Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 335-336 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crookes' rör ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regeltvångets tid utgjorde dessa stycken ett bland
de sparsamma vittnesbörden om att den gammalspanska
andan lefde qvar. En fullständig samling af C:s 110
sainetes utgafs 1843, ett urval af dem 1882.

Cruziana, paleont., hufvudsakligen inom vissa
kambriska och siluriska bildningar förekommande
föremål, hvilka länge uppfattades såsom fossila
alger. De finnas redan i de äldsta kambriska lagren
vid Lugnås i Vestergötland och bilda på skiktens undre
sidor halfreliefbilder, hvilka utgöras af tvänne
jämnlöpande, med tvärribbor försedda listformiga
upphöjningar, skilda genom en



insänkning. Dessa reliefbilder äro sålunda utfällningar af
rännformiga fördjupningar (spår) i det underliggande
lagret. En mycket skarp polemik om dessa föremåls
natur har förts emellan Saporta m. fl. å ena
sidan, A. G. Nathorst m. fl. å den andra. Medan
den förre tolkade Cruziana såsom alger, har deremot
den senare, hvars mening numera tämligen allmänt
blifvit omfattad, sökt ådagalägga, att föremålen
måste anses såsom spår af något slags lägre djur.
A. G. N.

Crwth, keltiskt instrument. Se Stråkinstrument.

Cryptobranchus, zool. Se Jättesalamandern.

Cryptogamae vasculares, bot. Se Kärlkryptogamer.

Cryptopentamera och Cryptotetramera. Se Skalbaggar.

Crypturgus, zool. Se Dvärgborrar.

Cröell, Samuel, ämbetsman, föddes i Viborg
omkr. 1600, innehade åtminstone sedan 1631 proviant-
och slottsskrifvare- samt, efter landtregeringens
ombildning år 1634, handskrifvare- eller
landssekreterarebefattningen i Viborg, men anklagades för
brottslig egennytta i sin ämbetsutöfning, i synnerhet
vid utskrifningarna, och dömdes 1637 till döden,
hvilken dom mildrades till 3,000 dlr s. m, böter
och ämbetets förlust. Oaktadt sådana föregåenden
utnämndes C. 1646 till kammarfiskal i Viborgs och
Nyslotts län, i hvilken egenskap han anställde
en sträng räfst med landsstatens tjenstemän,
hvarvid icke ens landshöfdingarna i Viborg,
J. Rosenhane, och i Nyslott, M. Jordan, undgingo hans
förföljelseifver. Detta hans nit blef belönadt. Han
återfick sin medborgerliga ära och utsågs 1647 till
kammarfiskal i Keksholms län och Ingermanland. Hans
förfarande der var ännu hänsynslösare, men då
han slutligen antastade äfven generalguvernören
K. Mörner, träffades den djerfve mannen af de
uppretade ämbetsmännens hämd. Han insattes på
Keksholms slott, der han i tre års tid förblef fängslad
utan laga ransakning och dom. Derefter återvann han
friheten. Hans lefnadsöden, som äro af intresse för
kännedomen af 1600-talets administrativa förhållanden,
hafva blifvit skildrade al K. K. Tigerstedt i »Finsk
tidskrift» (1880). M. G. S.

C. S. (d. v. s. Chalmersska Slöjdskolan) är namnet
på en d. 19 Nov. 1864 i Göteborg bildad och ännu i
verksamhet varande teknologförening, hufvudsakligen
bestående af forna och nuvarande elever vid Chalmers’
tekniska läroanstalt. Mellan d. 1 Okt. och d. 1
April sammanträder föreningen regelbundet
hvarje lördagsafton i för året förhyrd lokal. Vid
sammanträdena sysselsätter man sig med diskussioner,
föredrag af tekniskt och allmänbildande innehåll,
sång och musik m. m. Vid åtskilliga tidpunkter
hafva inom föreningen utgifvits tidningar (»Framåt»
och »Raspen»). Utflykter anordnas till industriella
verk och anläggningar i staden och dess närhet. De
nu gällande stadgarna äro i hufvudsak oförändrade
sedan d. 14 Dec. 1867.

Csángós [tsjāngōs] l. Csángó-magyarer, i Bukovina och
Rumanien bosatta magyarer, hvilka härstamma dels från
kumaner, dels från utflyttade szekler, i allmänhet äro
katoliker och tala den magyariska szeklerdialekten. På
senare tider hafva många csángó-familjer från Bukovina
bosatt sig i södra Ungerns Donauområde. Deras antal
utgjorde 1890 i Bukovina 8,140, i Ungern omkr. 2,000.

Csengery [tsje’ngeri], Tóni, ungersk politiker och
författare, f. 1822, inträdde 1845 i redaktionen
af den liberala tidningen »Pesti hirlap», följde
den nationella regeringen 1848 till Debrecsen och
var en kort tid ministerialråd. 1857–69 redigerade
han den af honom uppsatta »Budapesti Szemle»
(Budapest-revyn), var en af stiftarna af den ungerska
hypoteksbanken och fungerade såsom dess direktör
till sin död, 1880. Sedan 1861 var han ledamot af
riksdagen och en af Deák-partiets inflytelserikaste
medlemmar. Hans i en glänsande stil hållna historiska
skrifter förskaffade honom ledamotskap af Ungerska
akademien. Hans samlade arbeten utgåfvos 1884 i 5 bd.

Cservenka [tsjer-], köping i ungerska komitatet
Bács-Bodrog. Omkr. 7,500 innev.

Csiky [tsjiki], Gergely, ungersk dramatiker, f. 1842
i komitatet Arad, blef 1870 professor vid katolska
prestseminariet i Temesvár, men gick 1878 öfver till
evangeliska kyrkan, gifte sig och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>