Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chartularia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlitade skriften i sitt fack. Han söker der upphäfva
kirurgiens ödesdigra afskiljande från den öfriga
medicinen och ställer derför de strängaste fordringar
på kirurgernas allmänna utbildning. Detta arbete
trycktes första gången i en fransk öfversättning 1478
och sedan på originalspråket 1490 samt har derefter
många gånger såväl i original som i öfversättning
blifvit omtryckt. R. T–dt.
*Chaumont-en-Bassigny, hufvudstad i franska
depart. Haute-Marne, hade 12,796 innev. 1891.
Chaus, zool., ett underslägte af kattslägtet (se
d. o.).
*Chaussée. Se vidare Gatuläggning.
Chaussera [sjåss-], Fr. (Ital. calzare, af
Lat. calceus, sko), pådraga strumpor och skor. Väl
chausserad, försedd med välsittande eller elegant
fotbeklädnad.
*Chautauqua [sjatå’koua]. Sjön, som ligger 313
m. öfver hafvet, 221 m. öfver Eriesjön, är 26
km. lång, 0,8–5,6 km. bred och ligger endast 13
km. från Eriesjön, men afbördar sitt vatten till
Mejikanska viken genom Conewango, Allegheny, Ohio
och Mississippi. Vid vestra sidan af sjön ligger den
lilla täcka orten C., bekant såsom mötesplats under
sommaren (Juli och Aug.) för Chautauqua assembly
l. Ch.-cirkeln, en öfver hela unionen spridd förening
för befordrande af en högre allmänbildning. Den har
i C. en mängd villor och hotell, sommarskolor,
samlings- och hörsalar, amfiteater, museer,
gymnastiklokaler och bland andra sevärdheter en modell
i gips af Jerusalem och en vid sjöstranden utlagd 90
m. lång karta eller modell af Palestina. Ursprungliga
ändamålet med dessa möten, hvilka hållits sedan 1874,
var att bereda dem, som ville njuta några veckors
vistelse på landet under sommaren, värdigare och
nyttigare förströelse än dem, som vanligen stodo
till buds vid badorter. Emedan upphofsmännen,
metodistpastorn dr J. H. Vincent i New York och Lewis
Miller, en rik uppfinnare från Akron i Ohio. särskildt
voro intresserade för söndagsskolverksamheten,
anordnades till en början föreläsningar i ämnen,
som kunde vara till nytta för denna, men sedermera
har planen småningom utvidgats och Chautauquarörelsen
blifvit en demokratisk kulturrörelse, hvars mål är att
göra alla delaktiga i tidens vetande och bildning. Den
utgår dock fortfarande från bestämdt kristlig grund,
men är icke bunden till något särskildt samfund, ehuru
den ledes i protestantisk anda. Rörelsen, som sedan
1888 upptagit den engelska universitetsutvidgningen
(university extension) som sjelfständigt led i sin
verksamhet, har eget förlag och tryckeri, hvarifrån
utgifves en mängd läro- och studieböcker samt en
månadsskrift, genom hvilken studierna ledas. Den
omfattar två hufvuddelar: sommararbetet, som
representeras (1895) af 59 sommaruniversitet sådana
som det i Ch., och vinterarbetet. Det sistnämnda
sönderfaller i 4 »cirklar»: 1) »Ch. literary and
scientific cercles», der arbetet är fördeladt på
fyra år och omfattar vanliga högre skolkunskaper
i naturvetenskaperna samt literatur och historia
(engelska året: Englands historia, engelsk literatur
och literaturhistoria, konst och konsthistoria,
allmän nutidshistoria, geologi; amerikanska året:
Amerikas historia och literatur, författningslära,
allmän sociologi, fysiologi;
grekiska året: Greklands historia, konst och
samfundslif; romerska året: Roms och medeltidens
historia, latinsk literatur, romersk och
medeltidskonst, medeltidens literatur,
nationalekonomi). Denna cirkel har haft 225,000
inskrifna elever, och minst hälften så många
följer studierna, utan att låta inskrifva sig. 2)
Vidsträcktare läsning i historia, literatur,
naturvetenskaper, konsthistoria och pedagogik. 3)
»College of liberal arts», en högskola, der studierna
motsvara en universitetskurs, som i England och
Nord-Amerika medför titeln bachelor of arts. Lärarna
äro vanligen universitetslärare, examina lika stränga
som vid högskolorna och titeln bachelor of arts
utdelas efter muntlig undervisning och examination
under sommarmötena. Undervisningen omfattar latin,
grekiska, tyska, franska, engelska, högre matematik,
fysik, kemi o. s. v. 4) Teologisk kurs (en följd
af rörelsens religiösa ursprung och karakter) med
universitetslärare som ledare. Sommararbetet afser
att gifva tillfälle till utfyllning genom muntlig
undervisning och direkt samqväm mellan lärjungar och
lärare under vinterarbetena, dels att gifva direkt
undervisning i teckning, musik, målning o. s. v.,
dels att meddela en rad föredrag af framstående män
och qvinnor öfver olika ämnen, dels att gifva plats
för den etiska uppfostran, men äfven för den fysiska
utvecklingen och slutligen också med det hela förena
hvila, förströelse och ferier. Den vigtigaste grenen
af arbetet der är den utfyllande undervisningen i
vinterstudierna. Således genomgås der kurser för
lärare i pedagogik och psykologi, bibelstudier,
klasser i teckning, målning, modellering, musik,
sång, deklamation, vältalighet o. s. v. samt en fullt
utvecklad universitetsutvidgningskurs efter engelskt
mönster. Föredrag hållas, konserter och dramatiska
föreställningar gifvas, roddtäflingar, gymnastik och
bollspel anordnas m. m.
Rörelsen, som omfattas af alla samhällsklasser,
till och med af fångar i statens fängelser,
har fått afläggare i andra land: Canada,
England, Japan, Ryssland, Syd-Afrika, Australien
och Hawaii. Katolikerna satte 1892 i scen en
liknande verksamhet och hafva redan utfört ett
stort arbete. Äfven de i religiöst hänseende
mera frisinnade eller rationalistiska samfunden:
unitarier, universalister, frireligiöse, agnostiker,
och slutligen äfven judar hafva börjat en motsvarande
bildningsrörelse. Denna omfattar hela folket, och
mellan de olika föreningarna råda endast vänskap
och välvilja.
Chauveau [sjåva], Jean Baptiste Auguste, fransk
fysiolog, f. i depart. Yonne 1827, studerade vid
veterinärskolan i Alfort och medicinska fakulteten
i Paris, blef professor vid medicinska fakulteten i
Lyon, 1875 direktör för veterinärskolan derstädes,
sedermera generalinspektör för veterinärskolorna i
Frankrike och 1886 professor i jämförande patologi vid
Museum d’histoire naturelle i Paris äfvensom ledamot
af vetenskapsakademien derstädes. C. har utgifvit ett
stort antal vigtiga afhandlingar inom olika delar
af fysiologien och den allmänna patologien samt
en lärobok i husdjurens jämförande anatomi (Traité
d’anatomie comparée des animaux domestiques 1857;
4:de uppl., tillsammans med Arloing, 1890). R. T–dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
