- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
237-238

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civitas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fantasiens rätt gent emot den nyktra och
sjablonmässiga rutinen. Han har ur denna synpunkt
motsatt sig det hårdhändta och okonstnärliga
sätt, på hvilket moderna stadsplaner blifvit
efter linialen genomförda och platsen för moderna
monumentalbyggnader bestämd. En byggnads yttre bör
dels angifva dess allmänna bestämmelse, dels också
vara ett uttryck af dess inre fördelning. Till
följd deraf är den stränga symmetrien ej alltid
ett oefterglfligt vilkor, ej häller den sedvanliga
anordningen efter fönstermittlar. Förhållandet
mellan byggnadens stomme och dess ornering bör
vara rätt afpassadt, så att den senare ej skymmer,
utan framhäfver den förra. Rättvisa bör göras åt
materialet, som bör väljas med omsorg- och behandlas
efter sin egen naturs fordringar. — I C:s egna
arbeten äro dessa vilkor noggrant iakttagna. De
karakteriseras genom en förnäm och distingerad
hållning, ornamentiken är gerna koncentrerad på
vissa vigtigare punkter (portaler, taklister),
omsorgsfullt studerad, kraftfull och på samma gång
gratiös. Som material användas med förkärlek rå
tegel och huggen sten. C. har af trycket utgifvit
åtskilliga smärre uppsatser, bl. a. Öfversigt af
byggnadsverksamheten i Sverige under de sista 25
åren
(»Tekn. tidskrift, Extra häfte», 1890, äfven
separat). Upk.

Classen, Johannes, tysk filolog, f. i
Hamburg 1805, d. derstädes 1891, docent i Bonn
1829, gymnasielärare, 1864–74 direktor vid Johanneum
i Hamburg, är bekant företrädesvis genom sin med
tyska anmärkningar försedda upplaga af Thukydides
(8 bd. 1862–78; 4:de uppl. 1889 o. f.) och Symbolae
criticae
(3 bd, 1859–66).

*Classen, J. F. von. En större biografi öfver honom
utgafs 1887 af C. Nyrop.

Classiarii (af classis, flotta), hos de gamle romarna
benämning på marinsoldaterna.

Claude Vignon [klåd vinjå’ng], psevdonym. Se under
Rouvier.

Claudia, romerska kolonier. Se Klausenburg 2 och
Konia 2.

Claudia Celeja, romersk koloni. Se Cilli.

*Claudius, M., föddes d. 15 Aug. 1740. Af hans
skrifter utkom »Claudii Asmus med allt sitt pick och
pack» i sv. öfvers, af O. Bjurbäck 1820.

*2. Clausen, H. N. Efter hans död utgåfvos två
samlingar af hans smärre skrifter: Fædrelandske
forhold og anliggender
(1881) och Kirkelige forhold
og anliggender
(1885). Hans byst uppställdes 1878
framför universitetshuset. E. Ebg.

*Clausen, Th., afled 1885.

*Clausius, R. J. E., dog d. 24 Aug. 1888 i Bonn. Han
var medlem af svenska Vetenskapsakademien sedan 1878.

Clausthal. Se Klausthal.

Clausthalit, miner. Se Selenbly.

Clavaria, bot. Se Klubbsvamp.

Clavecin [klavösäng], Fr. Se
Clavicymbalum och Klavér.

Claverhouse [kla’vvöröss l. klä’vvers], John Graham
of,
skotsk krigare. Se Graham 1.

Clavicembalo [-tjä’m-]. Ital. Se Clavicymbalum.

Clavicula, Lat. (af clavis, nyckel), anat., nyckelben
(se d. o.).

Claviger foveolatus, zool. Se Myror. sp. 618.

Clavus, Lat. Se Liktorn.

Claxtons kanon [kla’ckstöns]. Se Kulspruta, sp. 232.

*Clay-iron-stone benämnes på svenska
lerjernsten (se vidare d. o.).

Clays [klä], Paul Jean, belgisk målare, f. i Bruges
1819, egnade sig åt måleriet under ledning af
marinmålaren Gudin och blef under ifriga studier
i Paris liksom denne en framställare af hafvets
skönhet. Sedermera slog han sig ned i Bruxelles. Han
har särskildt lyckats i att återgifva lugnt vatten af
stor klarhet och genomskinlighet, med vacker spegling
af byggnader och skepp samt ypperlig luft. Han
har utställt sina verk företrädesvis i Paris,
såsom Drottning Viktorias insegling till Ostende
(1854), Hafsstrand i trakten af Tréport (1855),
Morgonstämning på Schelde vid Antwerpen (1858),
Stiltje (1867), Vindkast på Schelde (1874), Nordsjön
(1876), Redden vid Antwerpen (1878), Lugn vid Zeeland
(1887) m. fl.

Clazomenae, den latinska namnformen för Klazomenai
(se d. o.).

Cleanthes, latinsk form för Kleanthes (se d. o.).

Clearchus, latinsk form för Klearchos (se d. o.).

*Clearing-house. Clearing-house-institutionen
trädde d. 24 Sept. 1896 i verksamhet äfven i
Sverige. Stockholms banker (med undantag af Stockholms
enskilda bank och Stockholms handelsbank) hafva slutit
sig till densamma. Affären regleras på det sätt, att
Skandinaviska kreditaktiebolaget lemnar vederbörande
banker räkningsbesked hvarje morgon för föregående
dags uppgörelse. Endast för Riksbanken och Skånes
enskilda bank sker afräkning genast samma dag.

Clearing nuts [klīring nötts]. Se Strychnos.

*Clebsch, R. F. A. Hans Vorlesungen über geometrie
hafva i bearbetadt skick utgifvits af F. Lindemann
(2 bd. 1875–91).

*Cleckheaton hade 11,826 innev. 1891.

Clegg, Samuel, engelsk ingeniör. Se Gas, sp. 918–919.

Clémenceau [-mangså], Georges (ej Eugène) Benjamin,
fransk politiker, född 1841 i Mouilleron-en-Pareds,
Vendée, blef 1869 med. doktor och praktiserade en
tid såsom sådan, men slog sig snart uteslutande
på politiken. Han vardt 1871 ledamot af
nationalförsamlingen och hade 1876–93 plats i
deputeradekammaren. Under största delen af sin
parlamentariska bana var han den yttersta vensterns
erkände chef och utöfvade i denna egenskap ett
afgörande inflytande på händelsernas gång. Hans
skicklighet såsom debattör och hans vältalighet
störtade många gånger kabinett, men han kallades
aldrig sjelf att bilda ett sådant. Panama-affären
blef ödesdiger för C. Han befanns hafva stått i
förtrolig och ständig förbindelse med äfventyraren
Cornelius Herz och beskylldes för att hafva varit
besoldad af en utländsk makt, som skulle hafva
bestämt hans politiska hållning. Till följd af dessa
afslöjanden återvaldes C. ej vid de allmänna valen
till deputeradekammaren 1893. Utom kammaren har han
förfäktat sina åsigter i sin tidning »La justice»
(sedan 1880). Chr. Sch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:26:50 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free