Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- Chanykov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Chanykov-Chapu.
152
Chanykov, Xikolaj Vladimirovitj. rysk orientalist
och resande, f. 1819 i guvern.<Kalus:a, d. 1878 nära
Paris, deltog 1839-40 i Perovskijs olyckliga fälttåg
mot Kiva, reste 1841-42 i Bokhara och var derefter
anställd vid ryska konsulatet i Persien och vann
derunder en noggrann kännedom om detta land: han
var den förste europé, som undersökte många delar af
Korasan. Bland hans skrifter rnå nämnas en beskrifning
öfver kanatet Bokhara (1843. på ryska), Métuoire
sur la partie méridionale de rAsie centrale (1863)
och Mémoire sur V ethnographie de Per se (1866).
*
Chanzy, A. E. A., erhöll vid presidentvalet i
Jan. 1879 99 röster, hvilket förmådde Grévy att
återkalla honom från Algeriet (1880) och aflägsna
honom längre bort från Frankrike. Han sändes som
ambassadör till Petersburg, men nedlade detta ämbete,
när Gambetta 1881 blef ministerpresident. 1882
inträdde han åter i aktiv militärtjenst ocli
blef ledamot af Öfverkrigsrådet; s. å. Öfvertog
han generalkommandot öfver 6:te armékåren
(Chalons-sur-Marne). Död 1883. Tre bildstoder hafva
rests öfver C., hvilken under kriget 1870-71 var
den franske general, som bäst lyckades upprätthålla
Frankrikes vapenära,
Cha’os, Grek. och Lat. Se Kaos.
*
Chapeau-bas var egentligen i sig sjelf flat, så
att den ej kunde sättas på hufvudet, utan endast
bars under armen. Den utträngdes af den hoptryckbara
cylinderhatten, chapeau claque.
’ Chapelet. Om ordet i en annan betydelse se
Paternosterverk.
Chaplain [sjaplärns]. Jules Clément, iransk
bildhuggare och medalj gravör, född i Mortagne
(depart. Orne) 1839, var lärjunge af Jouffroy
och Oudiné och erhöll 1861 romerska priset. Från
Rom hemsände han terracotta-byst af Jules Petit
(dramatisk artist) och medaljong af målaren Schnetz
(franska akademiens i Kom dåv. direktor; 1866),
samt (Jet segerrika Frankrike och Ceres-hufvud,
medaljer. Efter sin återkomst till Frankrike utförde
han flere medaljonger, såsom af Robert Fleury, Carohis
D uran, Renan (1870, för Thé-åtre francais), Mac Mahon
(1877), vidare heders-medaljen vid verldsutställningen
1878, en af de mest lyckade kompositioner i sitt
slag och derjämte en mängd minnesmedaljer, såsom
öfver Paris’ försvar (1884), öfver återuppbyggandet
af Hotel de Ville i Paris (1885), öfver Garnots val
till republikens president (1888), öfver hertigens
af Aumale donation af slottet Chantilly till franska
institutet, öfver Meterfcomifön, öfver anYändningeii
af ballonger vid Paris’ belägring m. fl. Efter en resa
i Grekland med Albert Dumont, direktör för skolan i
Athen, graverade han planscherna till dennes verk Les
céramiques de la Gréce, vases paténs et terres cuites
(1882 o. följ.). C. tillhör Académie des beaux-arts
sedan 1881, då han invaldes såsom medalj gravör.
c. R. N.
Chaplin [sjaplä’ng], Charles, fransk målare och
gravör, född i Andelys (depart. Eure) 1825 af
engelska föräldrar, naturaliserad fransman 1886,
var lärjunge af Drolling och uppträdde först med
porträtt och landskap, kännetecknade af en energisk
realism. Men han ändrade snart uppfattning och
öfvergick till att måla eleganta qvinno-typer och
gratiösa allegorier. Bland hans målnin-
gar märkas S. Sebastian (1847), Bygata i Auvergne
(1848), Afton på ljungheden (i Bordeaux7 museum),
flere damporträtt (1851-52), Såpbubbla rnå (1864,
i Luxembourg), En dröm (1866, panna i hotel Demidov),
Venus födelse (1867)r Hatdée (1873), Majrosen (1875),
Minnen (1882), J drömmar (1887), Första blommorna
(1889)t Guldåldern (1890) m. fl. Under hela denna
tid målade han en mängd damporträtt samt 1877 ett
porträtt af d^Audiffret-Pasquier. C. har dessutom
graverat en hel följd af etsningar efter egna taflor
och teckningar, men äfven flereo porträtt efter
Kubens, Watteau och Delacroix. År 1861 dekorerade
han salonger i Tuilerierna och i Elysée-palatset,
alla vittnande om mycken skicklighet.
"Chapman, F. H. af. De å sp. 230 förekommande finska
namnen på fartygscerterna rättas till Hämeenmaa och
Pohjanmaa. Om dessa certer se vidare art. T ur urna.
Chapman [tja’pniön], James, engelsk Afrika-resande,
kom i början af 1840-talet såsom handlande till Natal,
hvarifrån han företog handels- och jagt-resor till
Transvaalrepubliken och betsjuanalanden,. besökte
efter 1852 flere gånger Ngamisjön, upptäckte de
stora »saltpannorna», i hvilka Suga försvinner,
och gick 1855 från Ngamisjön till Wal-fischbay,
derefter tillbaka till Ngamisjön och Vi c-toriafallet
i Sambesi för att på denna flod nå Indiska hafvet. Då
hans för detta ändamål byggda fartyg förolyckades,
återvände han 1863 till Wal-fischbay. Han dog
d. 6 Febr. 1872 i Du Toits Pan i Griqualand. Hans
reseskildring Travels in the interiör of South Africa
(1868) innehåller mycket värdefullt, bl. a. äfven
geologiska, botaniska och zoologiska notiser, och
C. ansågs öfver hufvud näst Livingstone för den bäste
kännaren, af Syd-Afrika.
Chappe cTAuteroche. - 3. Claude C. Se vidare Optisk
telegraf.
Chapra [tja-], hufvudstad i distriktet Saran,
prov. Patna (Bengalen), Indien, vid Gogras
förening med Ganges och jernvägen från Sonapur
till Nepal. 57,352 innev. (1891). Det är och har
ännu mera. varit en betydande handelsstad. I 18:de
årh. hade både fransmän, holländare och portugiser
handelsfaktorier derstädes.
Chapu [sjapy], Henri Michel Antoine, fransk
bildhuggare, född i Le Mée (depart. Seine--et-Marne)
1833, var lärjunge af Pradier och Du-ret och erhöll
romerska priset 1855 för Kleobis och Biton. Han
uppträdde första gången på Sa-
lonen 1863 med Mercurius uppfinner kaducéfi
(nu i Luxembourgs museum). Sedermera utställde han
byst i brons af Leon Bonnat (1864), af d:r Desmares
(1869), i marmor af grefve de Monta-lembert och abbé
Bruyére (1873), af Vitet (1874),. af A. Dumas d. cL,
för foyern i Odéon (1876), staty i marmor af Berryer,
för Palais de Justice (1877), minnesvård öfver
Schneider, för Creusoir (1879, berömd komposition),
staty öfver Le Verner på observatoriets gård i Paris
(1880), vidare byster af Barbedienne, af hertiginnan
af Orleans, staty af ärkebiskop Dupanloup, af
S. Carnot (1888) o. a. Derjämte märkas marmorstod af
nymfen Clitia döende (1878), af Jeanne d’Are i Domrémy
(1872), den berömda marmor-stöden Ungdomen för ett
monument å konstaka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 01:43:32 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/nfat/0080.html
