Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chæropsis liberiensis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»sat nam, sat nam!» (Gud, Gud!), som de morgon
och afton upphäfva, i det de kasta sig ned för
solen. De äta icke kött och dricka endast vatten;
bruket af tobak är förbjudet hos somliga, tillåtet
hos andra. Enligt 1881 års census räknade sekten
närmare 400,000 medlemmar, de flesta i Chattisgarh.
*Chamaver. De besegrades af Julianus 358.
Chamba [tjamba], vasallstat i Indien, Pendjab,
s. om Djamu-Kasjmir. Areal 8,236 qvkm. 124,032
innev. (1891). Staten ligger innesluten af Himalajas
kedjor, som hafva toppar af mer än 6,000 m. höjd, och
genomströmmas af Rawi och Tjinab (Tjandrabagha). Den
är till stor del bevuxen med ståtliga skogar, som
arrenderas af indiska regeringen, hvilken derifrån
hemtar virke till jernvägsbyggnader m. m. Dalarna
äro bördiga och producera flere slags spanmål. Öfver
sommaren föra gudjarer från Djamu hundratusentals
får, getter, kor och bufflar till de rika betena
i C. Radjan är af radjputstam. Staten trädde i
vasallförhållande 1846–47. 1854 anlade engelsmännen
på C:s område sanatoriet Dalhousie, tillhörande
distriktet Gurdaspur. Hufvudstaden C., 14 km. ö. om
detta sanatorium, på högra stranden af Rawi, har
omkr. 5,500 innev.
Chambal. Se Tsjambal.
Chambard [sjangbär], Louis Leopold, fransk
bildhuggare, född i Saint-Amour (depart. Jura)
1811, studerade teckning, allt under det han egnade
sig åt skulpturen, i målaren Ingres’ atelier och
vann romerska priset 1839 för en relief Marius i
Kartago. Han återkom 1842 till Paris och utställde
sedan bl. a. Bacchus (s. å.), Kristushufvud, Orestes
och furierna, byster af Charles Nodier och Pascal
(1849), Flicka med en mussla (1850), Blygsamheten,
dekorativ figur för Louvre’s gård (1861), Mercurius
(1866), Rouget de Lisle, statyett (1872), Marius
(1874), Förslag till monument öfver staden Paris’
brandsoldater (1885), Androcles (1888), Ett fall,
marmorstod (1889).
Chamberlain [tjēmbörlin], Joseph, liberal engelsk
statsman, född i London 1836, studerade vid
University college derstädes och inträdde sedermera
i sin faders fabriksaffär i Birmingham. Samtidigt
började han lifligt deltaga i politiken. Han valdes
till borgmästare (mayor) i Birmingham 1874–76 och
inträdde sistnämnda år i parlamentet, der han genom
sin begåfning snart vann en aktad ställning såsom en
af ledarna för det radikala partiet. Han var medlem af
Gladstones kabinett 1880–85 såsom president i Board
of trade (handelsminister) och 1886 såsom president
i Local governement board (inrikesminister). Han var
motståndare till Gladstones tvångsåtgärder på Irland,
men när denne öfvergick till home-rule-politiken,
skilde C. sig i Mars 1886 från honom, nedlade sina
ämbeten och blef jämte markisen af Hartington ledare
för de liberale unionisterna, som störtade Gladstone
och skänkte sitt understöd åt Salisbury. När
Hartington som hertig af Devonshire inträdde i
öfverhuset, blef C. i Febr. 1892 partiets ledare i
underhuset. Sedan Juni 1895 är han kolonialminister i
Salisburys kabinett och har såsom sådan vunnit stor
popularitet, bl. a. för sitt kloka uppträdande vid
det af engelska Sydafrikanska kompaniets handtlangare
företagna öfverfallet på Transvaal (Jan. 1896). Hans
förslag (Juni 1896)
till en tullförening emellan Storbritannien och
dess kolonier rönte motstånd från de större
handelskamrarnas sida i både moderlandet och
kolonierna. Genom sin handlingskraft har han blifvit
snart sagdt den ledande mannen inom kabinettet. C. är
en lysande talare och eger ett stort parti bland
arbetareklassen. Ofta uppträder han på politiska
möten, kraftigt bekämpande home-rule-idén. Äfven i
»Fortnightly review» har han flere gånger utvecklat
sina åsigter i politiska frågor.
Chamberlen [tjēm-], en familj af engelska läkare,
inom hvilken förlossningstången uppfanns. Man
har länge varit okunnig om hvilken af de många
läkare, som tillhörde denna familj, var tångens
egentlige uppfinnare. Den historiska forskningen
har emellertid uppvisat, att denna uppfinning
sannolikt gjordes af Peter C. d. ä., som föddes i
Paris och med sina föräldrar, hvilka på grund af
sin religion voro tvungna att lemna Frankrike,
1569 flyttade till England. Han förekommer 1598
på förteckningen öfver medlemmarna af Barber
Surgeons company i London. Då han icke åtnöjde
sig med utöfvandet af kirurgisk praktik, utan
derjämte behandlade invärtes sjukdomar, råkade
han i ständiga konflikter med vederbörande, dömdes
till böter och till fängelsestraff, men skyddades
genom sin ställning såsom läkare och accoucheur hos
drottning Anna. Död i Downe (Kent) 1631. I stället
för att sprida sin välsignelserika stora uppfinning
höll C. den hemlig, och hemligheten bevarades af
hans familj generation efter generation. Sålunda
blefvo desse Chamberlens, som skulle hafva kunnat
räknas bland menniskoslägtets störste välgörare,
genom sin lystnad efter snöd vinning en skamfläck
för sitt stånd. Det är mycket antagligt, att
förlossningstången af familjens olika medlemmar
alltmer förbättrades, ehuru man icke med visshet kan
uppgifva något om den andel, som härvidlag tillkommer
den ene eller den andre. Utom Peter C. d. ä. hafva
följande medlemmar af familjen vunnit en större eller
mindre ryktbarhet: Peter C. d. y., den förres broder,
död 1626, Peter C. III, son till Peter C. d. y.,
född 1601, död 1683, Hugh C. d. ä., son till Peter
III, född omkr. 1630, död i början af 1700-talet,
Paul C., dennes broder, född 1635, död 1717 och Hugh
C. d. y., son af Hugh C. d. ä., född 1664, död 1728.
R. T–dt.
*Chambers. William C. dog 1883. — Robert C. författade
ock, under djupaste anonymitet, Vestiges of the
natural history of creation (1844), som väckte stort
uppseende och häftigt angreps. Det är jämte Lamarcks
»Philosophie zoologique» det enda framstående arbete,
som före Darwins »Origin of species» behandlar
evolutionsläran. Deri »spårades verkan af allmänna
lagar genom hela verldsalltet, hvilket betraktades
som ett system af tillväxt och utveckling, och
författaren slöt, att de olika djur- och växtarterna
alstrats ur hvarandra i en regelbunden följd genom
okända utvecklingslagar, som understöddes af yttre
förhållanden» (Wallace). Men emedan det på intet sätt
försökte ingå i problemets detaljer och i intet enda
fall påvisade hur befryndade arter af samma slägte
kunde hafva uppstått och bevarat sina många obetydliga
och synbarligen ändamålslösa skiljaktigheter, gjorde
det föga intryck på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
