- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
171-172

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chengalpat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arabiska vid Oxfords universitet, hvilken plats han
dock lemnade för att verka såsom hufvudredaktör af
»Times» 1877–84. C:s förnämsta arbeten utanför
verldstidningens spalter äro Six assemblies of
El Hariry
(öfvers. af Hariri’s berömda »makamer»,
1867) och en förträfflig edition af Machberoth
Ithiel
(1872) af Jehuda b. Shelomo El Kharizi.
H. A.

Chengalpat [tje-], distrikt i presidentskapet
Madras. Se Chingalpat. Suppl.

Chenoglykokol-syra (af Grek. chen, gås),
chenotaurokolsyra. Se Gallämnen.

Chenonceaux [sjönångså], by i franska
depart. Indre-et-Loire, vid Cher och Orléans-banan, har
ett ståtligt slott, ett af de förnämsta byggnadsverk
i Frankrike från renaissancetiden. Det byggdes 1515
för Thomas Bohier, Frans I:s kammarherre, beboddes och
förskönades sedan af Diane de Poitiers, Katarina af
Médicis och Louise de Vaudemont, Henrik III:s mätress,
som dog der 1601. Det tillhörde sedermera hertigarna
af Vendôme och från 1730 till 1799 generalförpaktaren
Dupin, som gjorde det till en mötesplats för 18:de
århundradets literatörer och filosofer. 1870–88
restaurerades det.

*Chenopodiaceae. Se vidare Målla.

Chenu [sjöny], Jean Charles, fransk naturforskare,
läkare, f. 1808, d. 1879, tjenade såsom militärläkare
i krigen på Krim och uti Italien och hade under Paris’
belägring ledningen af pressens ambulans. Han utgaf
Encyclopédie d’histoire naturelle (31 bd, 1850–61)
samt åtskilliga arbeten i militärläkarevård, medicinsk
statistik, paleontologi och zoologi.

Chenziny (P. Chęciny), stad i rysk-polska
guvern. Kielce, vid vägen mellan Kielce och
Krakov. Omkr. 6,500 innev. I nejden finnas bly-
och silfvergrufvor samt marmorbrott, men för öfrigt
drifver staden stor spanmålshandel från det omgifvande
rika jordbruksområdet.

Chepewyan l. chippewyan [tjipävēän], begagnas af
engelsmännen ofta som beteckning för den stora tinne-
eller athapaskastammen. I inskränkt mening utgöra de
en liten hord på omkr. 2,000 individer i de ödsliga
trakterna mellan Hudsons vik och Ishafvet, der de
lifnära sig af jagt och till största delen stå i
Hudsonbaykompaniets tjenst såsom jägare.

*Cher. 2. Departementet har enligt krigsministeriets
beräkning en areal af 7,302 qvkm., med 359,276
innev. (1891). Det är indeladt i 3 arrondissement:
Bourges, S:t Amand och Sancerre.

*Cheraskov, M. M., dog 1807.

*Cherbourg hade 38,554 innev. 1891. Handelshamnen,
som ligger s. ö. om krigshamnen vid Divettes mynning,
består af en yttre hamn och en 408 m. lång och 127
m. bred bassäng; den förra sammanhänger med hafvet
genom en 600 m. lång, af granit infattad kanal. Den
anlöptes 1890 af 1,140 fartyg med last om 140,160
tons, deraf 410 fartyg, om 86,300 tons, från utländska
(mest engelska) hamnar.

*Cherbuliez. 4. V. C. blef 1880 fransk medborgare och
invaldes 1881 i Franska akademien (efter Dufaure). I
»Revue des deux mondes» skrifver han ofta under
signaturen G. Valbert.

Cherchel l. Cherchell [sjärsjä’ll],
hamnstad i Algeriet, depart. Alger, vid
Medelhafvet, 115 km. v. om Alger. 8,786
innev. (1891). Jerngrufvor. Bomulls- och
konsjonellodling. Staden, som är af puniskt ursprung,
var konung Jubas af Mauretanien residens, af honom
till Julius Caesars ära kallad Cesarea (se d. o. 4),
icke Julia Cesarea, såsom många antagit, hvilka
förvexlat stadens ursprungliga, puniska, namn Iol med
Caesars förnamn Julius. Under kejsaretiden var det den
vigtigaste staden i romerska Afrika näst Alexandria
och Kartago. Ruiner finnas af kungliga palatset,
teatrar, termer, vattenledning m. m.

Chéri [sjerī], Rose Marie, fransk skådespelerska,
f. 1824 i Étampes, hette egentl. Cizos och var barn
af ett kringresande skådespelarepar. Hon beträdde med
framgång tiljan redan i barnaåren och gjorde lycka
som ingénue på Gymnase-teatern i Paris 1842. Trots
lockande anbud från Théâtre français stannade hon vid
Gymnase, med hvars direktör Lemoine-Montigny hon 1847
trädt i äktenskap. Hennes ljufva och ungdomsfriska
väsende gjorde, att E. Augier, A. Dumas d. y. och
andra unga författare täflade att skrifva roller för
henne. Särskildt gaf hon själfulla uttryck åt den
unga flickans muntra skalkaktighet, den lyckliga
hustruns stilla glädje och den försmådda qvinnans
djupa smärta, men försökte sig äfven med stor framgång
i kurtisanroller. Efter m:lle Mars’ död var C. en tid
den mest uppburna franska comédienne. Sina pligter som
maka och moder skötte hon mönstergillt. Vid vårdandet
af en i tyfus insjuknad son smittades hon af sjukdomen
och afled i Passy 1861.

Cherimoja, bot. Se Anona.

Chernips, Grek. (af cheir, hand, och nizein, tvätta),
tvättvatten; vigvatten (se d. o.).

*Cherokees sammanföras vanligen med de appalachiska
stammarna, hvilka de stodo nära såsom grannar
och i ursprunglig civilisation, men språken hafva
föga gemensamt med hvarandra. Stammens antal på
»reservationen» i Indianterritoriet, 20,360 qvkm., var
20,336 år 1882. Dessutom uppgåfvos 2,200 cherokeser
finnas i Nord- och Syd-Carolina, Georgia, Alabama
och Tennessee. Omkr. 19,000 i Indian-territoriet bära
europeisk drägt, och 16,000 tala engelska språket. De
hafva ett utveckladt folkskoleväsende, två stora
seminarier, en slöjdskola samt barnhem, blind-
och döfstumanstalter. Enskilda personer ega icke
jord. Styrelsens utgifter bestridas hufvudsakligen af
de fonder, som förvaltas af unionsregeringen. Några
delaware- och shawnee-indianer samt många hvita och
negrer hafva upptagits i stammen med full andel i de
verkliga cherokesernas rättigheter och privilegier.

Chersifron, grekisk arkitekt, från Knossos, påbörjade
omkr. 600 f. Kr. uppförandet af Diana-templet i Efesos
(se d. o.), som han och hans son Metagenes sedermera
beskrefvo.

*Cherso har en areal af 400 qvkm., med 8,800
innev. (1890), af hvilka 1/4 italienare, resten
serbo-kroater.

*Cherson. 1. Guvernementet har omkr. 2,224,000
innev. — 2. Staden hade 62,250 innev. 1891.

Chersydrus, zool. Se Acrochordidae.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free