Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Caveau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Caxias-Cazenave.
104
Caxias [-chiasj. en 1875 grundlagd italiensk koloni
i brasilianska staten Bio grande do Sul. Omkr. 14
000 innev.
’Caxias, L. A. de Lima, lemnade 1878 platsen såsom
konseljpresident och afled 1880.
*
Caxton, född omkr. 1422 (ej 1412), slog sig ned som
boktryckare i London 1476 1. 1477: sistnämnda tryckår
bär hans i Westminster tryckta bok »The dictes and
sayings of the philosophers», den första i England
tryckta bok. De första på engelska tryckta böcker,
»The recuyell of the Histories of Troy» och »The game
and play of the chess moralised». äro icke tryckta i
England, utan sannolikt i Bruges (den förra måhända
i Köln) 1474 1. 1475.
*
Cayambe uppgifves hafva en höjd af endast 5,840 m.
"Cayenne. 1. Vanligen kalladt Fr an s ka Guyana,
uppgifves officielt hafva en areal af 78,900
qvkm., sedan gwom ryske kejsarens skiljedom d.
28 Maj 1891 det mellan Frankrike och Neder-ändeina
omtvistade området mellan Maroni och Tapanahoni
tillei känts de senare. Men tvist pågår mellan
Frankrike och Brasilien om ett stort område ö. om
Oyapok. Genom freden i Utrecht 1713 hade Frankrike
afstått allt område n. om Amazon-floden till floden
Vincent Pinzon 1. Yaboc. Bra-silianerna påstå,
att denna Yaboc är densamma som nutida kartors
Oyapok, medan fransmännen vilja identifiera den med
Carsewini eller Araguary, hvilket skulle sätta dem i
besittning af ön Maraca och af den enda naturliga goda
hamnen på hela kusten. De skogbeväxta högslätterna
i s. omkring Tumuc-Humac-bergen hafva ett sundt,
om ock mycket varmt klimat, med svala nätter och
luiten rensande östanvindar, men hettan vid kusten
är mördande. Befolkningen uppgafs 1890 till 29,650
pers., deraf 3,418 straff-fångar, 1,982 frigifna,
414 soldater och 3,351 mest indiska kulier,
resten negrer. De första till straffarbete dömda
brottslingar fördes 1852 till C.; senare har man
förlagt straffanstalten till S. Laurent vid nedre
Maroni. Indianerna i det inre uppskattas till
omkr. 20,000, men skola omkr. 1750 hafva varit
tio gånger så många. 1890 upptogs införselns värde
till 2,889,532 frcs, utförselns (mest af guld) till
4,308,922 frcs. En l km. lång jernväg går från S:t
Laurent till den enda sockerfabriken. Budgeten för
1895 upptog inkomster och utgifter till 3,653,910
frcs. Moderlandets utgifter upptogos i 1896 års
budget till något öfver 6 mill. Kolonien sänder
en representant till franska deputeradekammaren. -
2. Hufvudstaden C. ligger på nordvestra sidan ai den
omkr. 420 qvkm. stora ön C., hvilken skiljes från
fastlandet i n. v. genom floden C., i s. v. och
s. genom den smala kanalen Riviére du Tour de
1’isle, och försvaras mot sjösidan af ett fort
och flere batterier, medan träsk och skog skydda
landsidan. Folkmängden uppgår till omkr. 13,500 pers.,
af hvilka 1,164 voro deporterade 1889.
*
Cayes, Le s [lä ka] 1. Aux Cayes [å ka], har
omkr. 30,000 innev.
Cayley [keli], Arthur, engelsk matematiker, född
i Richmond d. 16 Aug. 1821, studerade i Cambridge
matematik, men egnade sig sedermera åt den juridiska
banan och var 1849-63 praktiserande advokat i London,
under hvilken tid
flere af hans vigtigaste matematiska arbeten
utfördes. Sedan 1863 till sin död, d. 26 Jan. 1895,
var han professor i ren matematik vid universitetet
i Cambridge. C. var en af Englands mest framstående
matematici under 1800-talet och utöfvade ett mycket
stort inflytande på den utveckling i en något formel
riktning, som i senare tider varit så karakteristisk
för de matematiska studierna i England. Hans
verksamhet berör de flesta områden af matematiken,
men förnämligast geometrien och den formela algebran,
hvilken han kan sägas hafva grundlagt genom införandet
af de vigtiga begreppen invarianter och kovarianter,
hvarigenom han i hög grad utbildat teorien för de
algebraiska formerna. Det stora flertalet af hans
arbeten tillhör dock den analytiska geometrien,
såväl den plana som rymdgeometrien, och inom detta
område gifves det knappast någon vigtigare fråga,
till hvars lösning han icke bidragit. Han bidrog
äfren framgångsrikt till utvecklingen af den
s. k. non-Euklideiska geometrien. Inom analysen
bearbetade han teorien för de elliptiska funktionerna,
framförallt deras transformation (An elementary
treatise ön elliptic functions, 1876). Vidare
behandlade han teorien för de hyperelliptiska
funktionerna och för ©-funk-tionerna af en
eller flere variabler. Han intresserade sig äfven
lifligt för den teoretiska, i synnerhet den celesta,
mekaniken. Sålunda deltog han på Adams och Delaunays
sida i den bekanta striden om beloppet af månens
sekulära acceleration och bidrog genom sitt arbete
väsentligen till frågans afgörande. C. publicerade
mer än 800 matematiska arbeten, hvilka sedan 1889
utgifvas under titeln Collected mathematical papers
på bekostnad af universitetet i Cambridge. C. var
ledamot af Vet. soc. i Upsala (1875) och
Fysiogr. sällsk. i Lund (1882). _
G. K.
Caymans-öarna [kemens-], vestindisk, till England
hörande ögrupp, v. n. v. om Jamaica, till hvilken
ö den i administrativt hänseende räknas. Ögruppen
består af Grand Cayman, Little Cayman och Cayman Brac,
alla korallöar, med en areal af 584 qvkm. och 4,322
innev. (1891), hvita, alla på Grand Cayman. Export
af sköldpaddor och kokosnötter.
*
Cayor är nu en del af andra arrondissementet i
franska kolonien Senegal.
Cayuga, folkstam. Se Irokeserna.
Cazcanes, en stam af Mejicos urinnevånare. Se
Guachichiles.
Cazembe. Se vidare Kazembe.
Cazenave [kasöna’v]. Pierre Louis Alphée, fransk
läkare, f. 1802, blef 1825 med. doktor, 1835
»professeur agrégé» vid medicinska fakulteten i Paris
och egnade sig redan från början af sin vetenskapliga
bana med förkärlek åt hudsjukdomarna samt inlade
mycket stora förtjenster om deras studium. Död
1877. Hans förnämsta skrifter äro Frätte des
syphilides ou maladies vM-riennes de la peau (1843),
Lejons sur les maladies de la peau (1845-56), Tratte
des maladies du cuir chevelu (1850), Lejons diniques
sur les maladies de la peau (1858), Pathologie
générale des maladies de la peau (1868). Åren 1844-52
redigerade han »Annales des maladies de la peau et
de la syphilis». R. T-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0056.html
