Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cranganore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framdrog dokument, som undanhållits vid processen mot
den 1893 sammanstörtade Banca romanas styresmän och
hvilka förklarades skola bevisa, att C. af nämnda bank
mottagit betydliga summor. C. hindrade sakens dragande
under offentlig debatt genom att ajournera kammaren
och lät rättsligt åtala Giolitti för smädelse. För
de derefter infallande parlamentsvalen vidtog C. en
rad af våldsamma åtgärder med det resultat, att
regeringen i den nya kammaren (Juni 1895) egde en
förkrossande majoritet. Alla ministrarna återvaldes;
sjelf valdes C. i 9 kretsar. C. var icke längre en
konstitutionel regeringschef; han var Italiens
diktator, lika hatad af högern, de klerikale och
radikalerna, af de sistnämnde ej minst för den
hänsynslösa kraft, med hvilken han undertryckte
oroligheterna på Sicilien. För att besvärja stormen
sökte han genom fullföljande af en djerf, men
ruinerande eröfringspolitik i Abessinien skaffa det
utmattade landet krigisk ära. Men då italienarna under
general Baratieri d. 1 Mars 1896 ledo ett förkrossande
nederlag, såg C. sig nödsakad att d. 5 s. m. begära
sitt afsked, som beviljades. Hans meddelande derom i
deputeradekammaren framkallade ursinniga bifallsrop,
och under en skur af skymford lemnade han salen. Hans
efterträdare blef Rudini.
Crispianus. Se Crispinus.
Crispinus, psevdonym. Se Riis, C. P.
Cristal, psevdonym. Se M. Germa.
Cristofori (Cristofali, Cristofani), Bartolommeo,
uppfinnaren af pianofortet (se d. o.), föddes i Padua
1655 och dog i Florens 1731.
Crivelli, Uberto. Se Urban 3.
Crkvenica [-nitsa], badort i kroatisk-slavonska
komitatet Modrus-Fiume, vid Morlacca-kanalen midt
emot ön Veglias. 2,635 innev. (1890). Fullkomligt
vindskyddadt läge, förträfflig badstrand och rik
vegetation.
Crnagora, serbiska namnet på Montenegro (se
d. o.).
Crocidura, zool., fältnäbbmusslägtet. Se Näbbmössen.
Crocodilia, zool. Se Krokodildjuren.
Croesus [krē-], Lat. Se Kresus.
Crofters [-törs], Eng. (af Angelsachs. croft,
litet jordstycke), smärre årsarrendatorer i skotska
höglanden, afkomlingar af de forne clanerna. Crofters
befinna sig i ungefär lika sorglig ställning som
de irländske arrendatorerna och äro liksom dessa
ofta utsatta för trycket af »middle men», hvilka
såsom generalförpaktare stå emellan dem och de
stora jordegarna. Förr voro crofters utbredda öfver
hela Skotland, men de hafva numera försvunnit från
låglandet, hvarest större arrendegods om 60–80 har
hafva trädt i deras ställe. Emellertid utgöra crofters
ännu majoriteten af befolkningen på Hebriderna och
en betydande del deraf på Orken- och Shetlandsöarna
samt i grefskapen Ross, Argyle, Sutherland och
Inverness, hvarjämte de finnas i grefskapen Aberdeen
och Perth. Ända till 1745 innehade crofters jorden
i gemenskap med clancheferna, med samfälld rätt
till betesmark, fiske och jagt, men från denna tid
började cheferna, uppmuntrade af engelska regeringen,
att tillvälla sig dessa rättigheter och inrätta stora
farmer med fårskötsel, för hvilket
ändamål crofters i tiotusental fördrefvos från de
bördiga dalarna för att framsläpa en usel tillvaro
vid hafskusten. Alltefter som fårskötseln blef
mindre lönande, omskapades i stället betesmarken
mångenstädes till ofantliga jagtmarker med hjortar och
orrfoglar. Bitterheten öfver detta behandlingssätt
har naturligt nog fortlefvat i crofters sinnen
och föranledt konflikter med de store jordegarna,
så mycket mer som småarrendatorerna anse sig från
elan-tiden ega med besittningsrätt till sina
jordlappar. Sträfvanden, som likna den iriska
landligans, hafva hos dem funnit gynsam jordmån
och ledt till organiserandet af Highland land law
reform association, som i midten af 1880-talet
framkallade åtskilliga upplopp och våldsamheter,
äfven efter det att parlamentet utfärdat Crofters’
act i Juni 1886. Genom denna lag förvandlades de små
arrendena (å högst 30 pd sterl. i årsafkastning)
i viss mån till ärftliga, i det att en crofter kan
öfverlåta arrendet till någon medlem af sin familj. Å
andra sidan har han ett års uppsägningstid, om han
vill uppgifva arrendet, och får då godtgörelse för
vidtagna meliorationer, hvarjämte han är tryggad vid
bibehållandet af sin croft, så länge han uppfyller
de väsentliga arrendevilkoren. Dock kan godsherrn
expropriera hans mark för vissa offentliga ändamål. En
af tre medlemmar sammansatt Crofters’ commission utgör
verkställande organ för lagen och eger bl. a. att
fastställa skälig arrendeafgift (fair rent) då
parterna ej kunna enas derom.
Crofts, Ernest, engelsk målare, född i Leeds 1847,
uppehöll sig, efter erhållen skolundervisning i
hemlandet, under en utländsk resa några år i Berlin,
der han började få lust för konsten. Han fick efter
hemkomsten studera i London under Clay, men begaf
sig efter dennes död (1868) till Düsseldorf, der
han blef Emil Hüntens lärjunge och egnade sig åt
militärmåleriet, till hvars förnämsta representanter i
England han räknas. Af hans arbeten, som mest varit
utställda i Royal academy, må nämnas Reträtt, från
fransk-tyska kriget 1870 (1874, nu i Königsbergs
galleri), Morgonen af slaget vid Waterloo (1876), Aftonen af
slaget vid Waterloo (1879), Marlborough efter slaget
vid Ramillies (1880), Karl I på väg till sjavotten
(1883), Napoleon lemnar Moskva (1887).
*Croisera. Se vidare Korsning.
Croissy [kråassī], markis de. Se Torcy.
Croix [kråa’], stad i franska depart. Nord, 3
km. s. v. om Roubaix, vid Marcq och Nordbanan. 11,950
innev. (1891). Tillverkning af yllevaror, kemikalier,
papper m. m.
Croix däaugives [kråa’dåṡji’v], Fr., byggnadsk. Se
Ogive.
Croizette [kråaṡä’tt], Sophie Alexandrine, fransk
skådespelerska, f. 1847 i Petersburg, der hennes
mor var operadansös, debuterade 1869 å Théâtre
français såsom La reine Anne i Scribes »Le verre
d’eau». Hon var fäst vid denna scen till 1881 (som
societär från 1873) och intog der en af de främsta
platserna på fruntimmerssidan genom sin originella,
ehuru ej särdeles fina eller själfulla talang och
sin sinligt bedårande skönhet. Bland hennes roller
framstodo Suzanne i »Le mariage de Figaro», La
comtesse de Chelles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
