Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Colombo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kongressen består af en senat och en
representantkammare: den förre räknar 27 medlemmar
(3 från hvarje departement), valda för 6 år indirekt,
den senare 68 medlemmar (1 på 50,000 innev.),
utsedda genom direkta val för 4 år. För att
vara röstberättigad fordras att hafva fyllt 21
år, kunna läsa och skrifva samt ega fastighet till
ett värde af minst 1,500 pesos. Medlemmarna af
senaten måste vara minst 30 år gamla,
representanterna minst 25 år. Kongressen samlas hvartannat
år. Finanserna hafva länge varit i ett uselt
skick, och republiken inställde för några år
betalningen af räntor till utlandet, hvarigenom
skulderna till utlandet (företrädesvis engelska
kapitalister) 1894 sprungit upp till omkr. 60
mill. kr. Den inländska skulden uppgick samtidigt
till 9,4 mill. pesos, oberäknadt utelöpande
pappersmynt, 26,43 mill. pesos. Statsinkomsterna
för tvåårsperioden 1895–96 upptogos till 26,2
(deraf 9,16 mill. i tullar), utgifterna till
33,8 mill. pesos. Arméns fredsstyrka bestämmes
af kongressen vid hvarje session. Den utgör
f. n. omkr. 5,500 man. I krigstid är hvarje vapenför
columbian förpligtad till krigstjenst. Någon
krigsflotta finnes icke. — Republikens vapen visar
i öfre, blå, fältet tvänne gyllene ymnighetshorn,
i det mellersta, silfver, en röd frihetsmössa, i det
nedersta Panamánäset med ett segelfartyg i hvardera
oceanen; vapnet omgifves af fanor i landets färger
(gult-blått-rödt) och på detsamma sitter en kondor
med utbredda vingar och devisen: »Libertad y orden».
Landet eröfrades af spaniorerna i 16:de (ej 14:de)
årh. — 1888 utbröt ett inbördeskrig mellan det
liberala och det klerikala partiet: flere presidenter
uppträdde inom kort tid. men 1880 segrade
Rafael Nuñez (d. 1894), och den nya författningen
genomfördes. Sedan 1894 är M. A. Caro president.
*Columbium, kem. Se Niobium.
Columbi ägg, en från en mycket spridd anekdot hemtad
sinnebild på något svårt problem, hvars lösning är
förbehållen endast snillet, men efteråt synes så
enkel, att en hvar tycker sig hafva kunnat lika
väl finna den. Anekdoten om ägget lär emellertid
oegentligen blifvit öfverförd på upptäcktsfararen
Columbus och hans försvar för värdet af hans
upptäckarebragd: åtminstone berättar konsthistorikern
Vasari (1550) ifrågavarande anekdot om den italienske
arkitekten Brunellesco. Denne skall nämligen 1420
hafva i en kongress af arkitekter, sammankallad för
frågan om domkyrkans i Florens afslutande medelst en
kupol, skördat åtlöje för sitt djerfva projekt och
då föreslagit, att den arkitekt, som kunde fa ett ägg
att stå på spetsen ofvanpå en marmorskifva. skulle fa
uppföra kupolen. Sedan de öfriga förgäfves försökt få
ägget att stå upprätt, tog Brunellesco det med grace,
stötte det med dess smala ände mot marmorskifvan och
fick det sålunda att stå. Då konstnärerna utropade,
att det kunde äfven de hafva gjort, genmälde han
leende, att de också skulle
förstått att hvälfva kupolen, om de sett hans
modell eller teckning. I sjelfva verket har den af
Brunellesco byggda kupolen formen af ett i nedre änden
plattadt ägg. Anekdoten har först 1565, af den
italienske historieskrifvaren Benzoni, öfverflyttats
på Columbus.
*Columbus. 1. Hufvudstad i Ohio, hade 88,150
innev. 1890. S. å. hade staden 407 fabriker,
med 10,776 arbetare och ett tillverkningsvärde af
18,35 mill. doll., deribland 16 vagnfabriker (2,242
arb., 3,9 mill. doll.), 18 mekaniska verkstäder, 4
jern- och stålverk och 3 stora bryggerier. C. eger ett
lutherskt universitet, två katolska seminarier, en
medicinsk skola (Starling college), en Polyteknisk
skok samt dårhus, idiotanstalt, blind- och
döfstumskolor m. m. — 2. Stad i Georgia. 17,703
innev. (1890). — 3. Stad i Mississippi. 4,559 innev. (1890). —
4. Stad i Indiana, vid White rivers
östra arm, 65 km. s. om Indianapolis. 6,719
innev. (1890). Sågverk, ylle- och andra fabriker.
*Columbus, Kristoffer. Det fins ej många
verldshistoriska personer, om hvilka underrättelserna
äro så osäkra som om C. Hans härkomst, tiden när
och stället hvarest han föddes, hans ungdom och
tidigare utveckling, hans resor före upptäckten,
hans underhandlingar med främmande furstar, om
utrustningen, hans första landstigningsplats i Nya
verlden och slutligen hans sista hviloplats, allt
detta har gifvit uppslag till literära fejder, hvilka
ännu icke äro afslutade. Den såsom en hufvudkälla
för C:s biografi i århundraden ansedda boken
»Historie ..... della vita e
de’ fatti dell’ ammiraglio D. Christoforo Colombo suo
padre» (Venezia, 1571), enligt uppgift på titelbladet
författad af amiralens son Fernando och öfversatt från
spanska till italienska, kan enligt den amerikanske
advokaten H. Harrisse (»D. Fernando Colon, historiador
de su padre», 1871, »Fernand Colomb, sa vie et ses
oeuvres», 1872, och »L’histoire de Chr. Colomb,
attribuée à son fils Fernand», 1878) icke vara
författad af Fernando, om än möjligen innehållet
delvis härstammar från en person, som arbetat under
hans ögon. Men i den 1875 tryckta »Historia de las
Indias» af den bekante biskopen Bart. de Las Casas,
hvilket arbete var afslutadt minst 10 år, innan
Fernandos »Historie» utkom i Venezia, finnas hela
kapitel, som på det noggrannaste öfverensstämma med
delar af det italienska arbetet jämte den bestämda
uppgiften att de härröra från Fernando C. De sista
årtiondenas kritiska forskning, i synnerhet genom
Harrisse, som egnat hela sitt lif åt forskningar
angående C. och den Nya verldens upptäckt, har
framdragit en mängd nya data till C:s och upptäcktens
historia ur spanska och italienska arkiv, så att vi
i fråga om många af de ofvannämnda tvistepunkterna
ega, om icke absolut visshet, åtminstone en hög grad
af sannolikhet. Så är det med full evidens bevisadt,
att hans förfader voro handtverkare i Genua. Farfadern
Giovanni Colombo var väfvare i Genua, inflyttad från
den närliggande byn Terrarossa. Fadern Dominico var
likaledes väfvare och egde hus i Genua åtminstone
från år 1457 (möjligen redan tidigare), och det är
icke osannolikt, att sonen blifvit född i detta,
hvilket ännu qvarstår och af staden 1887 inlöstes
och försågs med en minnestafla, som säger,
att C. der tillbragte sin barndom och första
ungdom. Genom notariathandlingar har man kunnat draga
den slutsats, att tiden för C:s födelse ligger emellan
d. 25 Ma] 1446 och d. 20 Mars 1447. Att C. föddes
i Genua är icke fullt bevisadt. Sjelf kallade han
sig och kallades af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
