Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cercaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Cercaria. Se vidare Distomum.
Cerchi [tjä’rki], florentinsk slägt. Se Donati,
Corso och Florens, sp. 1478.
Cercoleptes caudivolvulus, zool. Se Veckelbjörnen.
Cerdic, konung af Wessex. Se England, sp. 538.
Cerebraler (af Lat. cerebrum, hjerna), språkv. Se
Kakuminaler.
Cerebralganglier (af Lat. cerebrum, hjerna),
fysiol. Se Ganglion 1. och Hjernan.
*Cerebrin. Med detta namn betecknas numera en
af de cerebrosider (se d. o. Suppl.), som kunna
framställas ur hjernans protagon. Den bildar ett
hvitt, otydligt kristalliniskt pulver, olösligt i eter
och svårlösligt i alkohol. Cerebrin smälter under
sönderdelning vid omkr. 176° och ger vid kokning
med utspädd svafvelsyra upphof till en sockerart,
galaktos. Såsom dess sannolikaste formel angifves
C70 H140 N2 O13; den kemiska konstitutionen är alltså
mycket komplicerad. S. J–n.
Cerebrosider (af Lat. cerebrum, hjerna) kallas
med ett gemensamt namn sådana qväfvehaltiga,
men fosforfria ämnen, hvilka erhållas genom
försigtig behandling med alkalier af protagon
(se d. o.) och hvilka utmärkas deraf att de vid
inverkan af utspädda syror klyfvas under bildande
af reducerande kolhydrat (galaktos) och vid kraftig
oxidation gifva upphof till fettsyror med hög kolhalt
(stearinsyra o. s. v.). Cerebrosider eller kanske
rättare ämnen, ur hvilka sådana kunna framställas,
förekomma i hjernan och märghaltiga nervtrådar, men
äfven i cellbildningar, sålunda i varceller, hvita
blodkroppar, i mjälten, i spermatozoer o. s. v.
S. J–n.
Cerebrospinalvätska. Hjernans (Lat. cerebrum)
ventriklar, subdural- och subarachnoidealrummen samt
ryggmärgens (Lat. medulla spinalis) centralkanal
innehålla en vattenklar, färglös, svagt alkalisk
vätska, som väl närmast är att betrakta såsom
ett slags lymfa (se d. o.), men skiljer sig
från denna derigenom att den icke koagulerar och
är vida fattigare på fasta beståndsdelar än den
vanliga lymfan. Cerebrospinalvätskan innehåller ej
fullt 1 proc. torrsubstans, hvaraf 4/5 utgöras
af mineralämnen (salter) och endast 1/5 af
organiska ämnen (serumalbumin). Under patologiska
förhållanden kan ägghvitehalten betydligt ökas,
utan att dock på långt när komma upp till den
vanliga lymfans. Cerebrospinalvätskans fysiologiska
betydelse är antagligen att söka deruti att densamma
genom förmedlandet af samband mellan hjernans och
ryggmärgens håligheter underlättar hjernsubstansens
eftergiflighet vid ökadt tryck på hjernan till följd
af ökad blodtillförsel. S. J–n.
Cerebrum, Lat. Se Hjernan. — C. abdominale. Se
Bukhjerna. – C. Palmae. Se Palmer, sp. 641.
Ceredisium, förr namn på staden Céret (se d. o.).
Cerefolium sativum, bot. Se Körfvel.
Cerefolium Silvestre, bot. Se Hundloka.
Ceremonibild, framställning inom den bildande konstens
område af en ceremoni eller högtidlighet, såsom en
uppvaktning, en hyllning med eller utan frambärande
af gåfvor, en presentation, en invigning e. d. Det
gäller här mera att
återgifva en gruppering af figurer, såvidt möjligt
i kostym- och porträtt-trogen framställning och
försatta i en lämplig omgifning, än en liffull,
spännande handling. Gränserna till beslägtade arter
af den historiska konsten äro högst sväfvande. —
Ceremonibilder förekomma under alla konstperioder från
faraonernas och de persiske storkonungarnas tider fram
till de stora krönings- och paradframställningarna
i våra dagar. Äfven inom det religiösa måleriet
förekommer ett stort antal framställningar,
som egentligen äro att anse som ceremonibilder,
t. ex. konungarnas tillbedjan, de s. k. heliga
samtalen (sacre conversazioni) m. fl.
Cereopsis, zool. Se Kappgåsen.
Ceres, hufvudort i Bokkeveld (se d. o. Suppl.).
Ceresin, miner. Se Ozokerit.
Ceresio [tjä-], Lago C., Ital., Luganosjön (se d. o.).
Cerevisia, cervisia, Lat. (af keltiskt ursprung), öl
(se d. o., sp. 634).
Cerezo, Mateo de, spansk målare, f. 1635 i Burgos,
d. 1675 i Madrid, var lärjunge af Carreño, om
hvilken han påminner ibland, likasom också ibland om
Murillo och Van Dyck. Hans favoritämnen äro Magdalena
och Madonnan in, gloria, bägge framställda vekt och
ekstatiskt. I Madrids museum äro hans förnämsta verk:
Marias himmelsfärd och S. Katarinas förmälning. Bland
hans altartaflor i Madrid prisas i synnerhet Kristus
med lärjungarna i Emaus (i klostret Recoletos’
refektorium). Utanför Spanien märkas tvänne signerade
bilder af Magdalena, den ena i Haag, den andra
i Galleri Czernin i Wien, samt i Berlin en god
framställning af Kristus på korset, hvaremot en
Magdalena derstädes, som förr döpts till Murillo,
men af Bürger till Cerezo, frånkännes honom. C. R. N.
*Cerigo är det namn italienarna gifvit ön. Numera
heter ön officielt Kythira. Den har enligt Wisotzki
en areal af 277, enl. Strelbitsky 284,6 qvkm.,
och folkmängden var 1889 10,524 pers. Hufvudstaden,
som ock heter Kythira, hade s. å. 805 innev.; dennas
hamnplats, Kapsalion, hade 162 innev.
*Cerium. Atomvigten är 141. Med syre ger cerium trenne
oxider, nämligen cer-oxidul, C2 O3, cer-oxid, CO2, och
cer-superoxid, CO3. Cer-oxidulens salter äro färglösa
och likna i hög grad lantans salter. Oxalatet, som
är ett hvitt pulver, har användts i medicin såsom
antispasmodiskt medel. Cer-oxiden är ett citrongult
pulver och ger orangeröda salter, som äro starka
oxidationsmedel och användas till beredning af
anilinsvart. Cer-superoxid är en rostbrun fällning,
som erhålles, om man blandar oxidulsalternas lösningar
med vätesuperoxid och alkalier. (De i hufvudartikeln
r. 4 och 8 nedifr. omnämnda formlerna böra vara Ce2 O3
och Ce O2). P. T. C.
Cernagora (Crnagora, Czernagora). Se Montenegro.
Cernavoda [tjer-; »svart vatten»], stad i Dobrudsja
(Rumanien), på högra stranden af Donau, 56
km. från Köstendje (Constanza) vid Svarta hafvet,
med hvilken stad C. är förenadt genom jernväg. Mellan
dessa bägge städer sträcker sig Trajanusvallen (se
d. o.). Omkr. 2,000 innev. Genom en 1895 fullbordad jernvägsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
