Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiquis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chlorophyceae, bot., grönalger i vidsträckt betydelse,
utmärka sig derigenom att cellerna äro grönfärgade
af klorofyll och endast ytterligt sällan innehålla
andra färgämnen. Inom klassen råder den största
variation med afseende på såväl de vegetativa
organens som fortplantningsorganens byggnad. Hos
de lägst stående, t. ex. Protococcoideae och
närstående utgöres hela växten af en enda eller
några få celler, medan de högst stående (Characeae)
äro så fullständigt differentierade, att de länge
räknats till de fanerogama växterna. — Den könlösa
fortplantningen sker på olika sätt, hvilka omnämnas
under ordningarna. Fortplantning på könlig väg
är för många arter okänd, sker hos andra genom
kopulation af rörliga eller orörliga gameter eller
genom befruktning af ett ägg (oosfer). Svärmcellerna
(zoosporer, gameter, spermatozoidei) äro symmetriskt
byggda oc hhafva äkta protoplasmacilier fästa i
sin främre del. De flesta hithörande i tusental
räknade arterna lefva i vatten, några på fuktig
mark, klippor, trädstammar etc., medan åter andra
träffas i andra växters inre. Om klassens indelning
se Alger. Suppl. En del nyare författare ställa
Conjugatae och Characeae såsom sjelfständiga klasser
jämnsides med Chlorophyceae. G. A.
Chlorophytum Sternbergianum Stend., trädg., är
en från Kap härstammande liliacé, hvars snöhvita
blommor och ofta öfver half meterlånga grenar
förskaffat densamma användning som ampelväxt.
G. A.
Chloroplaster (kloroplaster), bot. Se
Cell. Suppl.
Chlorum solutum, klorvatten. Se Klor.
Chlumec [-mets] det tsjechiska namnet på Kulm (se
d. o. 2.).
Chlumecky [-me’tski], Johann von, friherre,
österrikisk statsman, född 1834 i Zara, Dalmatien,
studerade i Wien, inträdde i den österrikiska
provinsstyrelsen och invaldes 1868 i riksrådet
(österrikiska riksdagen). I Auerspergs kabinett
af 1871 vardt C. först åkerbruksminister, sedermera
(1875) handelsminister. I sistnämnda egenskap åstadkom
han 1878 ett tullfördrag med Italien. I Aug. 1879
afgick han jämte den öfriga ministèren och invaldes
1880 i riksrådets deputeradekammare, der han blef en
af ledarna för den förenade tyska venstern. 1885 blef
han andre och 1888 förste vicepresident i kammaren
samt är sedan 1893 dess president. C. har flere
gånger valts till ordförande i den österrikiska
delegationen. 1889 upphöjdes han i friherrligt stånd.
Chlynov, det ursprungliga namnet på staden Vjatka
(se d. o. 2).
*1. Chmelnicki, B., skref sig Chmielnicki. Han förde
lifliga underhandlingar med drottning Kristina
och Karl X Gustaf. (I svenska Riksarkivet finnas
bref från C. under åren 1654–57.) Jfr Kosaker,
sp. 1417. Det var genom ett stillestånd i Andrussovo
1667 (ej genom fred 1664) som Östra Dnjeprstranden
(jämte Kiev) af Ukraina kom under tsaren. 1873 restes
i Kiev C:s ryttarestaty.
*2. Chmelnicki (Chmelnitskij), N. J., dog 1846
(ej 1845).
Chmielnik. 1. Stad i rysk-polska
guvern. Kielce. Omkr. 7,500 innev. I närheten ligga
koppar- och blygrufvor samt jernmalmsfält. — 2. Stad
i ryska guvern. Podolien, vid Bug. Omkr. 12,500 innev.,
hvilka hufvudsakligen idka jordbruk och skogsindustri.
Chna, infödingarnas namn på Fenicien (se d. o.).
Chnum (Chnufis, Chnubis, Knef), egyptisk gud, hvars
hufvud har formen af en vädurs med utstående horn —
i motsats mot Ammon, som också har dylikt hufvud,
men med nedböjda, öronen omslutande horn. C. är
i vissa egyptiska myter demiurgen, som på sin
drejskifva — han är nämligen den förste Krukmakaren
— skapar verldsägget, hvarur allting framgått. Han
är derjämte icke blott en solgud, utan antager
ganska tidigt egenskapen af »vattnets förlänare»
och »öfversvämningens herre», m. a. o. han blir
tillika ett slags Nilgud. I sistnämnda rol dyrkades
han företrädesvis vid första katarakten och då jämte
sina båda qvinliga följeslagare, Anukis och Satis.
K. P.
Choaspes, under forntiden namn på floden Kercha
(se d. o.).
Chocholonsek [-sjek], Prokop, böhmisk romanförfattare,
f. 1819, d. 1864, studerade i sin ungdom några
år vid Paduas universitet och tog hemvägen öfver
Montenegro och Dalmatien, från hvilka lands natur
och folk flere af hans berättelser sedermera skulle
afspegla så kraftiga intryck. Fosterlandssinne
och ideal halt hafva gjort C:s historiska romaner
och noveller särdeles omtyckta hos hans tsjechiska
landsmän. Här må nämnas hans arbeten Tempelherrarna i
Böhmen, Montenegrinerna, Jiřina (1847), Blodshämden,
Bosniens siste konung och Konung Wenzels hof. Under
de politiskt upprörda åren 1848–49 och 1861 var
C. verksam med sin penna äfven i oppositionspressen.
Choctaws [tjå’cktås], tjachta, en till appalacherna
hörande indianstam, nu bosatt i Indianterritoriet
längs norra stranden af Red river. När C. först
blefvo bekanta för européerna (De Soto hade 1540 att
utkämpa en svår strid med dem vid deras hufvudstad
Mauvilla, det nuvar. Mobile), innehade de det område,
som nu bildar södra delen af staten Mississippi och
vestra delen af Alabama. Vid Louisianas kolonisering
förenade de sig med fransmännen mot natchez och
chickasaws och stodo i vänskapliga förbindelser
äfven med engelsmännen och erkände genom fördraget
i Hopewell Förenta staternas öfverhöghet. 1812–15
stredo de på amerikanernas sida mot creeks och
engelsmännen. Deras flyttning vesterut började 1800,
och den sista återstoden af deras ursprungliga område
afträddes 1830. 1837–55 voro de förenade till en
stam med chickasaws. Såsom slafhållare ställde de
sig vid inbördeskrigets utbrott på sydstaternas
sida och förklarades vid krigets slut förlustiga
sina rättigheter och måste afstå en del af sitt
land åt unionsregeringen. Deras »reservation»
utgör omkr. 27,000 qvkm. och antalet medlemmar
omkr. 16,000. De äro i allmänhet kristna och hafva
ett 60-tal folkskolor samt några lärdomsskolor. De
styras af en höfding och ett nationalråd af 40
medlemmar enligt skrifven författning. De ega
ett ordnadt domstolsväsende och använda jury vid
brottmål. Missionärer underhållas bland dem af flere
missionssällskap. Deras språk har utbildats till
skriftspråk af missionärer, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
