Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Cederström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Cederträ-olja-Cell.
114
ten En mot tio, en granskning af den literära
vensterns program.
Cederträ-olja, kem., en flyktig olja, som erhålles
af veden af Juniperus virginiana (blyertspenn-trä)
och består af ett kolväte, cedren, och en
kam-ferart. Oljan användes till parfymer och såsom
immersionsvätska för vissa mikroskoplinser, p. T. c.
Cedren, kem. Se Cederträ-olja, Suppl.
*
Cedroolja anses numera hufvudsakligen bestå af
kolvätet Unionen 1. citren (C10 H16), som äfven finnes
i den flyktiga oljan hos andra Gitrus-arter samt
i kumminolja (under namn af carvéri). Cedro-oljans
verkan uppges närma sig terpentinoljans (se d. o.).
c. G, s.
Cefalönia [tje-], italienska namnet på Kefa-lonia
(se d. o.).
Cefalopöd- och stromatoporalagren på Gotland,
utmärkta genom en stor rikedom på cefalo-poder och
de omtvistade korall-liknande strornato-porerna,
äro enligt O. Lindström de yngsta, 6-9 m. mäktiga,
lagren (h) på ön och anses af honom motsvara öfre
Ludlow i England (jfr Si lur systemet, sp. 1088-89).
A. G. N.
Ceglie Messäpica [tjäljä-], stad uti italienska
prov. Lecce. 14,557 innev. (1881). Handel med olivolja
och sydfrukter.
CelAdOn, psevdonym för författaren A. O del.
Celasträceae (C e l as tri n e se), bot., är en
nät. fam. inom ordn. Franyulineoe. Den utmärker
sig särskildt genom blommans starkt utvecklade
köttiga disk samt derigenom att hvarje af
fruktämnets rum innehåller två uppräta fröämnen
och att fröna ega fröhylle. Se i öfrigt Alster
(Evo-nymus). Familjen består af 28 slägten med
omkr. 300 arter, spridda öfver hela jorden med
undantag af de kallaste trakterna; talrikast dock
inom tropikerna. Evonymus japonicus odlas ofta hos
oss. Om användningen af Catha edulis’ blad se Kat.
G. A.
Celastrlneae, bot., detsamma som Celastra-ceae (se
d. o. Suppl.).
Celäya, stad i mejikanska staten Guanajuato, 1,830
m. öfver hafvet, vid Rio Laja. Omkr. 21,000 innev.
*
Celebes har enligt nyare beräkningar en areal af
178,800 qvkm., med omkr. l mill. innev.; jämte
tillhörande öar och ögrupper (i n. Talaut- och
Sangiriöarna, i ö. de till sultanen af Temate
hörande Sula- och Bangajaöarna, i Tominiviken
To-gean-öarna, vid sydöstra spetsen Vovoni, Buton,
Muna, Kabaina och vid sydspetsen Saleyer) 200,132
qvkm., med 1,5 mill. innev. Med afseende på sin
djurverld hör C. trots sin närhet till Borneo till
den australiska regionen och särskildt till den
pa-puanska 1. austromalajiska subregionen, ehuru öns
läge medfört en formlig blandning af den orientaliska
och australiska faunan. Sin australiska karakter
visar C:s djurverld genom närvaron af pungdjursslägtet
Phalangista; om den orientaliska påminna apor, katt-
och hjortdjur, hvilka visserligen till en del kunna
vara införda genom menniskor. Såsom karakteristiska
djurarter rnå nämnas hjortsvinet (Babirussa alfurus)
och gems-buffeln (Anoa depressicornis), en egendomlig
nötkreatursart. Befolkningen är med undantag af på
enstaka punkter boende européer och kineser af
malajisk stam (alfurer, mangkassarer, bugi och badsjo
1. oranglaut).
Celebrera, celebritet. Se under Celeber.
Ce’leres, Lat. (»de snabbe»). Se Legion.
Célérifére [-får], Fr. Se Velociped.
Celestin-eremiternas orden. Se Minoriter.
Cele’stius (C o e l e s t i u s), munk. Se P e l a
g i a -nism.
Celetrum, under forntiden namn på Kast or i a (se
d. o.).
Ce’leus, latinsk namnform för Kel e os (se d. o.).
*
Celibat (sp. 136, r. 23 uppifr.). Leo IX regerade
1048-54, Stefan X (ej IX) 1057-58.
*
Cell, bot. Kännedomen om växtcellens byggnad och dess
delars funktioner har på de två sista årtiondena gjort
de mest storartade framsteg. Den moderna cell-läran
har blifvit af fundamental betydelse för uppfattningen
af det organiska lifvets art och väsende. Ett af
hufvudresultaten af arbetena öfver cellens histologi
är fastställandet af öfverensstämmelsen i byggnadsplan
mellan cellen hos växtarter på utvecklingens alla
trappsteg, liksom ock hos djur och växter.
En fullständig, på höjden af lifsverksamhet stående
växtcell består af följande delar:
A. Protoplasmakroppen (protoplasten^
cellinnehållet), i hvilken såsom aktiva beståndsdelar
ingå:
1. Gytoplastna (af Grek. ky’tos, hålighet),
2. Cellkärna,
3. Centrosferer (af Lat. ce’ntrum, medelpunktr
och Grek. sfa’ira, klot) 1. polkroppar,
4. Kromatoforer (af Grek. chröma, färg, och
fe’rem, bära) 1. färgkroppar.
Derjämte finnes i cellen en hel serie under olika
förhållanden mer eller mindre framträdande^ passiva
beståndsdelar, produkter af ämnesomsättningen inom
densamma.
B. Cellväggen.
A. Protoplasmakroppen. Först under 1840- och
1850-talen började, företrädesvis genom H. v. Mohls
studier af cellens inre, klarhet vinnas deruti, att
cellinnehållet, ej cellväggen, är det väsentliga af
cellen, bäraren af lifvet. Den del af innehållet,
som först tilldrog sig uppmärksamhet, var den
färglösa genomskinliga grundmassa, som finnes i
större eller mindre utsträckning i hvarje lefvande
cell, och som v. Mohl 1846 benämnde protoplasma,
förkortadt plasma. Denna har genom en särdeles
olycklig försvenskning understundom blifvit kallad
»urslem». I kemiskt afseende är Protoplasman ej
något enhetligt ämne, utan består sannolikt af ett
flertal olika sådana stadda i ständig omsättning;
bland dessa äro ägghviteämnen, alltid fosforhaltiga,
öfvervägande. Plasman reagerar vanligen alkaliskt,
någongång neutralt, aldrig surt.
1. Cytoplasman 1. cellplasman fyller den unga cellens
inre, och i densamma ligga cellkärna och öfriga
innehållsbeståndsdelar. Under vanliga förhållanden
är den en tjockflytande massa, men kan särskildt i
celler, som äro i hvila, genom vattenförlust blifva
fast och spröd. Cellplasman har i sin genomskinliga
grundmassa (hyaloplas-man] inlagrade en mängd små
korn (mikrosomer, af Grek. mikro*s, liten, och soma,
kropp) af vexlande storlek; dessa utgöras dels af
särskilda, or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0061.html
