Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chartularia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chauvel [sjåvä’l], Theophile Narcisse, fransk målare
och gravör, född i Paris 1831, var lärjunge i École
des beaux-arts under Picot, Ballel och Aligny,
vann 1854 ett andra romerska pris, men egnade sig
straxt åt landskapsmålningen och utförde en följd af
lyckade landskap. Sådana äro t. ex. Parken vid Neuilly
(1855), Skogen vid Fontainebleau (1859), Minne från
Montpellier (1872) och liknande. Berömda äro äfven
hans gravyrer efter Dupré, Corot, Rousseau, Daubigny,
hvarjämte han på senare tid egnat sig åt etsning och i
synnerhet litografi. C. R. N.
Chauvelin [sjåvölä’ng]. 1. Germain Louis de C., fransk
statsman, f. 1685, var president i Parisparlamentet,
då han 1727 kallades till sigillbevarare (garde des
sceaux) och statssekreterare för utrikesärendena. Han
var i regeringens skötande kardinal Fleurys närmaste
man (»adjoint»), och de öfrige statssekreterarna
måste arbeta under honom. C. gaf prof på
statsmannabegåfning, men »underlade sig på allt
upptänkligt sätt allting och drog all verkställighet
till sig» (svenske envoyén i Paris V. Geddas omdöme
1737), väckte derigenom misstankar hos Fleury
och störtades i Febr. 1737. Han lefde derefter
i förvisning i Bourges, Issoire och på sitt gods
Gros-Bois, 4 mil från Paris. Död i Paris 1762. —
Hans son Henri Philippe de C., f. 1716, d. 1770,
kanik i Notre-Dame och parlamentsråd i Paris, gjorde
sig känd genom sina anfall på jesuiterna och sitt
försvar för jansenisterna. — 2. Bernard François,
markis de C., sonson till C. 1, f. 1766, en anhängare
af 1789 års idéer, var 1792–93 minister i London,
bekämpade såsom medlem af Tribunalet Förste konsulns
öfvergrepp och aflägsnades 1803, men var sedermera
prefekt och generalintendent i Katalonien. Såsom
ledamot af deputeradekammaren, sedan 1816, var han
under restaurationen en kämpe för den borgerliga
friheten. Död 1832.
*Chaux-de-Fonds hade 31,173 innev. 1895 och är
Schweiz’ största köping. En bergbana förenar den med
hufvudstaden Neuchâtel.
Chavanne [sjava’nn], Joseph, österrikisk geografisk
författare och resande, f. 1846 i Graz, gjorde
1867–69 en större resa genom Mejico, Vestindien och
Förenta staterna, besökte äfven Marokko och algeriska
Sahara samt reste 1884–85 i trakterna kring nedre
Kongo. Han har utgifvit en fysikalisk väggkarta öfver
Afrika (i 4 blad, 2:dra uppl. 1882), på ett slarfvigt
sätt bearbetat 7:de uppl. af Balbis »Allgemeine
erdbeschreibung» (1882 ff.) samt författat bl. a. Die
Sahara (1878), Afrika im licht unsrer tage (1881),
Die mittlere höhe Afrikas (s. å.), Afrikas ströme
und flüsse (1883).
Chavet [sjavä’], Joseph Victor, fransk målare,
född i Pourcieux (depart. Bouches-du-Rhône)
1822, var lärjunge af Révoil och Koqueplan och
blef tidigt känd för sina genrebilder från den
förnäma verlden, med rik och glänsande, men stundom
något orolig färg. Han har sedan flere år tillbaka
dragit sig undan till Genève. Från hans första tid
härstamma Shnglektionen (1847), Karl VII och Agnes
Sorel yos en astrolog, Dolce far niente (1848), Van
Deck och hans älskarinna (1851) m. fl., från de sånare
åren Sofverskan (i Luxembourg-muséet), Ungherrar vid
Henrik III:s hof (1873), Tvätterskor (1877), En följetong
(1878), Dam, som läser (1879) och en del porträtt.
C. R. N.
Chavica, bot. Se Piper, sp. 1305.
*Chazal, P. E. F., afled 1892.
Cheb, det tsjechiska namnet på Eger (se d. o. 2).
*Check, handelst. Se vidare Kredit, sp. 1505–06.
*Cheddar-ost. Se vidare Ost, sp. 441.
Chediv. Se Kediv.
Chee-foo [tjifou], engelsk namnform för Tsji-fu
(se d. o.).
Chef, herald. Se Ginstam.
Chef d’escadron [deskadrå’ng], Fr. Se Sqvadron.
Chefren, egyptisk konung. Se Kefren.
Cheilon, den grekiska namnformen för Chilon (se
d. o.).
Cheiloplastik (af Grek. cheilos, läpp). Se Plastisk
operation.
Cheiragra, Grek. (af cheir, hand, och agra,
affektion), patol., gikt i handen. Se Gikt.
Cheiromyces maeandriformis, en art tryffel (se
d. o.).
Cheiron, den grekiska namnformen för Chiron (se
d. o.).
Cheland, sjöv. Se Galér.
*Chelczic, Peter af (Tsjech. Petr Chelčický), böhmisk
religiös tänkare, född omkr. 1390, död omkr. 1460,
var till yrket jordbrukare och tillhörde antagligen
den lägre adeln. Han var jämte Hus Böhmens störste
tänkare under 1400-talet och näst honom den mest
betydande författaren på tsjechiska språket under
denna tid. I sina skrifter protesterade han mot
användande af våld och tvång i trossaker och framhöll,
att kristendomens sanna väsende ligger i fullständig
jämnlikhet och broderlighet, kärlek till nästan och
ömsesidig fördragsamhet. Hans läror gåfvo upphof till
böhmiska och mähriska brödernas förening, hvarför de
ock benämndes Chelczic-bröderna.
*Chelidonin. Dess formel är C20 H19 NO51 H2 O.
Chelles [sjä’l], köping i franska
depart. Seine-et-Marne, vid Marne och östbanan. 2,734
innev. (1891). Fort, tillhörigt Paris’ yttre
befästningslinie. C. var under merovingernas tid
konungasäte, åt hvilket Fredegundas brott gifvit
en sorglig ryktbarhet. Chilperik I blef der mördad
584. Men särskildt är platsen ryktbar genom det af
Klotilda i början af 6:te årh. anlagda klostret Gala,
hvilket räknade många kungliga prinsessor bland sina
abbedissor. Det upphäfdes 1719, och nu återstå endast
ruiner deraf. År 1008 hölls der ett koncilium.
*Chelm (R. Cholm) hade 11,240 innev. 1890.
Chelminski, Jan, polsk målare, född i byn Brzóstow
i ryska Polen 1851, var elev i
gymnasium i Varsjav och lärde sig konstens element
hos en målare. Efter en kort tids vistelse vid
akademien i München blef han lärjunge af Franz
Adam och skaffade sig 1873 egen atelier i samma
stad. Han har målat landskap med staffage från
rococotiden jämte hästar, men i synnerhet jagter
och soldatscener. Sådana arbeten äro Parforce-jagt
under Ludvig XV:s tid, Uppbrott till jagt, modernt
ryttarestycke, med prinsessan Theresia af Bajern som
hufvudfigur, samt Parforce-jagt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
