- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
143-144

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Chæropsis liberiensis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

Chalienger-platån- Chamar.

144

Tristan da Cimha till Goda-Hoppsudden, derifrån
d. 17 Dec. 1873 förbi Prins Edvards ö, Grozet-,
Kerguelen- ocli Mac-Donald-ön i antarktiska
regionen till den s. k. antarktiska ismuren under
66° 40f s. br. och 78° ö. lg’d, men utan att kunna
upptäcka ett spår af land. Efter flere stormar bland
isberg styrde man åter mot n., anlände d. 17 Mars
1874 till Melbourne ocli besökte derefter Sydney,
Nya Zeeland och Tonga-öarna. Derifrån seglade man
genom Torres’ sund, förbi Nya Guineas sydkust,
Molukkerna och Filippinerna till Hongkong, derifrån
förbi Filippinerna tillbaka längs nordkusten af Nya
Guinea till Amiralitetsöarna och derifrån norr ut
till Jo-kohama, dit C. kom d. 11 April 1875. Från
Japan gick återresan öfver Sanchvichöarna, Taiti och
Juan Fernandez till Valparaiso, genom Pata-goniska
kanalerna och Magalhaes’ sund förbi Falklandsöarna
till Montevideo, derifrån öster ut till närheten af
Tristan da Cunha och senare mot n. förbi Ascension
och Kap Verdeöarna och v. om Azorerna till Vigo i
Spanien och till Portsmouth, dit man återkom d. 24
Maj 1876. Ändamålet med expeditionen hade på bästa
sätt vunnits. Under en sjöresa af sammanlagdt 68,890
sjömil (127,790 km.) företogos 374 djuplodningar. 255
temperaturmätningar på djupet och 240 släpnäts-drag,
och expeditionen insamlade resultat af största
betydelse rörande djurlifvet på stora djup, ström-
och temperaturförhållanden, bottnens beskaffenhet
o. s. v. Det naturhistoriska och öfriga under
resan samlade materialet var så omfångsrikt,
att bearbetningen och publiceringen af detsamma
först 1895 afslutats. Arbetet dermed uppdrogs åt en
komité af vetenskapsmän med Sir Wy ville Thomson som
direktör och John Murray som förste assistent. Efter
Thomsons död (i Mars 1882) öfvertog denne ledningen
i samråd med en komité af Royal society. De insamlade
typiska naturhistoriska föremålen hafva öfverlemnats
till British museum. Resultatet föreligger nu i
50 stora qvartvolymer, innehållande omkr. 29,500
sidor, illustrerade af mer än 3,000 litografier,
kopparstick, kartor och diagram jämte ett stort
antal träsnitt. Medarbetarelistan räknar 76
namn, de fleste från Storbritannien och dess
kolonier, men äfven vetenskapsmän från nästan
alla civiliserade land hafva lemnat bidrag. Den i
sista bandet meddelade systematiska förteckningen
på de utgifna arbetena ordnar dem påföljande sätt:
I. Narrative of the cruise of H. M. S. Challenger,
witli a general accoiint of the scientijic results
of the expedition, af T. H. Tizard, H. N. Mose-ley,
J. Y. Buclianan och Jolin Murray; II. Phy-sics,
chemistry and meteorologi/: maynetical results,
af Maclear, Bromley, Tizard, Creak, Ön some of the
pJtysical properties of fresh-water and of sea-water,
af P. G. Tait, Deap-sea temperatur e observations,
composition of ocean loater, af W. Dittmar, Speciftc
yramty of samples of ocean icater, af J. Y. Buclianan,
Meteorological observations, af Tizard m. fl.;
Atmospheric circu-lation och Oceanic circulation,
af A. Buchan; III. Geology and petrology, af John
Murray, A. Renard, J. Gibson m. fl.; IV. Botamj, af
W. B. Hemsley och F. Castracane degli Äntelminelli;
V. Zoologi/, af en mängd olika författare, bland

dem en svensk, Hj. Théel, som bearbetat
Holo-thurioidea, och en norrman, G. 0. Särs;
VI. Stäm-mary of the scientijic results obtained
ät the sounding, dredging and traicling stations of
H. M. S. Challenyer, af J. Murray. Zoologien ensam
upptager 40 volymer.

Challenger-platån [tja’llendsjör], bottenförhöjning
i Atlantiska hafvet (se d. o. Suppl.).

Chalmeristmöten [tjal-], möten mellan äldre och yngre
elever vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg. Det
första möte af detta slag anordnades i Juni 1875,
men var jämförelsevis fåtaligt besökt. Det första
allmänna Chalmeristmötet hölls d. 10-11 Juni
1880, det andra 1887 och det tredje d. 10-12 Juni
1895. Anslutningen har vuxit med hvart möte, och
afsigten är att hålla dylika möten hvart femte år. -
Förhandlingarna omfatta föredrag och diskussioner,
hvarjämte gemensamma utflykter ingå i programmet.

*
Chalmers, Th. Om hans betydelse för fattigvården se
Elberfeldsystemet. Suppl.
*
Chalmersska slöjdskolan fick genom k. skrifvelsen
d. 13 April 1883 sitt namn ändradt till Chalmers’
tekniska läroanstalt.
*
Chälons-sur-IVIarne, hufvudstad i franska
depart. Marne, hade 25,863 innev. 1891. Det är säte
lör 6:té armékårens generalkommando, har en skola
för konstindustri, ett college, prestsemi-narium och
lärarebildningsanstalt samt bibliotek (30,000 bd).
*
Chälon-sur-Saöne hade 24,686 innev. 1891.

Chalottenlök. Se Lökslägtet.

Chalumeau [sjalyma], Fr., musikt. Se Skal-m]ej a.

Chalus, forntida namn på floden Koik. Se Aleppo 2.

Chalybon, det äldsta namnet på Aleppo (se-d. o.).
*
Cham (Amédée de Noé) afled 1879.

Chamaepi’tys monspeli’acus, farmak. Se Iva 2.

Chamalari [tjamälari], bergstopp på sydöstra Himalajas
hufvudkam, 112 km. ö. n. ö. om Kin-sjindjinga, på
Butans norra gräns. Omkr. 7,300 m.

Chamar [tja-], en till Indiens helotkaster räknad
folkstam af till hälften hinduiserade, mer eller
mindre rena afkomlingar af de urinnevånare arierna
funno före sig vid sin invandring till Indien,
utgöra näst brahmaner och kurmi den talrikaste
af Indiens samhällsklasser, enligt E. Kitts
uppgående till närmare 12 mill., af hvilka 5,4
mill. i Nordvestprovinserna, 1.4 mill. i Pendjab,
1,4 mill. i Behar och Bengalen samt l mill, i Mahva
och Bandelkand. Chamar stå lägst på Sudras’ skala,
om man undantager de af sjelfdöda och stulna djur
lefvande dum. I städerna få de utöfva handtverk, men
på landet hafva de förblifvit slafvar, hudafdragare,
gräfvare eller fästa vid torfvan såsom arbetare åt
brahmanska eller radjputska husbönder, ehuru lagarna
officielt tillerkänna dem frihet. I Chattisgarh
i Gondvana hafva de emellertid genom lyckliga
omständigheter genom att samla sig till en sekt under
en reli-gionslårares ledning i 19:de årh:s förra
hälft lemnat sin föraktade ställning och blifvit
välmående och ansedda jordbrukare. De hafva der
erhållit benämningen satnami (se d. o.) efter det rop,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0076.html

Valid HTML 4.0!