Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Child ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
södra Indien, 37 km. s. s. v. från Cuddalor, mellan
floden Vellar och en arm af Coleroon, nordlig arm
i Kaveris delta, 11 km. från kusten. Omkr. 20,000
innev. Siden- och bomullsindustri. Den religiösa
mässan i Dec. ditför årligen omkr. 60,000 pilgrimer,
och stadens tempel äro bland de ryktbaraste i södra
Indien och på Ceylon, framför allt det åt Siva och
Parvati helgade Sabhanaiken Kovil l. Kanak Sabha,
»guldhelgedomen», som skall hafva byggts af en konung
i Kasjmir i 5:te årh. af vår tidräkning.
*Child, L. M., dog 1880.
*Childers, H. G. E., inträdde såsom krigsminister
i Gladstones andra kabinett 1880 och utmärkte sig
genom det snabba organiserandet af 1882 års egyptiska
expedition. 1882 blef han chef för finansdepartementet
och afgick från ämbetet med Gladstone 1885. I
Gladstones tredje kabinett, Jan.–Aug. 1886, var han
inrikesminister. Död i London i Jan. 1896.
*Chile, republik, sträcker sig nu i s. ända till
Syd-Amerikas sydligaste punkt. Enligt med Argentina
1881 afslutadt gränsfördrag hafva nämligen till
C. lagts Eldslandet v. om 68° 34’ v. lgd (med öarna
Hoste, Navarin, Wollaston, Kap Hoorn m. fl.), hela
Magalhães sund och Patagonien s. om 52° s. br. och
v. om Andernas kam. I n. sträcker C. sig till floden
Sama (dess mynning ligger under 18° s. br.), hvilken
dock är endast provisorisk gräns. Enligt fredsslutet
1884 mellan C. och Peru skulle nämligen den peruanska
provinsen Tacna med Arica, mellan floderna Gamarones
och Sama endast under 10 år (till 1894) förvaltas af
G., hvarefter en folkomröstning inom provinsen skulle
afgöra hvilkendera staten den för framtiden komme att
tillhöra. Bolivia har genom afträdandet (1884) af
Mejillones till C. utestängts från hafvet. Jämte den
omtvistade prov. Tacna beräknas C:s areal officielt
till 753,216 qvkm. (af Trognitz å J. Perthes’
geografiska anstalt deremot till 776,000 qvkm.). Till
C. höra äfven Juan-Fernandez-öarna och Påskön. —
Vulkanen Aconcagua ligger numera innanför Argentinas
gräns. — Folkmängden uppgick enligt folkräkningen
1885 till 2,527,320 pers. eller med tillägg af 15
proc., som sannolikt förbigåtts vid räkningen,
och 50,000 indianer till 2,956,418 pers. Af dem
voro 87,000 utländingar (nära 7,000 tyskar, 5,300
engelsmän, 4,200 fransmän, 4,100 italienare, 2,500
spaniorer, 1,300 schweizare, 434 svenskar och norrmän
o. s. v.). Omkr. 58 proc. bodde på landsbygden och
42 i städerna, af hvilka Santiago hade 189,330 och
Valparaiso 105,000 innev.
Materiel kultur. Genom förvärfvet af de förr Bolivia
och Peru tillhöriga provinserna i n. hafva de der
förekommande stora tillgångarna af natronsalpeter
(hvilka anses ega en ytvidd af 89,000 har och utgöra
öfver 230 mill. ton) kommit att intaga främsta platsen
bland C:s mineralprodukter. 1878–89 utfördes derifrån
nära 5 mill. ton salpeter till ett värde af omkr. 246
mill. pesos, och 1890–92 utfördes för mer än 100
mill. pesos, större delen till Tyskland, Frankrike och
England. Utskeppningen försiggår i hamnarna Pisagua,
Iquique, Tocopilla, Antofagasta och Taltal. Med
produktionen af salpeter står tillverkningen af jod
å naturlig förbindelse; 1890–92 utfördes deraf
för mer än 13,5 mill. pesos. Med afseende på
kopparproduktionen intog G. förr första platsen på
verldsmarknaden, nu endast den tredje (efter Förenta
staterna och Spanien). Större delen af kopparmalmen
smältes inom landet och exporteras
i form af stänger; exporten har de senare åren haft
ett värde af omkr. 5 mill. pesos. Äfven af silfver
och silfvermalm har de senare åren exporterats för
omkr. 5 mill. pesos. Rika guanolager finnas på
Lobos-öarna, hvilka enligt 1884 års fördrag stå
under chilensk förvaltning, tills derifrån förts
1 mill. ton, hvarefter öarna återgå till Peru. —
Jordbruket anses afkasta närmare 10 mill. hl. hvete
och 2,9 mill. hl. andra sädesslag. Vinodling idkas
i större delen af landet (på omkr. 70,000 har),
och afkastningen anses uppgå till 1,5 mill. hl.;
utförseln är dock obetydlig (endast omkr. 300,000
liter). — Hela varuomsättningen med utlandet
hade 1893 ett värde af 140,5 mill. pesos, deraf
68,2 mill. på importen och 72,2 mill. på exporten
(salpeter för 39,2 mill., hvete för 6, jod för 5,95,
koppar för 5,1 samt silfver och silfvermalm för 13,7
mill. pesos). Störst är densamma med England
(som mottager nära 70 proc.), Nord-Amerika, Tyskland,
Frankrike och Peru. De förnämsta hamnarna äro
Valparaiso, Iquique, Pisagua, Talcahuano, Coquimbo,
Antofagasta och Coronel. 1892 inlöpte i hamnarna
(inberäknad kustfarten) 8,369 fartyg, om 9 mill. tons,
och utgingo 8,371, om 8,9 mill. tons; af dessa hade
engelska fartyg 0,3, chilenska 0,4 af tontalet.
C:s egen handelsflotta räknade (af fartyg om 100 tons
och deröfver) 137 fartyg, om 102,200 tons, deraf 39
ångfartyg, om 43,740 tons. Förbindelsen med Europa
förmedlas af 6 ångbåtsbolag: 2 engelska,
2 tyska, 1 franskt och 1 italienskt. Jernvägarna
hade 1893 en längd af 2,871 km., deraf 1,106 km.
tillhörde staten. Den länge under byggnad varande
trans-andinska jernvägen, som genom Uspallatapasset
förenar Valparaiso med Buenos Aires, har nyligen
fullbordats; en annan öfverlandsbana skall förena
Concepcion genom det 1,600 m. höga Pichachenpasset
med Bahia Blanca och Buenos Aires. Statstelegrafen
hade 1893 en linielängd af 11,217 km. En kabel
går till Panamá, en linie går genom Cumbrepasset
till Montevideo. Bankerna äro alla privatbanker
med sedelutgifningsrätt (1894 till antalet 24).
Aktiekapitalet var 1894 47 mill. pesos,
beloppet utelöpande sedlar 19,2 mill. pesos, men
fr. o. m. d. 1 Jan. 1897 skall pappersmyntet upphöra
att vara lagligt betalningsmedel. — Metriska mått
och vigter hafva varit lagligen gällande sedan 1865,
men de gamla spanska äro ännu i bruk. Myntenheten är
peso à 100 centavos. Guldmynt präglas enligt lag af
1895 i valörer af 20, 10 och 5 pesos, kallade condor
l. colon, doblon och escudo; 1 doblon väger 5,99103
gr. och innehåller 0,916 fint guld. Silfvermynt
äro 1 peso (20 gr., innehållande 0,835 silfver) samt
1/5, 1/10 och 1/20 peso; af brons (95 delar koppar,
5 del. nickel) präglas centavo- och 2-centavomynt.
Författning och förvaltning. Presidenten, som
väljes indirekt, kan icke omedelbart omväljas. Han
biträdes af ett statsråd, som har dels konsultativ,
dels beslutande befogenhet och till hvilket äfven
ministrarna höra, samt ett kabinett af 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
