Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chicago ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang med upptäckten af Amerika, äfven den genom
nordmän, bl. a. kopior af Columbus’ tre fartyg och
modell af nordiska skepp. Regeringen hade också
föranstaltat en mycket omfångsrik utställning af
landets fiskarter i stora aqvarier, liksom äfven
den öfriga faunan var rikt representerad. Hvarje
stat i unionen hade sin särskilda byggnad, som icke
blott innehöll de för staten egendomliga produkter,
utan äfven gaf en åskådlig öfverblick öfver den
progressiva utvecklingen på nästan alla statens
resp. områden. Utom de byggnader, som representerade
unionsstaterna, hade flere europeiska regeringar låtit
uppföra byggnader, såsom Sverige (efter ritning
af Gr. Wickman), Norge, Tyskland, Frankrike,
England. De största utställningsbyggnadernas
dimensioner voro: industrihallens 242 . 516,6 m.,
agrikulturhallens 153,5 . 246 m., maskinhallens
151 . 169 m., konstgalleriets 98,5. 153,5 m,
fiskeribyggnadens 51 . 112 m., hortikulturbyggnadens
77 . 301,5 m., elektricitetshallens 106 . 212 m.,
qvinnopalatsets 60 . 120 m., administrationsbyggnadens
80 . 80 m., hallens för bergsbruk och metallurgi
106 . 212 m., för transportväsende 76 . 292
m. Utställningen verkade öfverväldigande genom sina
dittills oöfverträffade dimensioner. Skapare af
anordningarna var arkitekten Burnam från Chicago,
men byggnaderna uppfördes af olika arkitekter. Bland
utställningsbyggnaderna tillerkändes priset allmänt
åt administrationsbyggnaden, hvars öfver det hela sig
resande höga kupol särskildt beundrades. Erkännande
fingo ock portalen till palatset för transportväsende,
den originella fiskornamentiken på fiskeribyggnaden,
staten New Yorks palats, och äfven den svenska villan
väckte uppseende för sin originella stil. Tvänne
vattenledningar från sjön, hvilka dagligen kunde
lemna 288 mill. liter vatten, försågo vattenkastare
och maskiner med vatten; friskt källvatten, ledt
från Waukesha v. om Milwaukee, lemnades af 200
automater. För belysningen sörjde 138,212 elektriska
lampor. Största dragningskraften om aftonen utöfvade
Midway Plaisanee, den breda promenad, hvilken går
från Jackson park vester ut till Washington park och
som äfven var intagen å utställningsområdet. Der
funnos entreprenörer från alla verldens kanter,
som slutit kontrakt med utställningskomitén och
förevisade sina specialiteter. Der såg man en tysk
by, det gamla Wien, glasblåsare, en gata i Kairo,
med folk och kameler, fakirer från Indien, kinesisk
teater, indiska trollkarlar, egyptiska och syriska
sångerskor och danserskor, javanska, kinesiska,
indianska och Dahomebyar m. m. samt Ferris wheel,
en jätteluftkarusell, bestående af ett kolossalt
hjul med en diameter af 76 m. och en omkrets af
239 m., vid hvilken voro fästa 36 vaggoner af 8
m. längd och nära 3 m. höjd. Det hela drefs af
en ångmaskin om 1,000 hästkrafter. — Inkomsterna
beräknades till 28,151,165 doll. och utgifterna
till 26,288,682 doll., så att öfverskottet d. 12
Nov. utgjorde 1,862,483 doll. Antalet besökare
(tills. omkr. 21,5 mill.) steg från 1,050,037 i
Maj till 6,802,479 i Okt. (på en dag, d. 9 Okt.,
betalades inträdesafgift af 716,881 pers.). — De
med utställningen förenade verldskongresserna, af
hvilka man väntat mycket, voro af ringa betydelse,
om man undantager qvinnokongressen, den
elektriska kongressen samt religionskongressen. Om
detta »religionsparlament» i C. (The world’s
parliament of religions) i slutet af 1893 säger
M. Müller, att det »står ensamt i sitt slag»,
ja, att det är »en af de vigtigaste händelser
i hela verldshistorien». Förtjensten af mötets
sammankallande tillhör presidenten Bonney och doktor
J. H. Barrows. Den senare utgaf en berättelse om
mötet: »Transactions of the world’s parliament of
religions» (2 bd, 1894; »Världens första allmänna
religionsmöte», s. å.), och S. A. Fries skref
»Betydelsen af religionskongressen i C.» (1894).
A. W–g.
Chichen-Itza [tjitjen-], ruinstad. Se Yucatan.
Chichimeker [tjitji-], indianstam, som efter
toltekrikets undergång omkr. år 1,000 e. Kr. gjorde
sig till herrar i Anahuac (mejikanska högslätten),
tills de i sin tur måste vika för acolhuaer,
tlascalaner och azteker (omkr. 1200 e. Kr.). I kultur
stodo de efter både tolteker och azteker och hafva
kanske varit urinnevånare på högslätten.
Chichkin, Nikolaj, rysk diplomat. Se Sjisjkin. Suppl.
*Chickasaw (chikasaw, chicacha), en till appalacherna
hörande indianstam, nu bosatt på »reservation»
i Indianterritoriet på venstra stranden af Red
river, v. om choctaws. Enligt egna traditioner
och filologiska intyg äro de nära samhöriga
med creeks och choctaws (deras språk är endast
en dialekt af choctawspråket), och de hålla före,
att de tillsammans med dessa stammar kommit från v.,
öfvergått Mississippi och bosatt sig i det område, som
nu bildar nordöstra delen af staten Mississippi. Der
besöktes de af De Soto 1540. Till en början visade de
sig fientliga mot de franske kolonisterna och mötte
dem ofta i blodig fejd. Med engelsmännen deremot
var förhållandet mera fredligt. 1786 ingingo de
fördrag med Förenta staterna, och 1793 hjelpte de de
hvita mot creeks. I början af 19:de årh. afträdde
de sitt område mot en årlig afgift, och en del af
stammen flyttade till Arkansas; 1832–34 öfverlemnade
återstoden, omkr. 3,600, till unionsregeringen de
25,770 qvkm. land, som de ännu egde och flyttade jämte
de öfriga till sin nuvar. reservation, omkr. 18,800
qvkm. 1837–55 voro de sammanslagna med choctaws
till en stam, men lösköpte sig med 150,000 doll. och
erhöllo sjelfständig rätt till sitt nuv. område. Såsom
slafegare ställde de sig på de konfedererades sida och
förlorade till följd deraf en del af sitt öfverflödiga
område och sitt årliga understöd. De ega en guvernör,
en senat och en representantkammare, underhålla högre
och lägre skolor samt ett barnhem. Deras antal uppgår
till omkr. 6,000. I förhållande till sin storlek
är stammen den rikaste i Indianterritoriet. Sin
förmögenhet hafva de bildat dels genom sina forna
stora fonder och årliga understöd, dels genom att
lega hvita arbetare, dels genom sin rika jord och
slutligen genom jernvägen, som går genom deras område
och gifvit anledning till upptagande af kolgrufvor,
hvilkas afkastning tillfaller stammen.
*Chiclana (C. de la Frontera) hade 12,348
innev. 1887. Export af ett utmärkt vin.
Chiclayo [tji-], stad i peruanska
depart. Lambayeque, på kustslätten, vid jernvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
