Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Europa, en stor samling djur från främmande
verldsdelar, ett naturhistoriskt museum och dertill
hörande bibliotek. Linné vistades på Hartenkamp
1735–37 med undantag af Juli–Sept. 1736, då han på
C:s bekostnad uppehöll sig i England för att skaffa
växter från Chelsea och Oxford (se vidare Linné,
sp. 1418). C. dog 1760.
Climacograptus, en graptolit. Se Silursystemet,
sp. 1089.
Clinchant [klängsja’ng], Justin, fransk general,
f. i Thiaucourt, depart. Meurthe, 1820, officer
1841, deltog med utmärkelse i striderna i Algeriet
1847–51, i Krimkriget 1854–56 och i italienska kriget
1859. Öfverste och chef för 1:sta zuavregementet
1862, förde han detta i fälttåget i Mejico,
der han vid många tillfällen utmärkte sig. Vid
krigsutbrottet 1870 förde C. en brigad vid 3:dje
armékåren (Bazaine) och blef fången efter Metz’
fall, men lyckades undkomma och fick i Dec. 1870
befälet öfver den nybildade 20:de armékåren,
hvilken han förde i det olyckligt anlagda fälttaget
i Elsass. Då detta hotade att misslyckas, fråntog
Gambetta d. 26 Jan. 1871 general Bourbaki befälet
öfver armén och lemnade det till C. Denne kunde dock
ej rädda hären, utan förde den öfver till Schweiz,
sedan öfverenskommelse om dess internering derstädes
blifvit afslutad med myndigheterna. Sedermera deltog
C. i spetsen för den nybildade 5:te armékåren i
undertryckandet af kommunardupproret i Paris 1871,
förde derpå 1:sta armékåren (i Lille) och blef 1879
militärguvernör i Paris. Död derstädes 1881. C. hade
deltagit i 16 fälttåg och fyra gånger blifvit sårad.
C. O. N.
Clinch river [klinsj ri’vör], flod i nord-amerikanska
staterna Virginia och Tennessee, upprinner i den
förra, flyter i sydvestlig riktning genom den senare
och faller ut i floden Tennessee. Längd 320 km.,
deraf mer än hälften är farbar vör grundgående fartyg.
Clinton [kli’ntön]. 1. Stad i nord-amerikanska
staten Iowa, vid Mississippi, midt emot Fulton,
dit en 520 m. lång jernvägsbro går. 13,619
innev. (1890). Sågverk, jernvägsverkstäder. —
2. Stad i nord-amerikanska staten Massachusetts,
vid Nashuafloden. 10,424 innev. (1890). Tillverkning
af bomulls- och ylleväfnader.
Clipeus, Lat., sköld (se d. o.).
Clippers [kli’ppörs], Eng. Se Klipperskepp.
Clisthenes, latinsk form för Kleisthenes (se d. o.).
Clitarchus, latinsk form för Kleitarchos (se d. o.).
Clitus, latinsk form för Kleitos (se d. o.).
Clivia. bot., växtslägte inom
nat. fam. Amayllidaceae, utaf hvilket i synnerhet
C. (Himantiphyllum) miniata från Syd-Amerika med
lysande, liljelika, orangeröda blommor i rika
flockar är lämplig till odling i boningsrum.
G. A.
Cloaca, Lat. Se Kloak.
Cloaelna, Lat. Se Venus.
Çloca (Sanskr., vers), ett i sanskritliteraturen
mycket användt versmått. Se Indiens språk och
literatur, sp. 553-554, och Valmiki.
Clodt, Johan Adolf C. von Jürgensburg, friherre,
krigare, memoarförfattare, tillhörde en livländsk
adlig slägt, som egde slottet Jürgensburg,
och var sonson till öfverste fältvaktmästaren i
svensk tjenst Jost C., som stupade vid Rigas
belägring 1621. Johan Adolf föddes på 1650-talet,
ingick vid 17 års ålder i Karl XI:s lifgarde, deltog
i skånska fälttåget 1676–79 och erhöll sistn. år
afsked. 1694 utnämndes han till öfverstelöjtnant vid
Nylands regemente och 1702 till öfverste och chef
för Rigiska infanteriregementet (f. d. Dahlbergs
regemente) samt blef, då A. Lewenhaupt 1703 fick
öfverbefälet i Kurland-Litaven, dennes andre man. Han
utmärkte sig bl. a. vid Labori (Jan. 1705), der han
tillbakaslog 6,000 ryssars anfall. 1706 utnämndes
han till generalmajor och blef efter Lewenhaupt,
då denne afmarscherade för att stöta till konungen
1708, öfverbefälhafvare. Jämte guvernören Strömberg
ledde C. 1710 Rigas hjeltemodiga försvar och blef
vid stadens uppgifvande i Juli s. å. trots dagtingans
bestämmelser krigsfånge och fördes till Perejaslavl
Zaliesskij. 1712 fick han på hedersord återvända
till Sverige för att utverka en utvexling mot furst
Trubetskoj, men lyckades ej genomdrifva denna och
återgick i fångenskap. Under denna blef han 1714
friherre samt 1720 generallöjtnant och landtråd i
(det af fienden inkräktade) Estland. Han dog som
fånge i Ryssland 1720 (oriktiga äro uppgifterna
att han lösgifvits och dött i Sverige 1734). Under
vistelsen i Finland uppsatte han 1699 på tyska några
sjelfbiografiska och historiska Anteckningar,
hvilka »utgöra en af de få källskrifter vi
ega från det 17:de århundradet, som kunna
inrymmas under memoireliteraturen». De omfattade
ursprungligen tiden t. o. m. 1679, men finnas
nu qvar (i Säfstaholms arkiv) endast i fragment,
sträckande sig t. o. m. 1676. Af vigt är skildringen
af skånska kriget. Anteckningarnas innehåll har
delvis återgifvits af M. Weibull i »Hist. tidskr.»
1883 under titeln »Johan Adolph Clodts anteckningar».
— C:s ätt utdog i Sverige med hans
tredje sons son 1771. I Livland fortlefver den genom
en hans son Karl, och till denna gren hörde den ryske
bildhuggaren Peter v. Clodt-Jürgensburg (se denne).
Clontarf, slaget vid. Se Briansslaget. Suppl.
Cloquet [klåkä], Jules Germain, baron, fransk
anatom och kirurg, f. i Paris 1790, blef derstädes
med. doktor 1817, biträdande öfverkirurg vid Hôpital
S:t Louis 1819, professeur agrégé 1824, professor
i kirurgisk patologi 1831 och i kirurgisk klinik
1834. Af helsoskäl upphörde han 1842 med sin praktik,
men anställdes senare såsom konsulterande kirurg
hos Napoleon III. C. valdes 1855 till ledamot af
Institutet. Död 1883. C. utöfvade en mycket betydande
och omfångsrik vetenskaplig verksamhet. Bland hans
större arbeten märkas Recherches anatomiques sur
les hernies de l’abdomen (1817), Recherches sur les
causes et l’anatomie des hernies abdominales (1819),
Anatomie des vers intestinaux (1824), Anatomie
de l’homme (5 bd i folio, 1821–31; 2:dra uppl.,
3 bd i qvarto, 1825–35), innehållande öfver 1,300
figurer, af hvilka C. sjelf efter naturen ritat öfver
hälften, Mémoire sur les calculs urinaires (1822),
Mémoire sur les concrétions intestinales (1855).
R. T–dt.
Clostridium butyricum. Se Potatessjuka, sp. 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
