- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
163-164

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chartularia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under Ludvig XIII (1616) ett hertigdöme till förmån
för Henrik af Bourbon och gafs af Ludvig XV åt hans
mätress markisinnan des Tournelles, hvilken derefter
antog titeln hertiginna af G.

Châtelain [sjatölä’ng], Fr., borggrefve, slottsherre;
slottsfogde, kastellan (se d. o.). — Châtelaine
[sjatölän]. 1. Borgfru, borgfröken. — 2. En under
medeltiden och äfven något senare till den förnämare
qvinnodrägten hörande kedja, som var fäst vid bältet
(gördeln) och uppbar dels vissa nyttighetssaker,
såsom nyckelknippa, penningpung, väska o. s. v., dels,
vid festliga tillfällen, hvarjehanda smycken. Under
de senare åren hafva damerna återupplifvat bruket
af châtelainer, numera vanligen tjenstgörande som
urkedjor. Namnet châtelaine gifves nu också åt den
korta, breda, ur fickan fritt nedhängande urkedja,
som jämväl män stundom bära.

Châtelet [sjatölä], Fr., by i Schweiz. Se Gsteig.

*Châtelet, stad i Belgien, hade 11,176 innev. 1890.

*Châtelineau, stad i Belgien, hade 10,188 innev. 1890.

*Châtellerault hade 22,522 innev. 1891. Vapenfabriken
tillhör staten och sysselsätter omkr. 5,000
arbetare. Dessutom finnas andra verkstäder för
tillverkning af jern- och stålarbeten, maskiner m. m.

*Chatham. 1. Stad i England, hade 31,711
innev. 1891. — 2. Stad i prov. Ontario,
Dominion of Canada, vid floden Thames och Great
Westernbanan. 9,052 innev. (1891). — 3. Hamnstad i
prov. New Brunswick (Dominion of Canada), ofvanför
floden Miramichis utlopp i Miramichi-viken. 5,000
innev. (1890). Katolsk biskop. Skeppsbyggeri,
ostron- och hummerfiske, trävaruexport.

*Chatham-öarna tillhöra Nya Zeeland och hafva en areal af 971
qvkm., med 459 innev. (1891), af hvilka 271
européer, 148 maori och 40 moriori, ögruppens
ursprungliga innevånare, en gren af maori. Gruppen
består af Chatham l. Warekauri, 936,8 qvkm., Pitt
l. Rangihaute, 16,6 qvkm., Rangatira samt en stor
mängd holmar och ref. Hufvudnäringen är fårafvel
(66,000 får, 450 nötkreatur). Ursprungligen saknade
ögruppen alldeles däggdjur, ty äfven den rattart,
som påstås vara ursprunglig för öarna, skiljer sig
i intet afseende från den vanliga husråttan. Mycket
rik är fogelfaunan, som ursprungligen innehöll flere,
sedermera utrotade vinglösa arter. Fisket bildar en af
de vigtigaste inkomstkällorna; äfven hvalfångst idkas
mycket i omgifvande vatten, i synnerhet af amerikaner.

Châtib, khatib (partic. af Arab. chátab, tala till,
predika), egentl. »skicklig att predika», titel på
den imam, som i en större moské förrättar predikan,
Chútbe (se d. o. Suppl.). H. A.

*Chatrian, A., dog 1890.

Chatrousse [sjatrouss], Emile, fransk bildhuggare,
f. i Paris 1829, visade tidigt anlag för konsten,
men tvekade länge mellan olika arter af konst, till
dess han slutligen stannade vid skulpturen och blef
lärjunge till Rude 1851. På Salonen uppträdde han
redan 1853, der han vunnit flere utmärkelser. Han
har utfört bl. a. Drottning Hortense, undervisande
prins Louis Napoleon
(1853, grupp i marmor för museet
i Versailles),
Hösten, grupp i sten, för nya Louvre, Lyckliga de, som
gråta,
marmorgrupp i kyrkan S:t Eustache, Den kristna
konsten,
marmor, för Louvre, Komedien, bildstod i
sten, för Châtelet, Magdalena i öcknen (1864, museet
i Dunkerque), Källan och bäcken (1869, marmorgrupp
i Luxembourg-trädgården), Ung parisiska, »en af den
moderna skulpturens mest gratiösa typer» (utförd
i marmor 1877), byster af M:me de Sévigné och M:me
Roland, La lecture
(1880, i Luxembourg-muséet), bilder
af Jeanne d’Arc, den sista af år 1891. C. R. N.

*Chattanooga hade 29,100 innev. 1890. Det är en
vigtig jernvägsknut samt har stora jernverk och
maskinverkstäder.

Chatti, assyriska namnet på chetafolket (se
d. o. Suppl.).

Chatt-i-humajun (chatt-i-sjerif). Se Ferman och
Hatt-i-sjerif. Jfr Turkiet, sp 1007.

Chattisgarh (Chhattisgarh), en af de fyra »divisioner»
(provinser), i hvilka Centralprovinserna i Indien äro
indelade, belägen i östra Gondvana och begränsad i
v. af Nagpur, i n. v. af Djabalpur och Baghalkand,
i n. ö. af Chuta Nagpur, i ö. af Orissa samt
distrikten Gandsjam och Visagapatam i Madras. Areal
102,975 qvkm., med 4,612,700 innev. (1881). Provinsen
omfattar de britiska distrikten Bilaspur, Raipur och
Sambalpur, tillsammans 62,685 qvkm., med 3,116,000
innev., samt vasallstaterna Kavarda, Sakti, Kanker,
Khairagarh, Nandgaon, Chaikhadan l. Kondka, Bamra,
Karond l. Kalahandi, Patna, Raigarh, Rehrakol,
Sarangarh och Sonpur, tills. 40,296 qvkm., med
1,496,700 innev. Provinsen, som är ett bördigt
jordbruksdistrikt, vattnadt af Mahanadi och dess
bifloder, genomskäres af jernvägen, från Nagpur till
Bengalen och ett par från denna utgående sidolinier
till Bombay–Allahabad-jernvägen och till Kattak
i Orissa.

*Chaucer, G. Den å sp. 259, r. 26 nedifr., åsyftade
konungen var Henrik IV.

*Chaudey föddes 1817 (ej 1807).

Chaudordy, Jean
Baptiste Alexandre Damaze de,
grefve, född 1826,
inträdde 1851 på den diplomatiska banan, på hvilken
han 1868 avancerade till minister i Madrid. Han var
direktör i utrikesministeriet, då han 1870 sändes
såsom dess representant till regeringsdelegationen i
Tours (se vidare hufvudartikeln). 1878 rappellerades
han på grund af sina ultramontana åsigter från
ambassadörsposten i Madrid och försattes i
disponibilitet, men utnämndes af Gambetta, sedan
denne i Nov. 1881 trädt i spetsen för regeringen,
till ambassadör i Petersburg. Han hann ej tillträda
denna post, förrän Gambettas ministèr störtades
(Febr. 1882), och han försattes då å nyo i
disponibilitet.

Chauliac [sjålia’ck], Guy de, fransk läkare,
f. omkr. år 1300 i byn Chauliac vid gränsen af
Auvergne, var medeltidens mest berömde kirurgiska
skriftställare och en genom sin allmänna bildning
och ädla karakter framstående man. Han studerade i
Montpellier, Bologna och Paris samt lefde derefter
länge såsom läkare i Lyon och slutligen såsom läkare
för påfvarna Klemens VI, Innocentius VI och Urban
V i Avignon. C:s förnämsta arbete, hans Collectorium
artis chirurgicalis medicinae,
var under århundraden
den mest

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free