Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conradi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och oförskräckt kritiker, hade han från 1870 med
ett betydande antal skrifter öfver kulturfrågor
dragit i härnad mot kälkborgerlighet, hyckleri
och medeltidsanda, hvarhälst han mötte dessa
makter. Efter sin bosättning i München koncentrerade
han sin verksamhet på vitterheten och öppnade
äfven der ett fälttåg mot den herskande, ofruktbara
konventionalismen. Hans novellsamling Totentanz der
liebe (1884), en originel och skoningslös kärlekens
fysiologi, bröt vägen för en realistisk novellistik
i Tyskland. 1885 uppsatte han tidskriften »Die
gesellschaft», ett numera i Leipzig utkommande organ
för literatur, konst och socialpolitik, hvilket är den
sjelfständigaste tidskrift i Tyskland och har spelat
en stor rol i den nytyska realismens förkofran (se
Tyska literaturen, sp. 1102). Sjelf är C. emellertid
ingen proklamationsskrifvande teoretiker, utan
alltigenom konstnär. Han har företagit sig att
skildra konststaden Münchens hela kulturlif i
en stort anlagd, sammanhängande romancykel, med
hufvudsakligt ögonmärke att åstadkomma djup och
finhet i de psykologiska detaljerna. Af denna serie
hafva hittills utkommit Was die Isar rauscht (2 bd,
1888), Die klugen jungfrauen (3 bd. 1889) och Die
beichte des narren (1893). Bland hans öfriga arbeten
må nämnas Gelüftete masken. Allerlei charakterköpfe
(1890) och Ketzerblut (1892; 2:dra uppl. 1893). Bland
sina vittra meningsfränder är C. den sundaste och
mest moderate, en kärnfull, lifsglad och öfverlägsen
personlighet.
2. Conradi, Johan Gottfried, norsk musiker, broder
till A. K. Conradi, f. i Tönsberg d. 17 April 1820,
d. i Kristiania i Sept. 1896, arbetade ifrigt på att
höja musiksinnet i Norge genom att stifta sång- och
orkesterföreningar i flere städer. Han var 1853–54
musikdirektör vid den då nyss grundade Norske
theater och ledde 1857–59 abonnemangskonserterna
i Kristiania. Han komponerade musik till
Gudbrandsdölerne (1861: text af Chr. Monsen)
m. fl. teaterstycken, romanser och körsånger samt
utgaf Kortfattet historisk oversigt over musikens
udvikling og nuværende ståndpunkt i Norge (1878).
A. L.
Conräder, Georg, tysk målare, f. i München 1838,
utbildade sig vid dervarande akademi och var lärjunge
till Piloty, hvars teknik hade starkt inflytande
på hans kolorit. Han blef genast känd och erkänd
genom en bild af Tilly i Leipzig aftonen före slaget
vid Breitenfeld 1631, berömd för sin glänsande färg
(1859; nu i Hamburgs Kunsthalle). 1860 flyttade han
till Weimar såsom lärare i dess konstskola, och
der målade han en af sina mest betydande bilder,
Kartagos förstöring, för Maximilianeum i München,
till hvilken stad han återvände 1862 och vid hvars
konstakademi han blef professor. Der utförde han dels
en fresk, Stiftandet af Münchens vetenskapsakademi,
dels flere betydande taflor, Tasso i fängelse,
Charlotte Corday, som låter porträttera sig förre
sin afrättning (1869), Maria Stuart och Rizzio på
Holyroods slott i Edinburgh och Kejsar Josef II:s
sammanträffande med påfven Pius VI i Neisse m. fl.
Consabrum, latinska namnet på staden Consuegra
(se d. o.).
*Conscience, H., dog i Bruxelles d. 10 Sept. 1883. Hans
arbeten utgåfvos 1867–80 i 10 bd. 1883 restes honom
en minnesvård i Antwerpen.
*Conseil. C. d’état. Se vidare Frankrike, sp. 206. —
C. d’arrondissement [darrångdissöma’ng], C. de
préfecture [-fäktӯr], C. général [sjeneral],
C. municipal. Se Frankrike, sp, 206–207. — C. de
prudhommes [pry då’mm]. Se Fabriksdomstolar. —
C. des anciens [angsiä’ng], »de gamles råd», och
C. des cinq-cents [säng sang], »de femhundrades råd»,
den franska nationalrepresentationens bägge kamrar
under direktorium. Se Femhundrarådet och Frankrike,
sp. 225.
Con sentimento, Ital., musikt., känslofullt.
Conshohocken [kå’nnsjå-], ort i nord-amerikanska
staten Pennsylvania, vid Schuylkill, har valsverk,
gjuterier, bomulls- och yllefabriker. 5,470
innev. (1890). Midt emot, på vestra stranden,
ligger fabriksorten West C. (Mingo), med 1,666
innev. (1890).
*Considérant, V. P., afled 1893.
*Consistorium. Om de akademiska konsistorierna
se Lunds universitet, sp. 277. — C. regni,
»rikskonsistorium», »öfverkonsistorium», det till
riksdag församlade presterskapet. Se Presteståndet,
sp. 195.
Consivia, Rom. mytol. Se Ops.
Con smania, Ital., musikt., lidelsefullt ända till
vansinne.
Consobrini, Lat. (af con, sam-, och soror, syster)
syskonbarn.
Con sordino, Ital., musikt., (förkort. c. s.), med
dämmare (se d. o.).
*Constable, J., med sin naturåskådning, som då
var alldeles ny, men som sedan reformerat hela
Europas konst, gillades icke alls i England. Han
vann erkännande, först då han 1825, nära 50 år
gammal, utställde några taflor på Salonen i Paris,
som väckte det största uppseende och belönades med
guldmedalj. Ännu i dag erkänna Frankrikes konstlärde,
att det var C., som gaf första väckelsen till franska
landskapsmåleriets pånyttfödelse och lyftning. Detta
glänsande erkännande väckte slutligen äfven hans
landsmän, men det är först efter hans död, som de
fullt insett hans betydelse. Af honom finnas i Londons
National Gallery ett par hufvudarbeten, Sädesfältet
och Bondgård i dalen; i Louvre fyra taflor, af hvilka
de bästa äro Landskap med regnbåge öfver katedralen i
Salisbury och Storm i bukten vid Weymouth; i South
Kensigton fem taflor, högst karakteristiska, af
hvilka de berömdaste äro Vattenqvarn vid Dedham och
Salisbury; men Slätten vid Hampstead med en regnskur
i bakgrunden, Båtbyggeri vid Flatfords qvarn och Sanka
ängar vid Salisbury äro ingalunda sämre. Hemligheten
i C:s stora verkan låg deri, att han framställde
den engelska naturen, ur hvilken han med smak valde
motiv, som måste slå an, samt att han till natursann
teckning och färg lade äfven ett nytt, nämligen luft
och ljus, och i det hela observerade och återgaf den
atmosferiska omgifningen kring föremålen ute i den
fria naturen. C. R. N.
Constans, romerska kejsare. Se Konstans.
Constans [kångsta’ng], Jean Antoine Ernest, fransk
politiker, f. i Béziers 1833, var juris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
