Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiquis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detsamma låtit trycka bibeln, sångböcker, skolböcker;
äfven tidningar utgifvas på choctawspråket. Jfr
C. Byington: »Grammar of the Choctaw language»
(Filad. 1870).
*Choczim (P. Chocim, R. Chotin) är ej längre
fästning. Segern 1621 vanns af prins Vladislav
(sedermera konung Vladislav IV).
*2. Chodzko, A., född 1806 (ej 1804), lemnade 1883
professuren och dog 1891.
3. Chodzko, Ignacy, polsk författare, kusin till
Alexander Borejko C. (se denne), föddes 1795 på ett
fädernegods nära Vilna och dog 1865. Han skildrade i
en lång serie berättelser med lif och åskådlighet den
litaviska adeln under 1700-talet (Litaviska bilder,
13 bd, 1840–62; Litaviska traditioner, 1852–58).
Choirades, forntida namn på ön San Paolo utanför
Taranto (se d. o.).
*Choiseul. Se äfven Praslin.
Cholecystitis (af Grek. chole, galla, och kyste,
blåsa), med., inflammation i gallblåsan. —
Cholecystomi (af Grek. tome, snitt), gallblåsans
öppnande genom operation.
Cholelithiasis (af Grek. chole, galla, och lithos,
sten), med. Se Gallsten.
Cholera (Grek. cholera, takränna). — C. asiatica
(epidemica, indica, orientalis), epidemisk kolera. Se
Kolera. — C. infantum, barnkolera, och C. nostras,
inhemsk l. sporadisk kolera. Se Kolera, sp. 1019.
Cholesteatom, Grek., perlsvulst (se d. o. och
Öronsjukdomar, sp. 682).
*Cholet ligger vid Moine (ej Maine), en biflod till
Sèvre Nantaise.
Choliambus, metr. Se Koliamb.
Cholm, rysk namnform på Chelm (se d. o.).
Choloepus [-lēpus; af Grek. cholos, lam, och pus,
fot], zool. Se Sengångare.
Chomutov, tsjechiska namnet på staden Komotau
(se d. o.).
Chonas, det nuv. namnet på forntidens Colossae
(se d. o.).
Chondropterygii l. Selachii, zool., broskfiskar
(se d. o.).
Chondrostei, zool., broskganoider. Se Ganoidei.
Chondrostoma nasus, zool. Sa Näsfisken.
Chondrus crispus, bot. Se Caragheen.
Chonetes, paleont., ett brakiopodslägte
af fam. Productidae med på tvären utdragna,
halfcirkelformigt skal, af hvilka bukskalet är
försedt med starka låständer och taggformiga rör,
hvilka kommunicera med skalets inre. Bland arterna
af slägtet, hvilket fortsätter från silur till
perm, må anföras den i de öfversiluriska lagren
på Gotland och i Skåne vanliga Ch. striatella.
A. G. N.
*Chonos-öarna l. Guaytecas-öarna, ögrupp tillhörande
chilenska prov. Chiloe, mellan ön Chiloe i n. och den
stora halfön Taytao i s., består af 45 större öar samt
otaliga holmar och klippor, tillsammans 12,200 qvkm.,
med omkr. 800 innev., chonosindianer. Öarna äro höga
med snöbetäckta bergstoppar samt skogbevuxna. Den
vilda potatesen växer i stor ymnighet på den sandiga,
snäckrika marken invid hafsstranden. Djurlifvet
är fattigt; klimatet liknar Eldslandets. Den innersta
och största ön, Magdalena, är 2,225 qvkm., skild
från fastlandet genom Ptiyuguapi-kanalen, från
de öfriga öarna genom Moraleda-kanalen.
Chonsu. Se Egypten (Fornreligion).
Chopart [sjåpār], François, fransk kirurg., född i
Paris 1743, blef 1771 professor vid École pratique
och utgaf 1780 tillsammans med P. J. Desault Traité
des maladies chirurgicales et des operations, qui
leur conviennent (2 bd). C. blef slutligen professor
i kirurgisk patologi och dog 1795. Hans förnämsta
arbete, Traité des maladies des voies urinaires
(2 bd), utkom 1791, och året derpå offentliggjorde
hans lärjunge Laffiteau C:s 1791 inventerade
metod för amputation af foten (se Choparts
operation. Suppl.). R. T–dt.
Chaparts operation [sjåpārs], kirur., är en
efter den franske läkaren Chopart (se föreg. art)
uppkallad exartikulation, som utföres i leden
mellan språng- och hälbenet å ena sidan och de
främre vristbenen å den andra. Hela öfre delen af
foten framom nämnda led borttages, under det att den
undre delen (fotsålan) bibehålles ända fram till
tårna och derefter vikes upp för att tjena till
betäckning för den återstående stumpen af foten.
J. E. J–n.
*Chopin, F. F., föddes (enligt en nyare uppgift af
presten i C:s födelseort) d. 22 Febr. 1810. Bland C:s
biografer böra ytterligare nämnas F. Liszt (1852)
och F. Niecks (1888). År 1880 uppsattes till C:s
minne en votivtafla i Helgeandskyrkan i Varsjav.
Choquet [sjåkā], L. V., fransk författarinna. Se
Ackermann. Suppl.
*Choraeus, M., föddes d. 15 (ej 16) Mars 1774. Jfr
C. Snoilskys minnesteckning öfver C. i »Sv. akad:s
handl. från 1886», del 9 (1895), och G., Lagus’
uppsatser i »Finsk tidskrift» (1896).
*Choral. Enligt nyare forskningar göres troligt,
dels att ingen principiel skillnad fanns mellan den
ambrosianska och den gregorianska sången, dels att de
Gregorius den store tillskrifna musikaliska reformerna
i sjelfva verket utförts af andra.
— Den »gamla svenska psalmboken» af 1695 hade
ursprungligen inga koralmelodier; sådana insattes
först i upplagan af 1697. Bland nyare svenska
reformifrare inom koralsången böra tillläggas
J. Lindegren och O. Byström. Den »historiska
restauration», hvarom i lexikonets artikel
talas, har i Sverige på senaste tiden tagit
en riktning, mindre af en reform i sjelfva
koralsången än i hela liturgien, som man — vid
s. k. »vespergudstjenster» — sökt återställa till den
ceremoniella och halft katolska pomp, som den hade på
Luthers tid — en riktning, hvilken mindre utgått ur
musikaliska tendenser eller ur något folkligt behof,
än ur hierarkiens sträfvan att skänka yttreglans
åt statskyrkan. A. L.
Chorchorus, bot. Se Beklädnadsväxter, sp. 150.
Chorda, Lat., sena, sträng. — C. Achillis, anat. Se
Achilles-sena. — C dorsalis, zool., ryggsträng. Se
Vertebrater, sp. 649. — C. tympani, trumhålans
sträng. Se Hjernnerver.
— Chorda, matem. Se Korda.
Chorea macchabaeorum. Se Dödsdans.
Choreus, Lat, metr. Se Koré.
Choriambus, Lat., metr. Se Koriamb.
Chorin, Magnus. Se Crusenstolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
