Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Child ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ministrar, chefer för de olika departementen
(inrikes-, utrikes- och kult- samt
kolonial-, justitie- och undervisnings-,
finans-, försvars samt industri- och
arbetsdepartementet). Deputeradekammaren består af
94 medlemmar (1 för 30,000 innev, och del deraf ned
till 15,000 i hvarje departement), valda för 3 år
direkt, senaten af 32 medlemmar (1 för 3 deputerade),
hvilka väljas provinsvis, likaledes direkt, för 6
år (hälften afgår hvart tredje år). Valmännen måste
vara 21 år gamla samt kunna läsa och skrifva. Valbara
till deputeradekammaren äro de valmän, som skatta
för en årsinkomst af 500 pesos, hvaremot till
senatorer kunna väljas endast de valmän, som fyllt
36 år och skatta för en årsinkomst af 2,000 pesos
(enl. vallagen af 1874). I administrativt hänseende
är republiken (sedan 1887) indelad i 23 provinser
(med 74 departement): Chiloë, Llanquihue, Valdivia,
Arauco, Cautin, Malleco, Bio-Bio, Concepcion, Nuble,
Maule, Linares, Talca, Curico, Colchagua, O’Higgins,
Santiago, Valparaiso, Aconcagua, Coquimbo, Atacama,
Antofagasta, Tarapaca, Tacna, samt 1 territorium:
Magallanes. Provinsernas styresmän (intendenter)
och departementens och territoriets guvernörer
utnämnas af centralregeringen; hvarje departement
har ett för 3 år valdt landsting (med guvernören som
ordförande). — Finanser. Budgeten för 1896 upptog
inkomsterna till 80,5 mill. pesos och utgifterna
till 73,17 mill. pesos, deraf för allmänna arbeten
och industrien 24,8 mill. pesos samt för hären och
flottan 16,5 mill. pesos. — Statsskulden uppgick
1895, den utländska till 13,626,300 pd st., den
inländska till 60,721,963 pesos. — Försvaret. Hären
består af den aktiva armén och nationalgardet. Den
förstnämnda rekryteras genom frivillig värfning för
5 år. De, som efter dessa 5 år ej rekapitulera,
tillhöra de följande 7 ären nationalgardet,
till hvilket enligt lag, som dock medgifver många
undantag, höra alla vapenföra män från 20:de till
40:de året. Enligt lagen af d. 6 Nov. 1894 får
den aktiva arméns styrka ej öfverstiga 6,000 man,
fördelade på 7 regementen infanteri, 4 kavalleri- och
2 artilleriregementen, 1 bataljon ingeniörtrupper och
1 regemente fästningsartilleri. Nationalgardet räknar
omkr. 51,000 man. — Flottan bestod 1893 af 23 större
fartyg (om 29,000 tons, med 65,520 hästkrafter och 196
kanoner), deraf 3 pansarfartyg, 4 däckade kryssare,
2 torpedokryssare, 2 korvetter. 2 kanonbåtar och 10
torpedobåtar, samt flere mindre fartyg. Personalen
utgjordes af 120 officerare, 276 ingeniörer, läkare
o. s. v. samt 1,650 underofficerare och matroser.
Med afseende på undervisningsväsendet står C. främst
i Syd-Amerika. 1893 funnos omkr. 1,200 offentliga
folkskolor, med omkr. 113,000 lärjungar, och
omkr. 450 enskilda primärskolor, med närmare 30,000
lärjungar. Skoltvång finnes icke, men undervisningen
är kostnadsfri. Jämte det 1743 af jesuiter grundade
statsuniversitetet i hufvudstaden finnes der sedan
1889 ett katolskt universitet. Dessutom finnas
skola för konstslöjd, skola för grafisk konst,
maskinistskola, 2 bergsskolor, ett landtbruksinstitut
samt flere landtbruksskolor.
Republikens vapen är en i blått och rödt delad sköld
med en femuddig silfverstjerna; sköldhållare
äro en huemul (ett rådjur) och en kondor; på skölden
tre strutsfjädrar. Devisen lyder: »Por la razon o la
fuerza» (genom förstånd eller mannamod). Flaggan har
två horisontala fält: det öfre i första tredjedelen
blått med en hvit femuddig stjerna, för öfrigt hvitt,
det nedre rödt.
Historia. År 1879 började C. ett krig mot sina
båda nordliga grannar, Peru och Bolivia. Orsaken
var att ett omtvistadt gränsområde (emellan 23°
och 24° n. br.) i norra delen af Atacama-öcknen
efter upptäckten af stora guano- och salpeterlager
vunnit ett mycket ökadt värde. Till en början var
kriget riktadt endast emot Bolivia, under det att
Peru uppträdde som medlare; men det förklarades d. 4
April äfven emot denna stat, då den ej ville förklara
sig neutral och upphöra med sina rustningar. I början
fördes kriget till sjös, enär alla tre landen saknade
vapen för arméernas utrustande. Den chilenska flottan
under amiral Rabelledo blockerade peruanska kusten
till Mollendo och belägrade i synnerhet Iquique,
men led der så svåra skador genom det peruanska
krigsskeppet »Huascar», att belägringen måste
upphäfvas i slutet af Juli. Sedan chilenerna
emellertid i en sjöstrid d. 8 Okt. 1879 eröfrat
»Huascar», voro de herrar till sjös, och stödd på
flottan kunde nu äfven deras landtarmé börja större
operationer. General Escala ryckte med 7,000 man
mot Iquique, der Perus och Bolivias förenade arméer
tagit ställning under befäl af Perus president Prado,
och slog dennes underbefälhafvare general Buendia i
spetsen för 8,800 man d. 19 Nov. nästan i grund vid
S. Francisco (Dolores), medan chilenerna förlorade
endast 1,000 man. Escala ryckte derpå mot Iquique,
som utrymdes af peruanerna, tog staden Tarapaca
och fick dermed i sitt våld hela prov. Tarapaca med
dess utomordentligt rika salpeterlager, som eröfrarna
genast började bearbeta. I April 1880 börja chilenerna
blockera Callao, Limas hamnstad; deras kryssare
beherskade kusten och seglade ända till Panama för
att borttaga de transportskepp, som voro på väg
till Peru. Men det hufvudsakliga anfallet riktades
mot Arica, der de förenade fientliga trupperna
stodo. Emellertid var Arica så starkt befäst, att
det ej kunde anfallas. Man beslöt derför att draga
vidare mot n. och locka fienden bort från Arica. Med
18,000 man seglade Escala till Ilo; Perus och Bolivias
trupper lemnade Arica och blefvo efter flere mindre
strider i grund slagna vid Tacna d. 26 Maj, hvarefter
Arica stormades d. 7 Juni. Bolivia uppgaf nu striden,
och Förenta staterna sökte medla fred äfven mellan
C. och Peru, ehuru utan framgång. C. beslöt att
angripa Perus hufvudstad. Den 20 Nov. landstego 10,000
chilener s. om Callao, några dagar senare 20,000 man
v. om nämnda stad, hvarefter de tillfogade peruanerna
stora nederlag vid Chorrillos d. 13 Jan. 1881 och
Miraflores d. 14 Jan., besatte Lima d. 17 och Callao
d. 18 Jan. samt sålunda blefvo herrar i Peru. Som
genom dessa olyckliga strider fullständig anarki
inträdt i Peru och således der ingen regering fanns,
med hvilken fredsunderhandlingar kunde föras, höll
C. landet besatt till d. 20 Okt. 1883, då fred ingicks
med den under tiden valde presidenten Iglesias, en
fred, som ratificerades d. 31 Mars 1884 och biträddes
af Bolivia d. 4 April
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
