Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cicuta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tronande mellan Johannas döparen och Paulus samt
med en spelande ängel vid sina fötter (nu i Brera,
Milano) och en tronande madonna med sex helgon och två
musikänglar (i Venezias akademi). I Berlins museum
finnas fyra bilder af honom: tronande madonna med
helgon, Maria med barnet inför knäböjande stiftare,
med vackert berglandskap, S. Marcus botar skomakaren
Aniarus i Alexandria och Maria med barnet (alldeles
upprepad, men svagare, i Londons Nationalgalieri);
alla dessa äro signerade. Minst bunden i uppfattningen
är en Madonna med barnet, omgifven af Johannes döparen
och Magdalena, med ädla figurer, glänsande färg och
ett härligt landskap (i Louvre). För öfrigt finnas
bilder från hans bästa tid i flere af Venezias kyrkor,
och i akademien derstädes den tviflande Tomas inför
Kristus, hvars typ der är märklig för sin nobless.
C. R. N.
*Cimabue, G., har af Vasari blifvit satt
i spetsen för den nya italienska målarekonsten,
men redan Dante har nämnt honom såsom Giottos
förelöpare, och han förtjenar att anses såsom
banbrytare. Huru bysantinsk han nämligen än är
i mycket, är det dock nya vägar han öppnat genom
sin kolorit, sitt sätt att behandla draperiet och
framförallt genom själsuttrycket, i synnerhet i sina
madonnor och änglar. Han har efterlemnat tre stora
madonnor, målade i guldgrund på trä, nämligen utom
de två i hufvudarbetets artikel nämnda, af hvilka
Madonna de’Rucellai är den förnämsta, äfven en
tredje, som finnes i Louvre och är försedd med 26
helgonmedaljonger i den omgifvande bården (förr i
S. Francesco i Pisa). — I afseende på hans fresker
i Assisi meddelas följande tillägg. Genom hans och
Giottos verksamhet erhöll kyrkan S. Francesco i Assisi
högsta betydelse för Italiens konsthistoria. Kyrkan
anlades 1228, två år efter helgonets död, och var
fullbordad och invigd 1253; efter den tiden
fortgick dekoreringsarbetet i flere årtionden. Hon var
den första kyrka i gotisk stil i Italien,
och hon bastår af en dyster underkyrka, byggd
öfver helgongrafven med breda kor på sidan om
midtskeppet, och en ljus och glad öfverkyrka, som
är enskeppig med tvärskepp; det är i denna, som
C. hufvudsakligen framträdt som freskomålare. Honom
tillskrifvas de tre dekorerade hvalfven i långhuset,
der han utfört medaljongbilder af heliga personer
och i hörnen änglar. Dessutom har han smyckat
långskeppets väggar med bilder å hvardera sidan
om fönstren, två öfver hvarandra på hvarje sida,
i det hela 32 bilder med innehåll på södra väggen
ur 1:sta Mose bok, från skapelsen till och med
Josefs historia, på norra väggen ur Kristi historia
till och med Qvinnorna vid grafven. Härtill komma
på ingångsväggen bredvid portalen 4 bilder,
Himmelsfärden och Den helige andes utgjutande
samt Petrus och Paulus i medaljonger. Tio af dessa
fresker äro fullständigt förstörda, andra delvis.
C. R. N.
Cimaise [simåṡ] l. cymaise, Fr. (Ital. cimasa,
af Lat. cymatium, Grek. kymation, egentl.
liten bölja), byggnadsk., listverk med halfrund
eller våglinieformig profil, vanligen prydd med en
räcka blad, bladlist, äggstaf. Oftast förstås med
cimaise det listverk, som upptill begränsar fot- eller
bröstpanelen i ett rum. »Plats på cimaisen»
å en tafvelutställning är alltså liktydigt med plats
i den nedre, d. v. s. den förmånligaste räckan.
*Cimbrer (sp. 358, r. 1). Tacitus lefde i senare
hälften af 1:sta årh. e. Kr.
Cimbria, latinska namnet på Veszprém (se d. o. 2).
Cimbro [tjim-]. Se Tredici communi.
Cimier [simiē], Fr., herald. Se Hjelmprydnad.
Cimolit (cimolisk jord). Se Kimolo.
Cimolus, fordom namn på en af Cykladerna. Se Kimolo.
Cina levantica, C. berberica, C. rossica,
farmak. Se Maskfrö.
*Cinaloa, hvars areal af geografiska anstalten i
Gotha beräknats till 74,269 qvkm., anses hafva
omkr. 220,000 innev.
Cinchonamin. Se Kina-alkaloider.
Cinchonidin, kem. Se Cinchonin. Suppl.
*Cinchonin. Dess formel är enligt senare
undersökningar C19 H22 N2 O. Det uppges hafva större
benägenhet än kinin att, gifvet i stora doser,
framkalla kramp, i detta afseende närmande sig
cinchonidin, en tredje kina-alkaloid, som är isomer
med cinchonin (det består af samma antal atomer
i molekylen, endast något olika ordnade), och som
enligt flere forskares uppgift skall hafva utprägladt
krampväckande egenskaper. C. G. S.
*Cincinnati var 1890 den 9:de i ordningen af unionens
städer samt hade 296,908 innev., af hvilka 71,408 voro
födda i utlandet. Genom Miamikanalen (fullbordad
1835, 455 km. lång), som går från C. vid Ohio
till Toledo vid Erie-sjön, delas staden i tvänne
hälfter, af hvilka den östra (ej vestra) är till
stor del bebodd af tyskar och derför kallas »Little
Germany», medan kanalen benämnes »Rhine». C. är en af
Amerikas vackraste och bäst byggda städer, omgifves
af vinrankklädda kullar och är väl försedt med parker. De största
äro Eden park (86 har) i ö., der konstakademien och
konstmuseerna samt hufvudreservoarerna till stadens
vattenledning ligga, samt Burnet Woods park (69
har), längst i n. Industrien sysselsatte 1890 89,528
arbetare i 7,684 fabriker, med ett tillverkningsvärde
af 185 mill. doll. Vigtigast äro skofabrikerna (28,
med 3,416 arb., tillverkningsvärde 5 mill. doll.),
vagnfabrikerna (102, 4,650 arb., tillverkningsvärde
nära 10 mill. doll.), skräddarverkstäderna (459,
15,233 arb., tillverkningsvärde nära 18 mill. doll.),
gjuterierna och mekaniska verkstäderna (130, 7,536
arb., tillverkningsvärde nära 13 mill. doll.),
25 bryggerier och brännerier (1,575 arb.,
tillverkningsvärde 16,8 mill. doll.) samt möbel-,
tvål- och ljusfabriker, garfverier och slagterier
(1890 slagtades och insaltades 456,000 svin). Handeln
(hufvudsakligen med spanmål, fläsk, tobak och stenkol)
främjas af ett stort antal jernvägslinier, hvilka
mötas i 5 bangårdar i staden och gå öfver Ohio på fyra
broar (dessutom finnes ett par broar för gatutrafik,
bl. a. den af Roebling byggda hängbron, 685 m. lång),
Ohiofloden och den ofvannämnda Miamikanalen,
hvilken dock numera sett sin trafik öfverflyttad på
jernvägslinierna. Emedan skillnaden mellan högsta
och lägsta vattenståndet i Ohio utgör 19 m., måste
fartygen lägga till vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
