Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Conradi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hemavati och Lakchimantirtha. Nederbörden är
mycket stor, omkr. 4 m, om året. Större delen af
befolkningen är hinduer, bland hvilka den förnämsta
stammen är kurg l. kudagu, närmare 30,000,
ett af södra Indiens vackraste folk, storvuxna
(1,82 m. längd), kraftigt byggda gestalter med ädel
karakter. Skyddade af sina berg och skogar, hafva
de alltid bevarat sitt oberoende mot sina mäktiga
grannar, maratter eller muhammedaner, och det var
frivilligt som de underkastade sig engelsmännen,
hvilka garanterat dem deras gamla friheter. Qvinnorna,
hvilka utmärka sig för sina vackra anletsdrag,
deltaga jämte männen i fältarbete och hjordarnas
vård. Det urgamla bruket af polyandri tyckes nu vara
fullständigt öfvergifvet. Deras språk, kudagu,
är ett af dravidaspråken, närmast beslägtadt med
kanara. Högst intressanta folkvisor hafva utgifvits
af Gräter i Mangalur 1869, grammatik af R. A. Cole i
Bangalur 1867 och af G. Richter (»Manual of Codagu»,
Mangalur 1870), Kudagu-inskrifter af L. Rice (Bangalur
1887). Landets vigtigaste odlade produkter äro ris,
tobak, bomull och på senare tid kaffe, hvars odling
numera sysselsätter mer än 1/3 af befolkningen. —
C. är, såsom inneslutande den heliga Kaveris källor,
ett af de gamla hindulegendernas heliga land, men blef
sent koloniseradt af dravida. Kudagu kommo dit först
i 6:te årh. af vår tidräkning. Men före dem var landet
bebodt af ett okändt folk, som uppfört megalitiska
monument, spridda i stort antal i Nilghiri-bergen och
i C:s och Maisurs berg, och som innehålla kol, ben,
vapen, vaser och prydnader. Äfven tillskrifver man
detta folk de 5–6 m. höga försvarsmurar (kaddineg),
hvilka korsa landet i alla riktningar och alltid
åtföljas af en 3 m. bred och djup graf. På många
ställen är muren dubbel (t. o. m. tre- och fyrdubbel),
och de stora träd, som nu växt upp på densamma gifva
den ett högst pittoreskt utseende. Ensamt i C. hafva
dessa murar en längd af 180 km., men i angränsande
land finnas ytterligare 600–700 km.
Coote [kout], Sir Eyre, engelsk härförare, f. 1726,
tjenade sedan 1754 i Indien, hade stor andel i äran
af Clives vigtiga seger vid Plassey (1757), blef
öfverste, besegrade fransmännen och deras indiska
bundsförvanter vid Wandewash (1760), eröfrade
Pondichery (1761) och skaffade sålunda engelsmännen
väldet öfver större delen af Karnatik. Han utnämndes
1769 till general-en-chef for Ostindiska kompaniets
trupper, men vistades derefter en längre tid i
hemlandet. Då Haidar Ali 1780 gjorde sitt farliga
anfall och eröfrade flere af kompaniets besittningar
i Karnatik, sändes C. emot honom. Han undsatte
Wandewash och slog med omkr. 8,000 man i grund
Haidar Alis minst åtta gånger så starka här vid Porto
Novo (d. 1 Juli 1781). C. dog i Madras d. 26 April
1783, enligt Leckys omdöme »en af de störste bland
de engelske krigare, som uppfostrats uti Indien»,
en man, »som i militära talanger knappt stod tillbaka
för Clive sjelf.»
Copán, indianby i central-amerikanska republiken
Honduras, 38 km. s. v. om Santa Rosa, var fordom en
betydande stad att döma af de storartade ruinerna i
närheten. Dessa begränsas på en sida af en stark,
20–30 m. hög mur af
jättestora stenblock, hvilken synes hafva haft
en längd af 870 m. och inneslöt ett stort antal
monoliter och pyramider, betäckta med bildverk och
hieroglyfer. Den största pyramiden har sidor af 190
och 246 m. längd. Den öfre platformen är betäckt med
smärta pyramider, runda torn och fördjupade fyrkantiga
gårdar. Ruinerna, hvilka hafva en utsträckning af
flere km., härröra utan tvifvel från maya-folket. De
omnämnas första gången af Palacio 1576 i en rapport
till Filip II; öfverste Galindo såg och beskref dem
på 1830-talet (»Bull. de la Société de géographie de
Paris» 1836), men noggrannast hafva de beskrifvits
och aftecknats af Lloyd Stephens och Catherwood (i
»Incidents of travel in Central America, Chiapas and
Yucatan», 1841).
Cope [kåp], Charles West, engelsk målare, f. 1811,
d. 1890, var son till en målare, af hvilken han
erhöll sin första undervisning. Han blef elev i
akademien 1829, utbildade sig vidare genom resor i
Italien, hvarifrån han 1831 hemsände ett vackert
landskap. Hemkommen 1836, sysselsatte han sig
med genre- och historiebilder, utmärkta för god
karakteristik och god färg. Utom en mängd oljetaflor
under 1850- och 1860-talen målade han flere fresker i
parlamentshuset, såsom Edvard III gör sin son Svarta
prinsen till strumpebandsriddare o. a. liknande, samt
fortsatte derjämte med intima bilder i familjär genre.
Cope [kåp], Edward Drinker, nord-amerikansk
paleontolog, f. 1840, studerade anatomi vid
europeiska universitet och blef 1864 filos. doktor
i Heidelberg. Han är numera professor i zoologi och
komparativ anatomi vid Pennsylvania-universitetet
i Filadelfia, der han förut beklädt en lärostol i
geologi. C. har undersökt olika geologiska formationer
i flere af de vestra staterna och derunder samlat
mer än 1,000 arter af fossila ryggradsdjur, bland
hvilka många representera förut okända familjer och
ordningar. Men C. har ej nöjt sig med att blott och
bart beskrifva en myckenhet nya typer, utan han har
alltid derjämte — stundom på ett mycket lyckligt sätt
— sökt uppvisa slägtskapsbandet mellan formerna. Mest
betydelsefulla äro hans undersökningar rörande
däggdjurens genealogi samt hans försök att utreda
tandsystemets historiska utveckling. Han ar en af de
längst gående anhängarna af den s. k. neolamarckismen
(se Descendensteorien. Suppl.). Skarpast framträder
denna C:s riktning i The development of the hard
parts of the mammalia. C. är utgifvare af den ansedda
biologiska tidskriften »American Naturalist». Bland
hans många andra utgifna arbeten märkas The vertebrata
of the cretaceoos formation and of the palaeozoic and
mesozoic formations and of the tertiary formation
(3 bd, 1882) samt Origin of the fittest, essays
on evolution (1886). C. erhöll 1879 Geologiska
sällskapets i London guldmedalj.
*Copepoda, zool. Se Entomostraca.
Copiae. Se Thurioi.
*Coppée, François (egentl. Francis) Édouard Joachim,
föddes i Paris d. 12 Jan. 1842 (ej 1843). Det
anspråkslösa, men lyckliga föräldrahemmet ingaf
honom en varaktig förkärlek för idyllisk trefnad och
borgerliga dygder. Helt ung vardt han tjensteman i
krigsministeriet, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
