Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christensen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidare skrifvit en tragedi Nero (1885) och några
romantiska skådespel, som röja påverkan af Holger
Drachmanns diktning, nämligen Broder Rus (1889),
Peter Plus (1890) och Lætizia (1891) samt
operatexterna Oluf (1893; musik af Grandjean)
och Kleopatra (s. å.; musik af Enna). Äfven såsom
lyriker visar C. både fin smak och frisk känsla jämte
stor versifikatorisk färdighet. Han öfvertog 1892
redaktionen af »Illustreret tidende». E. Ebg.
Christian union churches [kri’stjön junion tjörtjis],
Eng., »kristliga föreningskyrkor», baptistförsamlingar
i Nord-Amerika, som förkasta kristenhetens fördelning
i bekännelser och arbeta för alla kristnas förening,
med Kristi lära allena såsom föreningspunkt.
Christić [-itj], Filip, serbisk statsman, f. 1819
i Belgrad, vardt juris doktor i Paris 1849
och befordrades derefter till höga ämbetsvärf
i sitt hemland. Han blef 1860 utrikesminister
och 1870 sändebud i Konstantinopel, var
1873–74 undervisningsminister, afgick 1879 som
envoyé till Wien och verkade 1882–84 i samma
egenskap i London. 1885 blef C. guvernör för
serbiska nationalbanken samt var 1888 och 1895
konseljpresident.
2. Christie [-sti], Hartvig Caspar, norsk
naturvetenskapsman, brorson till Vilhelm Frimann Koren
C., f. i Trondhjem d. 1 Dec. 1826, d. i Kristiania
d. 3 Mars 1873, tog 1848 mineralogisk ämbetsexamen
och var några år anställd vid Kongsbergs silfververk,
derefter som lärare i Kristiania. 1859 blef han
lektor i fysik vid universitetet (sedan 1866 med
titeln professor) och 1860 tillika lärare i fysik,
geognosi och mineralogi vid krigshögskolan. C. inlade
stor förtjenst om den tekniska undervisningens
främjande och om det industriella lifvets utveckling
i Norge. Af hans literära arbeten må nämnas Lærebog
i fysik (2 bd, 1864– 65) och Lærebog i fysik for
middelskolen (1871, 4:de uppl. 1882; öfversatt
till finska och svenska, i 2:dra uppl., 1878, bearb.
af K. M. Lindeberg).
2. Christie [-sti], Eiler Christian Brodtkorb,
norsk arkitekt, den föregåendes kusin, född i
Bergen d. 24 Dec. 1832, studerade arkitektur vid de
polytekniska skolorna, i Hannover och Karlsruhe,
var 1855–58 lärare vid teckningsskolan i Bergen
och flyttade sedermera till Kristiania, der han
dels var lärare vid konst- och teckningsskolan,
dels verkade som arkitekt. 1859–62 reste han
omkring i landet med understöd af »Föreningen til
norske fortidsmindesmærkers beväring» för att afrita
lemningar af medeltidens konst och arkitektur. Sedan
1872 leder han det stora restaurationsarbetet på
Trondhjems domkyrka. Vid sidan af detta arbete har
han dels utarbetat förslag till restaurering af
andra äldre byggnadsverk, såsom Stavangers domkyrka,
Mariakyrkan och domkyrkan i Bergen samt Haakonshallen
derstädes, dels ledt utförandet af flere offentliga
och privata byggnader. I sina kyrkritningar har han
med framgång sökt återupptaga de gamla nationella
stafkyrkornas byggnadssätt och utsmyckning.
Christie [-sti], William Henry Mahoney, engelsk
astronom, född i Woolwich 1845, blef 1870 assistent
vid Greenwichs observatorium och efter Airys afgång
1881 direktör för detsamma samt kunglig astronom
(astronomer royal). Han har
konstruerat ett spektroskop, ett instrument för
bestämmande af stjernornas färg och klarhet, en
registreringsmikrometer m. m.
Christiernin, Harald. Se Cristiernin.
Christiernsson, Karl Henrik, teaterledare och
dramatisk författare, född i Stockholm d. 24
Aug. 1845, anställdes 1866 vid k. teatern
derstädes och uppträdde i en mängd roller, men
vände sig småningom till regissörsfacket och det
undervisande arbetet vid scenen. 1877–85 var han
lärare i deklamation vid k. teaterns elevskola. 1881
vardt han derjämte sceninstruktör och regissör för
skådespelet, och 1883 efterträdde han A. Willman
såsom intendent vid k. teatern. 1888–89 var
C. intendent och literatör vid operan. Sommaren
1889 innehade han med R. Wagner Djurgårdsteatern,
och sedan hösten s. å. var han i förening med Wagner
direktör för Södra teatern i Stockholm. Han antogs
derjämte 1895 till intendent vid Dramatiska teatern
och verkar sedan 1896 endast i denna egenskap. En
scenvan hand röjer sig i C:s femaktskomedi Ungdom
(1881), hans skådespel Drömd lycka (1882) och Under
vägbrytningen (1886), lustspelen Snöyra (1894) och I
skymningen (1895) samt hans af Ivar Hallström tonsatta
sagospel Per Svinaherde (1887), mindre kanske i hans
operatext Granadas dotter (1892, likaledes med musik
af Hallström). C. har öfversatt dramer af Molière,
Lessing, Sheridan, Delavigne, Scribe, Sardou, Ibsen
m. fl.
Christine de Pisan [-stin dö pisa’ng]. fransk
skaldinna. Se Pisan (äfven i Suppl.).
Christmas Island [kri’smas e’jland], Eng. Se Jul-ön.
*Christoph, Saint, rättare S:t Christopher, har en
areal af 176 qvkm., med 30,876 innev. (1891). Den
är en bland Leeward islands, ligger mellan öarna
S:t Eustache i n. och Nevis i s. och skiljes från
den senare genom ett 3 km. bredt, af ref uppfyldt
sund. Sydöstra delen är låg och består af
kalkbildningar, nordvestra delen är uppfylld af berg,
hvilkas högsta topp, Mount Misery, når 1,249 (1,313)
m. Liksom alla öar n. om Guadeloupe är C. underkastadt
än lång torka, än stora öfversvämningar. Den största
naturolycka, som någonsin träffat Antillerna,
timade d. 10 Jan. 1880, då en öfversvämning i
förening med storm anställde skada för mer än 35
mill. kr. och dödade omkr. 200 pers. Med Nevis och
Anguilla bildar ön ett »presidency» i guvern. Leeward
islands. Inkomsterna för alla tre öarna upptogos
1893 till 53,859 pd st., utgifterna till 51,975 pd.;
exportens värde för s. å. beräknades till 273,800 pd,
importens till 184,192 pd. Hufvudort är Basseterre,
med omkr. 7,000 innev. Ön upptäcktes 1493 af Columbus,
som gaf den namn efter sig. 1625 togs den i besittning
af fransmännen, hvilka, ehuru med långa afbrott,
innehade den till 1783.
Christophe [kristå’ff], Henry, neger, f. 1767 på
Vestindiska ön Grenada, steg från slaf upp till
värdigheten af ärftlig kejsare af Haiti (1811) under
namn af Henrik I, störtades genom en revolution 1820
och sköt sig d. 8 Okt. s. å. Se vidare Haiti.
Christophe-Montignys mitraljös
[kristå’ff-mång-tinjīs]. krigsv. Se Kulspruta,
sp. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
