Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chicago ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Washington-, Lake- och Jackson-park, den sistnämnda,
237 har. äfven belägen vid sjön på sydsidan och
lokal för den stora verldsutställningen 1893. Det
egentliga affärsqvarteret är sydsidan, som ligger
s. om nedre Chicagofloden, mellan South branch och
Michigansjön, kring State, Clark, Madison, Dearborn
och La Salle streets samt Wabash avenue. Der ligga
bl. a. stadshuset (City Hall and County Court house),
en storartad dubbelbyggnad i fransk renaissancestil,
i hvars öfversta våning finnes stadens offentliga
bibliotek och i nedersta brandkårens hufvudstation,
chamber of commerce, board of trade (börsen), med ett
98 m. högt torn, tull- och posthuset samt de genom sin
ofantliga höjd utmärkta »skyskraporna» (sky scrapers):
Tacoma building (13 våningar), Women’s temperance
temple (13 våningar), the Rookery (10 våningar),
Auditoriumhotellet (10 våningar, bygdt 1887–89), som
jämte hotell med 500 rum innehåller stadens största
teater (4,000 sittplatser), en konsertsal och en mängd
butiker, Home insurance company, Marshall Field’s
store (C:s »Bon marché») och det kolossala Masonic
temple (en hörnbyggnad af 95 m. höjd i 21 våningar),
Unity building (18 våningar), Rand-Mc Nally building,
en af de största förlags- och boktryckeribyggnader på
jorden, m. fl. Dessa »skyskrapor», åtminstone det
stora flertalet, äro byggda af stål, som bildar den
sammanhållande ramen, och endast klädda med sten och
tegel samt hafva till grund ej pålar och stenmurar,
hvilka skulle sjunka i så lös mark som C:s (der de
2–3 öfversta meterna bestå af sand med ett derunder
befintligt 5–15 m. mäktigt lager af mjuk lera) utan
ofantliga, af stålramar omgifna cementunderlag, som
sträcka sig långt utöfver den egentliga grundytan
för det hus, som skall byggas. De fashionablaste
gatorna på sydsidan äro Michigan avenue boulevard,
Drexel och Grand boulevard, Prairie avenue och på
nordsidan Lake shore drive. Sydsidan är dock ej
uteslutande ett fashionabelt qvarter; man möter
der tvärtom, vesterut, de skarpaste motsatser, det
lägsta proletariatet af alla färger och nationer,
lefvande i usla kojor eller instufvade i stora
kaserner, mest resvirkeshus, rester efter de stora
eldsvådorna 1871 och 1874. Vestsidan, som lidit
jämförelsevis minst af eldsvådor, och som derför också
har de flesta trähusen, är den starkast befolkade
stadsdelen. Egendomligt för C:s kosmopolitiska
befolkning är att de olika nationaliteterna samlat
sig i kolonier: tyskar och polacker, norrmän och
danskar i C:s nordvestra stadsdelar, irländare och
böhmare mot v. och s. v., svenskar på nordsidan,
hvilken ser ut att blifva C:s vackraste stadsdel;
affärsqvarteret har en jämförelsevis liten
utsträckning, hvaremot de privata boningshusen
äro så många fler och mot sjösidan synnerligen
vackra. Der ligger bl. a. stadens stora fängelse,
der de offentliga afrättningarna ega rum, en nyligen
uppförd stenbyggnad med domstols- och jurylokaler och
stadsadvokatens kontor. Nordsidan är jämförelsevis
svagast befolkad. I alla stadsdelarna finnas stora
obebyggda sträckor, men byggnadsverksamheten är
fortfarande mycket stor; «å byggdes 1890 11,582,
1891 11,600 nya hus och 1892 ännu flere.
Att förse staden med dricksvatten från sjön,
som förorenades af floden och de i den utmynnande
kloakerna, beredde myndigheterna stora svårigheter,
hvilka de dock löste på ett genialiskt sätt. En kanal
mellan C.-floden och Illinoisfloden till Mississippi
fanns redan, och då C.-floden på grund af markens
ringa lutning rann endast mycket långsamt mot sjön,
beslöt man att svänga om den och låta den rinna från
utloppet mot sin källa. För detta ändamål uppfördes
i Bridgeport, en af C:s vestra stadsdelar, kolossala
pumpverk, hvilka pumpa vattnet ur floden i kanalen,
genom hvilken det flyter ut i Mississippi. Derigenom
erhåller vattnet en strömning mot pumpverken, och
det utpumpade flodvattnet ersättes af sjövatten, som
strömmar in genom flodmynningen. Godt dricksvatten
förskaffade man sig genom att under sjöbottnen
gräfva en mer än 3 km. lång tunnel, som mynnar ut
i en i sjön upprättstående jerncylinder, omsluten
af en ofantlig trätrumma (»water crib»). Pumpverk på
stranden pumpa upp vattnet i ett vattentorn, som dock
ej är högt nog för »skyskraporna», hvilka hafva egna
vattenreservoarer under taket, dit vattnet pumpas
från stadens ledningar. De 50 mill. gallons vatten,
hvilka på detta sätt dagligen erhöllos, blefvo snart
otillräckliga, då C:s befolkning fördubblades inom
ett årtionde; redan 1872 måste ännu en vattentunnel
anläggas och i början af 1890-talet en tredje, öfver
6 km. lång. emedan man antog, att sjövattnet på ett
afstånd af 3 km. ej blir alldeles oberördt af stadens
kloakvatten. — Staden är indelad i 14 polisdistrikt;
polisstyrkan räknade i Jan. 1894 3,189 man, af hvilka
1,947 tillhörde distriktspolisen. Omkostnaderna
uppgingo 1893 till 3,5 mill. doll. Den förträffligt
utrustade brandkåren räknar omkr. 1,000 man och
förfogade 1893 öfver 4 sjöångsprutor, 67 andra
ångsprutor, 26 kemiska sprutor, 81 slangvagnar, 29
brandstegsvagnar m. m.; kostnaderna uppgingo till
omkr. 1,5 mill. doll.
C:s folkmängd uppgick 1840 till 4,853 pers., 1850 till
29,963, 1860 till 109,260, 1870 till 298,977, 1880
till 503,185 och 1890 till 1,099,850 pers. Enligt den
i April 1894 afslutade skolcensus hade C. 1,567,657
innev., af hvilka 658,360 under 21 år; infödda
amerikaner voro 949,002, tyskar 216,324, irländare
111,037, svenskar 58,763, polacker 47,881, böhmare
34,960, engelsmän 31,045, norrmän 22,405. kanadier
17,535 italienare 14,194, skottar 12,460, danskar
9,754, fransmän 7,413 o. s. v.
Industri och handel. Ända till för ett par
årtionden sedan hemtades de för Vestern bestämda
industrialstren af C:s köpmän till större delen
från den industririka östern, der kol-, jern- och
petroleumtillgångarna underlättade anläggningen af
industriella anstalter. Men sedan dess har, tack
vare C:s förträffliga kommunikationsmedel och dess
innevånares energi, dess industri utvecklat sig med
iltågsfart, ehuru hvarken malmer eller bränsle finnas
på närmare håll än hundratals kilometer. 1890 räknade
man 9,959 fabriksanläggningar, med 203,100 arbetare
och ett produktionsvärde af omkr. 632 mill. doll. Mest
storartade äro slagterierna och inpackningsanstalterna
för kött och fläsk, af hvilka 68, med 17,900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
