Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Child ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chiniquy, Charles, nord-amerikansk prest. f. 1809 i Canada,
fick sin uppfostran bland katolska prester och
blef sjelf prestvigd 1833. Han ledde på 1840-talet
ett fälttåg mot rusdryckerna och fick deraf namnet
»Canadas nykterhetsapostel». 1851 kallades han
af Chicagos katolske biskop till hans stift för
att leda franska utvandrares kolonisationsförsök
i S:t Anna, Illinois. Alltmer blef det klart för
honom hur förderfvadt det katolska presterskapet
var på grund af celibatet och hur mycket förderf
den enskilda bikten vållade. Emedan han genom sin
opposition mot missbruken inom kyrkan var utsatt
för presterskapets förföljelser, utgick han 1858
ur kyrkan, följd af hela sin församling, och slöt
sig till presbyterianerna. Sedan dess har han i
Nord-Amerika ledt en kraftig antiromersk propaganda,
i hvilket syfte han skrifvit »Presten, qvinnan och
bikten», som utkommit i ett 50-tal upplagor och
öfversatts på flere språk (sv. öfvers. 1890). Sitt
lif har han skildrat i »Femtio år i romerska kyrkan»
(sv. öfvers. 1892: 2:dra uppl. 1894).
*Chino, i Peru afkomling af neger och indianska,
i La Plata af hvit och indianska (cholo), i Mejiko
af infödda oblandade negrer.
Chinoidin, farmak. med. Se Kinabark.
Chinolin, kem., med. Se Kinolin.
Chinooks [tjinouks], tjinuker, indianstam, som fordom
innehade Columbiaflodens dal v. om Cascade range och
söderut till Rogue river mellan Pugetsundsindianerna
i n. och Kaliforniagruppen i s. De voro en gång
ett talrikt och mäktigt folk, men hafva blifvit
nästan utrotade genom krig, sjukdomar och de hvites
framträngande, och endast en osnygg och i alla
afseenden eländig rest återstår. De äro småväxta och
tyckas ega mycket ringa motståndskraft. Ansigtet är
mera mongoliskt än hos de flesta andra indianer. Den
egendomliga seden att tillplatta barnens hufvud,
hvilken gaf de vestliga indianerna namnet »flatheads»,
tyckes hafva uppstått i denna trakt, och chinooks voro
nästan det enda nord-amerikanska folk, som allmänt
tillämpade den. Laxfiske i Columbia-floden var deras
förnämsta födkrok. C. voro mera ett handelsidkande
än ett krigiskt folk och ådagalade stor slughet i
sina handelsförbindelser med andra indianer. Slafveri
brukades liksom hos alla stammar vid kusten. Språket
är inveckladt och svårt, och derför utbildades hos
dem en egendomlig dialekt, »Chinook jargon», som
användes i umgänget med främlingar. Den tyckes hafva
uppstått före de hvitas ditkomst, men modifierades
och utbildades vidare genom samfärdseln med dem samt
erhöll många franska och engelska lån i vanställd
form. George Gibbs utgaf 1863 en ordlista öfver
chinookspråket och en öfver denna dialekt.
Chinsura [tjin-], stad i Bengalen, Indien,
distriktet Hugli, vid floden Hugli, 34 km. n. om
Kalkutta. Omkr. 15,000 innev. Holländarna anlade
ett faktori der 1656, som på grund af sitt sunda
och för handeln fördelaktiga läge blef mycket
blomstrande. 1795–1814, medan Holland tillhörde
Frankrike, hölls C. besatt af en britisk garnison
för Hollands räkning, och 1824 blef det engelsk
besittning i utbyte mot de britiska besittningarna
på Sumatra. Staden, som är en af de vackraste
och sundaste i Bengalen, har en af regeringen
underhållen, vigtig läroanstalt, Hooghly
college, flere af skotska missionärer underhållna
skolor, en stor garnison och ett mycket stort
militärhospital. Chandernagore, C. och Hugli ligga
i en sammanhängande rad på flodens högra strand.
Chiococca, bot. Se Kainka-rot.
Chioggia-kriget [kiå’dja-]. Se Venezia, sp. 539.
Chionyphe Carteri, Lat., med. Se Madurafot.
*Chios har enl. Strelbitsky en areal af 826,7
qvkm. och 60–70 tusen innevånare, nästan
alla greker. Ön består till största delen
af mesozoiska kalkbildningar; i n. v. och
på elfva enstaka ställen uppträda paleozoiska
skiffrar och sandstenar, med kisel-, skiffer- och
kalkinlagringar. Södra hälften af vestkusten består
af limniska tertiärbildningar. Strandslätter och
flodalluvioner finnas särskildt omkring hufvudstaden
och hornblende-andesit och fusulinakalk på ett
enstaka ställe i n. vid Kardamin. Den 3 April 1881
och följande dagar hemsöktes ön och motliggande kust
af fastlandet af en jordbäfning, som svårt ödelade
östra tredjedelen af densamma, den rikaste och
bördigaste delen, der på en omkrets af 4–6 km. från
hufvudstaden all användbar mark var bevuxen med
apelsin-, citron-, fikon- och mandelträd, och der de
rike chiotiska köpmännen hade sina präktiga villor
och trädgårdar. Förlusten af menniskolif uppgick till
3,558, och skadan anslogs till 55–70 mill. kr. —
Hufvudstaden C. har omkr. 20,000 innev., af hvilka
omkr. 3,000 turkar, och är säte för en grekisk
ärkebiskop. Staden har en utsträckning af flere
kilometer mellan orange- och olivlundar. Dess hus,
byggda af venezianer och genueser, hafva en elegans
och beqvämligheter, som man ingenstädes eljest finner
i Levanten. Förgäfves söker man i den moderna staden
några rester från forntiden, om man undantager ett
sannolikt förhelleniskt minnesmärke, Homeros’ skola
(ön var en bland de 7 orter, som täflade om äran att
hafva varit Homeros’ födelseort), bestående af en till
ett bord med omgifvande bänk huggen kalkstensklippa,
hvilken af befolkningen betraktas som den plats,
der Homeros skall hafva samlat sin sångareskola
omkring sig.
Chippenham [tji’ppnöm], stad i engelska grefskapet
Wilts, vid Avon och Great Western-jernvägen, 4,618
innev. (1891). Qvarnar, garfverier samt beredning
af kondenserad mjölk och ost. Förr hade C. stor
klädestillverkning. Staden är gammal och omnämnes flere
gånger i samband med danska invasionen i 9:de årh.
*Chippeways l. ojibways äro en stam af
algonkin-indianerna, delad i flere underafdelningar:
pottowatomies, s. om Michigansjön, i trakten af
nuv. Chicago, saulteux, vid nordöstra stranden af
Öfre sjön, ottawas, mellan Michigan, och Huron, och
missinsig, vid nordöstra änden af Ontariosjön. I
vestra Canada lefva ännu omkr. 2,500, i staterna
Minnesota, Wisconsin och Michigan omkr. 18,000
samt i Dakota 400. I Förenta staterna bo de alla
på »reservationer».
Chippewyan. Se Chepewyan. Suppl.
Chippewyans [tjippioēans], indianstam och dess
språk. Se Tinne. — Jfr Indianer, sp. 518.
Chiquinquira [tjikinkira’], stad i staten Boyaca i
syd-amerikanska republiken Columbia. 2,600 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
