hufvudaxel
utgå nedåt på bestämda mellanrum i spetsarna rikt
förgrenade färglösa rhizoider, som tränga ned
i bottenslammet och fästa växten. Uppåt utväxa
gröna, hos de olika arterna på skilda sätt formade
bladliknande bålflikar. I den stora cellens inre
äro som stöd utspända cellulosa-balkar mellan
väggarna. De omkr. 70 arterna lefva i de varma hafven
och förenas vanligen till en egen familj Caulerpaceae.
G. A.

Caulerpaceae, bot. Se Caulerpa. Suppl.

Caulis, Lat., bot., stjelk, örtstjelk. Se Stam 1.

Caulonia, stad uti italienska prov. Reggio di
Calabria, vid floden Alaro och den kalabriska
kustbanan. Omkr. 5,000 innev. C. hette förr
Castelvetere och har först på senare tid fått namnet
C., efter det antika Kaulonia, som låg 7 km. ö. derom
vid kusten.

Cauquénes [kaukēnes]. 1. Hufvudstad i chilenska
prov. Máule, på en bördig högslätt vid floden
C. och den nya jernvägen mellan kusten och
linien Talca-Chillan. Omkr. 6,500 innev. — 2. By
i chilenska prov. Colchagua vid jernvägen 89
km. s. om Santiago. Omkr. 15 km. högre upp i dalen,
på 800 m. höjd, ligger badorten C. med klor- och
svafvelsyrade källor och utmärkta badinrättningar.

*Caus. S. de, föddes 1576 och dog i Paris 1626.

Causa, Lat., orsak, anledning. C. belli, krigsorsak.

Causses, Plateaux des [platå dä kåss], kallas i
mellersta Frankrike, företrädesvis i depart. Lozère,
Aveyron, Hérault, Gard, Tarn och Lot, förekommande
okultiverade högslätter af jurakalk (namnet
är sannolikt bildadt af Lat. calx, kalksten),
karstliknande trakter med doliner, grottor och
underjordiska vatten. Ytan är torr, utan källor och
bäckar, med sparsam trädvegetation
och befolkning. Högt belägna (700–1,100 m.), hafva de
ett hårdt klimat: dock odlas råg, men företrädesvis
idkas boskapsskötsel. De vigtigaste C. äro Causse de
Méjean
i Lozère, en kolossal, genom branta väggar
fullkomligt isolerad högplatå mellan Tarn, Tarnon
och Jonte, omkr. 400 qvkm., med endast 2,000 innev.
(»caussenards»), C. de Sauveterre, skild från den
förra genom Tarns flere hundra meter djupa klyfta,
C. noire (så kallad med anledning af sina mörka
barrskogar), mellan Tarn, Jonte och Dourbie, C. de
Larzac,
till venster om Dourbie, C. de Rouergue,
mellan Tarn och Lot, nedanför C. de Sauveterre, och
C. de Quercy, mellan Figeac och Dordogne. Jfr Martel:
»La région des Causses» (i »Bulletins de Société de
géographie de Paris», 1886).

*Cauterium, plur. cauteria. Se Kauterisation.

Cautin, provins i republiken Chile, mellan provinserna
Malleco och Valdivia, omfattar södra delen af
det 1884 eröfrade araukanernas område och har en
areal af 8,100 qvkm., med en beräknad folkmängd af
45,443 innev. (1894), utom araukaner. Hufvudfloder
äro Rio Cautin l. Rio Imperial och Tolten längst i
s. Landet är till större delen odlingsbart och lofvar
att blifva ett rikt hveteland. Hufvudstad är Temuco
vid floden Cautin och jernvägen mellan Valdivia och
Concepcion. Omkr. 3,500 innev.

Cauvery [kåvöri], Eng., flod i Indien. Se Kaveri.

Cauwès [kåväs], Paul, fransk rättshistoriker och
nationalekonom, f. i Paris 1843, blef 1867
professor i rättsvetenskap i Nancy, hvarifrån han
873 flyttades till Paris. Utom genom ett stort antal
rättsvetenskapliga och historiska afhandlingar är han
särskildt bekant, äfven utom Frankrikes gränser, genom
det stora och betydelsefulla verket Cours d’économie
politique
(1878; 3:dje uppl., 4 bd, 1893), som
betecknade den inom den franska ekonomiska vetenskapen
mest utpräglade reaktionen mot den herskande
Manchesterskolan från en ståndpunkt, som närmar sig
den tyska historiska riktningens. Tillsammans med
bl. a. Charles Gide är C. en af utgifvarna af den
ansedda »Revue d’économie politique», som är den
moderna franska nationalekonomiska oppositionens
vetenskapliga hufvudorgan.

*Cava (C. de’ Tirreni). Stadsområdet hade
6,339 innev. 1881, hela kommunen 21,363 innev.

*Cavaignac. 3. Godefroy C., fransk politiker, son
af C. 2, född i Paris 1853, deltog i kriget 1870–71
trots sin ungdom på ett så lysande sätt, att han fick
militärmedaljen. Efter att sedan 1872 hafva studerat
vid polytekniska skolan blef han ingeniör vid väg-
och vattenbyggnaderna och 1881 »maître des requêtes»
vid conseil d’état. Men som han tillhörde en familj,
hvilken alltid sysslat med politiken, och som han
så att säga från sin barndom beslutit att spela en
politisk rol, uppställde han sig såsom kandidat till
deputeradekammaren, dit han invaldes 1882 och som han
sedan dess tillhört. Han var understatssekreterare
i krigsministeriet 1885 och d. 28 Febr.– d. 11 Juli
1892 marinminister samt krigsminister i Bourgeois’
radikala kabinett Nov. 1895–April

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free