Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cyperus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iakttagna hos en del Urticicfloréer, Acanthacéer
o. a.; de uppträda i synnerhet i öfverhudens
celler. Småningom växer nämligen från väggens insida
in i cellen en korthalsad ellipsoidisk eller rund,
på ytan vårtig, bildning, rik på kolsyrad kalk.
G. A.
Cystom (af Grek. kyste, blåsa, svulst). Se Tumör.
Cystopteris, bot. Se Stenbräken.
Cytisin (cytisein), farmak., en i guldregnsbusken,
Cytisus Laburnum L. (särskildt dess frön) förekommande
giftig alkaloid, C11 H14 N2 O, som utgöres af
hvita, bittert smakande, i vatten lättlösliga
kristaller. Cytisinet framkallar genom retning
af förlängda märgen häftig andning, kräkningar
och stark stegring af blodtrycket (i det de små
pulsådrorna öfverallt i kroppen sammandraga sig);
pulsen påskyndas, njursekretionen ökas. Härtill
sälla sig knip och diarré, hufvudvärk, svindel
och häftig oro; pupillerna vidgas. Vid stora
doser påkommer förlamning, känsel och medvetande
försvinna, konvulsioner inställa sig, och död följer
genom andningens upphörande. — Guldregnsbusken ger
årligen anledning till åtskilliga förgiftningar,
i synnerhet derigenom att barn förtära fröna, tugga
på blad, qvistar o. d. — Salpetersyradt cytisin har
försökts i helt små doser såsom medel mot en viss
form af hufvudvärk (med kärlförslappning förbunden
migrän). C. G. S.
Cytoplasma, bot. Se Cell. Suppl.
*Czajkowski, M., dog genom sjelfmord å sin egendom i guvern.
Tjernigov 1886. Hans samlade arbeten utgåfvos
1862–85 i Leipzig i 12 bd.
Czakó [tsakå], Zsigmond, ungersk skald, f. i
Siebenbürgen 1820, var en kringvandrande skådespelare,
som skref en rad kraftigt verkande, sjukligt
lidelsefulla dramer, af hvilka somliga ännu i dag stå
på repertoaren. Han lefde i misér och beröfvade sig
sjelf lifvet 1847, endast 27 år gammal. J. Ferenczy
utgaf 1883 hans samlade arbeten i 2 bd.
Czapek, Joseph, musiker, född i Prag d. 19 Mars
1825, studerade violin för F. Pixis och komposition
för Dionys Weber, blef 1843 engagerad vid böhmiska
teatern i Prag för ett år, vistades sedan några år
i Berlin såsom anförare för Casino-konserterna samt
blef derefter kapellmästare vid ett Stejermarkiskt
sällskap, med hvilket han gjorde konsertresor
i Tyskland och Skandinavien och 1847 kom till
Göteborg. Der stannade han för alltid samt var
1848–78 musikdirektör vid Göta artilleriregemente,
tjenstgjorde äfven såsom kapellmästare vid Stora
teatern och Harmoniska sällskapet, sånglärare i flere
skolor o. s. v. C. har såsom kompositör blifvit bekant
hufvudsakligen genom sina mässor, hvilka gifvits ej
blott i Stockholm och Göteborg, utan äfven i Paris
och Dresden. Dessutom har han komponerat kantater (Das
weltgericht m. fl.), symfonier och konsertstycken för
olika instrument. C. är sedan 1857 led. af Mus. Akad.
A. L.
Czardas, oriktig form för Csardas (se d. o.).
*Czartoryski. — 2. A. G. C. »Mémoires du prince Adam
C. et sa correspondance avec l’empereur Alexandre
I» utgåfvos 1887 i 2 bd af Ch. de Mazade. —
3. K. M. A. C., slutligen vicepresident i
herrehuset och geheimeråd, afled i Wien d. 30
Okt. 1891.
*Czaslau. Se Časlav. Suppl.
Czech 1. Čech [tsjech], Svatopluk, böhmisk (tsjechisk)
skald, f. 1846, vardt efter juridiska studier vid
Prags universitet advokat och tidningsman. Han
är sedan 1879 medredaktör af den illustrerade
månadsskriften »Kwéty» (Blommorna). En af den
tsjechisk-nationella rörelsens banérförare inom
vitterheten, äras C. såsom grundläggaren af
den moderna böhmiska hjeltedikten. Bland hans
större dikter må nämnas Adamité (med ämne från
husitkrigen), Ziška, Snowé (Drömmarna), Ewropa
(namnet på ett skepp, som förde deporterade från
Europa), Čerkes (Tjerkessen), Petrkliče (Sankt
Peters nycklar) och Slawia. Hans idyll We stinu lipy
(I lindens skugga) intager en hedersplats bland
samtidens lyrik. Förtjusande äro C:s prosaskisser
Powidky, arabesky a humoresky (1878–81; »Berättelser,
arabesker och humoresker», 2 bd, 1884, öfvers. af Emil
Peterson), hvilka med äkta konstnärlig realism och
varm känsla teckna lifvets motsatser. Han har äfven
skrifvit de två satiriska romanerna Utflygt till månen
och Utflygt till 15:de århundradet. C:s prosastil är
den vackraste i tsjechiska literaturen. Han reste
1874 i södra Ryssland och Kaukasus samt 1882 i de
skandinaviska landen, hvilkas literatur han känner
väl; från dessa färder har han utgifvit skildringar.
*Czegléd [tse-] är stad med ordnad magistrat. 27,549
innev. (1890).
Czekanowski [tje-], Alexander, polsk
forskningsresande, f. 1832 i Volynien, studerade i
Kiev och Dorpat först medicin, derefter mineralogi,
men förvisades 1863 for delaktighet i polska
upproret till Sibirien. Internerad i Padunsk (i
guvern. Jeniseisk, nära Angara), försåg han de
akademiska museerna med naturhistoriska samlingar
och erhöll 1868 tillåtelse att flytta till Irkutsk,
i hvars guvernement han på uppdrag af den sibiriska
afdelningen af ryska Geograf. sällskapet anställde
geologiska undersökningar. 1873 företog han en
expedition till nedre Tunguska och Olenek, 1875 till
Oleneks mynning och Lena, delvis tillsammans med
Ferd. Müller. Benådad s. å., återvände han 1876 till
Petersburg, hvarest han s. å. under förberedelserna
till en ny resa till Katanga och Anabara tog sig af
daga under ett anfall af svårmod. Resultaten af sina
forskningar nedlade han i Geograf. sällskapets i
Petersburg skrifter och i »Petermanns mittheilungen».
Czekanowskia [tje-] Heer, paleont., ett inom
jurasystemet förekommande barrträdsslägte, förvändt
med Ginkgo, ehuru de på periodiskt affallande
dvärggrenar sittande bladen icke såsom hos Ginkgo
hade en bred bladskifva, utan voro dikotomiskt
förgrenade i smala, jämnbreda flikar. Czekanowskia
finnes äfven i Skånes kolförande bildningar.
A. G. N.
Czerkasy [tjer-], polska namnformen för staden
Tjerkassi.
Czerninska tafvelgalleriet [tsjer-], i grefvarna
Czernins palats i Wien, innehåller omkr. 300
målningar, hufvudsakligen af nederländska mästare.
*Czernowitz (Ruman. Czernăuz) hade 54,171 innev. 1890
(27,192 tyskar, 10,384 rutener, 7,624 rumaner och
7,610 polacker), af hvilka 17,356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
