Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chanykov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke allenast genom arbetenas rikhaltighet
och mångfald, utan äfven genom den för densamma
utmärkande sammanhållningen en af den moderna
medicinens vackraste företeelser. — C:s Oeuvres
complètes utgåfvos i 9 bd 1876–90 (bd I–III: Maladies
du système nerveux; IV: Localisations cérébrales;
V: Maladies du poumon et du système vasculaire; VI:
Maladies du foie, des voies biliaires et des reins;
VII: Maladies des vieillards, goutte et rhumatisme;
VIII: Maladies infectueuses, affections de la
peau etc.; IX: Hémorrhagie cérébrale, hypnotisme,
somnambulisme). Dertill komma ännu Leçons du mardi
(2 bd, 1890–92) samt Clinique des maladies du
système nerveux (2 bd, 1892–93). Bland de från C:s
klinik och under hans ledning utgifna arbetena må
särskildt nämnas »Iconographie photographique de
la Salpêtrière» (af Bourneville och Regnard; 3 bd,
1876–80), »Nouvelle iconographie de la Salpêtrière»
(sedan 1888; fortsattes efter C:s död) och »Études
cliniques sur l’hystéro-épilepsie ou grande hystérie»
(af Richer; 1881). C. blef ledamot 1883 af Institutet,
1887 af svenska Vet. akad. och 1889 af Vet. soc. i
Upsala. R. T–dt.
*Charente. 2. Departementet har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 5,972 qvkm.,
med 360,259 innev. (1891). Bränvinsbränning torde vara
den vigtigaste industrigrenen. — 3.
(Ch.-inférieure). Departementet har enligt krigsministeriet
en areal af 7,230 qvkm., med 456,202 innev. (1891),
hvilket visar en minskning af 24,858 pers. sedan 1861
och en ökning af endast 35,400 sedan århundradets
början.
*Charenton le Pont, vid Marnes förening med Seine,
hade 15,300 innev. 1891. Midt emot, på andra sidan
Marne, ligga i kommunen Maisons-Alfort Alforts
veterinärskola och Fort C. Hospitalet ligger inom
kommunen S:t Maurice.
Charesmien (Chorasmien), detsamma som Kovaresmien
(se d. o.).
*Charge, krigsv., häftigt kavallerianfall. —
Chargera, företaga ett häftigt angrepp (om kavalleri).
Charge, El (Wah-el Charge, Wah-el-Kardje), »den
yttre oasen», så kallad af araberna i motsats till den
vestligare, på samma breddgrad liggande oasen Dakhel
(»den inre»), forntidens »stora oas», är den största
af Egyptens oaser i Libyska öcknen. Den tillhör
prov. Siut, är omkr. 150 km. lång i n. och s., 20
km. bred, ligger 50–75 m. öfver hafvet, omgifves af i
terrasser till 300–400 m. höjd uppstigande kalkklippor
och eger omkr. 70 brunnar. De härstamma alla från
forntiden; men då var deras antal vida större,
enär Schweinfurth funnit 150, som fyllts med
sand. Oasens rikedom består i dadelpalmer. Enligt
Schweinfurth skall den odlingsbara jorden vara 836
har, men enligt W. Jordan afser denna siffra endast
palmlundarnas utsträckning och icke allt kulturland,
hvilket i jämförelse med andra oaser och i förhållande
till innevånareantalet måste vara dubbelt större. Utom
dadelpalmer frambringar oasen ris och andra sädesslag
samt flere slags frukt. Kulturlandet måste fordom
hafva varit vida större, att döma af den mängd från
den fornegyptiska, grekiska, romerska och äldre
kristna tiden härstammande kastell, klosterruiner,
mausoleer m. m., som der finnas. Märkligast af alla
byggnadsverk är Birbe l. Hibes tempel, beläget 4
km. n. om oasens hufvudort El C., det största af alla,
som egypterna byggde i sina oaser. Det uppfördes
under Darius åt Thebes gudom Amon och restaurerades
sannolikt under kejsar Galba (i hvars namn en lång
grekisk inskription är inhuggen på yttre pylonen)
samt utmärker sig genom sin rikedom på arkitektoniska
prydnader och färgade hieroglyftexter. Något n. derom
ligger en kristen nekropol (El Bagauat), med omkr. 200
mausoleer. Hela oasen hade enl. 1882 års census 6,166
innev., hvilka alla tala arabiska, men icke äro rena
fellaher, utan blandade med libyska rasen. Deraf
bodde i hufvudorten El C. 3,787 pers.; andra orter
äro Gjenna och Bulak, hvardera med omkr. 400, Beris
med 1,000, Dusj och Mex med omkr. 300 innev. Oasen
besöktes 1690 af Poncet, 1793 af Browne, 1818 af
Cailliaud, 1832 af Hoskins, 1874 af Rohlfs jämte
Zittel, Jordan och Ascherson, s. å. af Schweinfurth
och 1875 af Brugsch.
Chargeurs rapides [sjarṡjör rapi’d], Fr., snälladdare,
krigsv. Se Magasinsgevär.
*Charibert. Se vidare Merovingerna.
Charidjijja nasir-i, turkiske utrikesministerns
titel. Jfr Nasir och Rejs.
Charidjiter, muhammedansk sekt. Se Islam, sp. 832.
Charisma, Grek. Se Karismer.
Charité [sja-], Fr. (»barmhertighet»),
välgörenhetssällskap, namn på sjukhus, t. ex. i Paris
och Berlin.
Charity organisation societies [tjä’riti
organisä’sjön såsä’jitis], Eng., föreningar för
välgörenhetens ordnande. Jfr Arbetarefrågan. Suppl.,
sp. 331.
Charkart, en af Bandelkand-staterna i
Central-Indien. Se Chirkart. Suppl.
*Charkov. 1. Guvernementet uppgafs 1891 hafva
2,465,000 innev. — 2. Hufvudstaden C. har
omkr. 195,000 innev. Jämte universitetet, som har
öfver 1,000 studerande, fördelade på 4 fakulteter
(hist.-filol., fysisk.-matem., juridisk och
medicinsk), och som är försedt med bibliotek
(omkr. 58,000 bd), observatorier, bot. trädgård
samt andra samlingar och laboratorier, finnas i
C. ett prakt.-teknologiskt institut (med omkr. 500
studerande), ett seminarium, veterinärskola och
flere gymnasier.
*Charleroi, numera icke fästning, ligger vid ett
tiotal jernvägslinier, 2 km. nedanför mynningen
af Charloroi-kanalen, som från Sambre går
till Willebroeck vid Bruxelles, och har genom
Sambre segelbar förbindelse med Meuse. 21,636
innev. (1894). De fästningsverk, som förr omgåfvo
öfre staden, hafva efter 1866 förvandlats till
promenader. I omgifningen, som är ofantligt tätt
bebyggd (nära 2,000 pers. på hvarje qvkm.), ligga,
utom den stora metallurgiska anstalten Couillet,
gruf- och hytteorterna Gilly, Jumet, Châtelet,
Montignies m. fl.
Charles [tjārls], Elizabeth, engelsk
romanförfattarinna, född Rundle, f. 1826, blef
1851 gift med mr. Andrew Ch. (d. 1868) och afled i
London d. 28 Mars 1896. Hennes roman The chronicles
of the Schönberg-Cotta family (1863; »Familjen
Schönberg-Cotta», 1873; »Familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
