Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crookes' rör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lutheranerna, sedan han 1531 mottagit ett kanonikat i
Halle. Död efter 1539. C., hvilken bland humanisterna
gällde för en qvick sällskapsman, anses numera hafva
varit den förnämste upphofsmannen till den ryktbara
satiren »Epistolae obscurorum virorum» (se d. o.).
Croup, Skott., med. Se Krup.
*Crowe, C., dog 1876.
*Crowe, J. A., lemnade 1880 generalkonsulsposten i
Düsseldorf och användes sedermera i andra diplomatiska
uppdrag. Han afled nära Würzburg d. 5 Sept. 1896. —
Tillsammans med Cavalcaselle, som 1872 blef medlem
af Franska institutet, utarbetade han ytterligare
Life of Raphael (1883).
Crownglass [kra’un-], Eng. Se Kronglas.
*Croydon, beläget 15 km. s. om Londonbron, utgör
sedan 1888 eget grefskap, med en areal af 36,5
qvkm. och 102,695 innev. (1891). Tillverkning af
landtbruksredskap, maskiner, klockor, mässingsvaror,
skodon och artificiella gödningsämnen. I närheten
ligger Addington park, ärkebiskopens af Canterbury
sommarresidens.
*Crozat, J. A. Enligt G. Pawlowski i »La grande
encyclopédie» har den franske konstsamlaren såväl i
franska biografiska lexica (»Biographie universelle»,
»Biographie générale» m. fl.), som i tyska och andra
encyklopedier förvexlats med sin brorson. Han hette
Pierre C., föddes i Toulouse 1661, var »trésorier
de France» i Paris och afled derstädes d. 24 Maj
1740. Hans samlingar omfattade 19,000 handteckningar,
öfver 400 oljetaflor af första rangen samt en mängd
skulpturverk och antika gemmer. På egen bekostnad
utgaf han en dyrbar gravyrsamling, känd under namnet
»Cabinet Crozat», med titeln Recueil d’estampes
d’après les plus beaux tableaux et d’après les
plus beaux dessins qui sont en France, dans le
cabinet du roi, dans celui de Mgr le duc d’Orléans
et dans d’autres cabinets (Paris 1729–42, 2 bd;
ny uppl. 1763), hvilken samling omfattar endast
den romerska och den venezianska skolan. Efter
hans död såldes, enligt hans förordnande, hans
handteckningar till förmån för de fattiga (katalogen
redigerades af Mariette 1741) äfvensom gemmerna,
hvilka köptes af hertigen af Orléans. Återstoden
testamenterades af honom till den äldste af hans
brorsöner, Louis François C., marquis de Châtel
(död som generallöjtnant 1750). Efter hans död
såldes skulpturerna, medan taflorna och kopparsticken
skingrades tillsammans med de samlingar, som tillhört
hans båda bröder, Joseph Antoine C., marquis de Tugny
(f. i Toulouse 1699, död i Paris d. 5 Jan. 1750)
och Louis Antoine C., baron de Thiers, marquis de
Moy (f. 1700, d. 1770). Äfven den sistnämnde var
en stor samlare. Hans tafvelgalleri förvärfvades af
Katarina II.
*Crozet-öarna, under omkr. 52° (ej 69°–70°) ö. lgd
fr. Greenw., bestå af ett antal klippor och fyra
större öar med en sammanlagd areal af 523 qvkm.
Cruikshanks trågapparat [krouksjanks]. Se Galvanisk
stapel.
Crusebjörn, Jesper Ingevald, militär, ämbetsman,
f. på Åfvinge, Grödinge socken, Stockholms län,
d. 12 Juli 1843, aflade studentexamen
1862, blef 1863 underlöjtnant vid Vestmanlands
regemente och 1869 löjtnant vid generalstaben, der
han 1883 befordrades till major. Han utnämndes 1888
till öfverstelöjtnant vid Andra lifgrenadierregementet
och s. å. till chef för Jämtlands fältjägarekår samt
1891 till landshöfding i Vesterbotten län. 1892 valdes
C. till ordförande i länets hushållningssällskap samt
1893 till ledamot af riksdagens Första kammare. 1896
utsågs han till ledamot af Andra kammaren för
Vesterbottens städer. C. har varit mycket använd i
olika värf. 1872–82 var han lärare i krigskonst och
krigshistoria vid krigshögskolan, 1880–82 sekreterare
i en komité för landtförsvarets ordnande, 1883
sekreterare i ett särskildt utskott vid årets riksdag,
hvilket handlade ärenden, afseende landtförsvarets
omorganisation, 1886–88 sekreterare och ledamot i en
komité för utarbetande af nytt tjenstgöringsreglemente
för armén och 1895 ledamot af lappkomitén. Sedan 1876
är C. ledamot af Krigsvet. akad. Han har utom en mängd
smärre militära uppsatser i tidningar och tidskrifter
från trycket utgifvit Kort sammanfattning af de
vigtigaste bestämmelserna rörande arméns organisation
(1870), Kort redogörelse för Danmarks arméorganisation
(1871), Öfversigt af grannstaternas arméorganisationer
(1873), Öfversigt af allmänna värnpligtens tillämpande
i Sverige under förflutna tider (1879).
*2. Crusenstolpe, M. J. Se Rättelser, bd 18
*3. Crusenstolpe, J. F. S., dog i Stockholm, natten
till d. 23 Juli 1882.
*Cruus, J. M. Se Rättelser, bd 18, sp. 831.
Cruz, San Juan Yepez de la, spansk mystiker,
f. 1542 i Gamla Kastilien, biträdde nitiskt den
heliga Teresia i hennes verksamhet för reformerandet
af klostertukten inom karmelitorden, hvilken han
tillhörde. Anhängarna af den mildrade observansen
förföljde honom derför, och han t. o. m. hölls i
fängelse nära ett år. Dock befordrades han till högre
förtroendevärf inom sin orden och blef slutligen 1589
definitor, d. v. s. bisittare åt ordensföreståndaren,
men afsattes genom nya intriger. Död 1591. Hos
efterverlden steg C:s rykte, så att han af påfven
hedrades med beatifikation 1675 och förklarades för
helgon 1726. Han fick vedernamnet Doctor Extático
för den glöd och innerlighet, som genomtränga
hans skrifter. Bland hans kontemplativa alster på
prosa märkas de allegoriska Subida al monte Carmelo
(Bestigning af berget Karmel) och Noche oscura del
alma (Själens mörka natt). C:s mystisk-religiösa
dikter utmärka sig för mäktig känsla samt en högeligen
ädel och uttrycksfull diktion, men väl ringa omsorg
är nedlagd på versifikationen. Hans samlade arbeten
utgåfvos 1619 (12:te uppl. 1703).
Cruz, Ramón de la, spansk dramatiker, f. 1731 i
Madrid, d. 1799, var tjensteman i finansministeriet
och medlem af akademien i Sevilla samt af akademien
Arcadia (se d. o.) i Rom. Bland hans till ett antal
af 300 uppgående pjeser (samlade i Teatro, 10 bd,
1786–91) ihågkommer efterverlden endast hans
sainetes (egentl. »fettbitar», »läckerbitar»), en art
små farsliknande mellanspel, som med qvickhet och
kraftig originalitet satirisera stadsinnevånarnas
lif. I det franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
