Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Caveau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Cecco Angiolieri-Cedergren.
108
drat i Da Zeila alle frontiere del Ca/a (3 bd, |
1886) och LAbissinia settentrionale (1887).
Cecco Angiolieri da Siena [tjäckå andjå-J. Se
Italienska literaturen, sp. 927.
Öech [tsjech], Svatopluk. Se Czech. Suppl.
Cecidier, bot. Se Gallbildningar. Suppl.
*
Cecilia. - 3. G., Gustaf Yasas dotter, var slösaktig
och hade, enligt brodern Karls utsago, »ett underligt
hufvud», inen de beskyllningar för otrohet mot
mannen och grof osedlighet under enkoståndet,
hvilka framstälts mot henne af den nederländske
historieskrifvaren Everhard van Reyd (f. omkr. 1550,
d. 1602 såsom råd hos Frieslands ståthållare grefve
A7ilhelm af Nassau) i »Historie der Nederlantscher
oorlogen» (1626) och af hans eftersägare, »låta
sig icke förena med hvad om henne är kändt och bära
alltför tydligt religionsfanatismens och slägtfejdens
märke». Jfr H. Wpeselgren]: »Den skönaste Vasadottern»
(i »Hvad nytt från Stockholm?», 1896, n:o 1-5).
Cecröpia adenopus. imbauba-trädet, bot. Se
Bladskärande myror. Suppl.
Cédant arma togae. Lat., »må vapnen lemna rum för
togan» (fredens drägt), ett yttrande i Ciceros »De
officiis», I: 22.
Cedar Falls [sfdör fals], stad i nord-amerikanska
staten lowa, vid Mississippis biflod Ked Cedar
river. 3,459 innev. (1890). .
Cedar Mountains [si’dör mafuntins], bergskedja i
Kaplandet mellan Stora Karroo i ö. och Olifant-flodens
dal i v., nå i Sneeuw Köp 1,930 m. höjd.
Cedar Rapids [si’dör rappids], stad i nordamerikanska
staten lowa, vid Ked Cedar river, livars fall lemna
de inånga fabrikerna drifkraft. 18,020 innev. (1890).
Cederblom, Johan Erik, tekniker, lärare, föddes
d. 9 Okt. 1834 på Bromö glasbruk i Torso socken,
Skaraborgs län. Han blef student i Upsala 1854
och undergick derstädes 1859 den s. k. bergsexamen
(se d. o. Suppl.), inskrefs s. å. såsom auskultant i
Kommerskollegium och genomgick den erforderliga kursen
vid Falu bergsskola, hvarefter han 1861 antogs till
stipendiat på Jernkon-torets mekaniska stat. Han
skötte derefter kortare tider på förordnande
grufingeniörs- och berg-mastar e befattningar
samt utförde byggnadsarbeten och konstruktioner
af motorer och arbetsmaskiner för qvarnar,
sågar, masugnar, bessemer- och valsverk. 1865
vardt han vik. och 1867 ord. föreståndare vid
Tekniska elementarskolan i Malmö, 1869 lärare
i tillämpad mekanik vid Teknologiska institutet
i Stockholm och 1877 professor i maskinlära vid
samma läroanstalt (nuv. Tekniska högskolan). Han
kallades till ledamot af Vetenskapsakademien 1884
och af Landtbruksakademien 1890. - C. är mycket
uppburen såsom lärare. Under den tid han innehaft
sin lärostol vid Tekniska högskolan har han dels
af smak, dels för att vidmakthålla förbindelsen med
den verld, för hvilken han eger att förbereda sina
elever, indirekt deltagit i det industriella lifvets
arbeten såsom konstruktör och rådgifvande Ingeniör
åt industriidkare. Bl. a. har han konstruerat en
varmapparat för centraluppvärmning, hvilken kommit
till användning mångenstädes för kaserner, skolhus,
sjukhus och privata bostäder. C. har af trycket
utgifvit Elementar lärobok i mekaniken (1867), Grund-
dragen af ångmaskinläran (1876), Anteckningar
om ångpannor (1878), Om uppvärmning och
ventilation (1882), Ängmaskinlära med mekanisk
’irmclära såsom grundläggning (1889-93) m. m.
samt skrifvit uppsatser i »Järnkontorets annaler».
*
Cederborgh, F., föddes på Östra Börs gård,
Lindesbergs landsförsamling, blef student
1794 i Upsala och 1800 i Lund, der han 1801 tog
kansliexamen. - 1882 utgaf A. Ahnfelt Valda skrifter
af C., med företal, der åtskilliga nya bidrag till
C:s biografi meddelas. Jfr G. Ljunggren: »Sv. vittis
häfder etc.» (IV, 1890).
"Cedergren, P. V., lemnade 1879
verkmästarebefattningen.
Cedergren, Henrik Tore Torsten, Civilingeniör,
telefontekniker, född i Stockholm d. 31 Dec. 1853,
genomgick 1872- -75 Teknologiska institutet,
hvarifrån han sistnämnda år utexaminerades såsom
Civilingeniör. För sin utbildning har C. företagit
en mängd utländska resor, bl. a. till de elektriska
utställningarna i Wien 1883, Bruxelles 1887,
Edinburgh 1890, Frankfuit am Main 1891 samt två
gånger till Förenta staterna, 1885 och 1893
(Chicago-utställningen), hvilken senare resa
utsträcktes ända till San Francisco och omfattade
större delen af unionens område och dess förnämsta
städer. I början sysselsatte C. sig med flere grenar
af industriel verksamhet - husbyggnad, tegelslageri,
guldsmedsyrket - men har alltifrån 1883 nästan
uteslutande egnat sig åt telefonväsendet. Eedan 1877
uppsatte C. i Stockholm mellan sin guldsmedsbutik
och sin bostad den första för praktiskt bruk afsedda
telefonledningen i Sverige, men sedan Bellbolaget,
som under ett par års tid efter amerikanskt föredöme
för synnerligt högt pris tillhandahållit allmänheten
telefon, icke kunde förmås att sänka sina pris,
bildade C., lifligt öfvertygad, att telefonen endast
genom låga pris kan få ett stort och allmänt värde,
Allmänna telefonaktiebolaget i Stockholm, hvilket
konstituerades d. 13 April 1883. Dess syfte är,
»att på så billiga vilkor, som med bolagets säkra
bestånd äro förenliga, anbringa och uppehålla
telefonförbindelse inom Stockholm samt med andra
orter»; bolagsordningen bestämmer, att aktieegarna ej
kunna erhålla större utdelning än högst 8 proc. å
aktiekapitalet, och abonnemen-tet fastställdes
till 60 a 100 kr. Bolaget, hvars öfveringeniör och
verkställande direktör C. alltsedan varit, grundade
sina beräkningar till stor del på en af honom och
L. M. Ericsson uppfunnen automatisk vexelapparat,
medelst hvilken det blef möjligt att använda endast
en ledning till flere (ända till 5) abonnenter (denna
apparat har numera, med nutidens dubbeltrådssystem,
befunnits olämplig och afskaflats). C. har alltjämt,
såvidt möjligt, för bolaget användt uteslutande
svenska apparater och stationsinredningar och
ständigt med stor skyndsamhet infört de nyaste
och bästa uppfinningarna på telefoniens område. Så
uppsattes det första multipelbordet i Sverige (och
troligen i Europa) i bolagets station i Staden
mellan broarna (d. 31 Maj 1884). Bolaget byggde
äfVen först i landet telefonledning af koppar (till
Enköping 1885). dubbeltrådiga abonnentledningar (i
Vesterås 1888) och ett helt dubbeltrådigt stadsnät
(i Jönköping 1889). hvarjämte C. konstruerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0058.html
