Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cyperus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50,701 har. 8,759 innev. (1895). – 2. Kontrakt,
71,267 har. 12,819 innev. (1895).
Dagaflöning kallas den del af militärbefälets
och manskapets aflöning, som utgår för hvarje
tjenstgöringsdag. För officerare och underofficerare
vid arméns garnisonerade regementen och kårer utgår
den med vissa belopp för den tid, som vederbörande
befinner sig i tjenstgöring vid regementet eller på
annat ställe. Den uppbäres äfven under tjenstledighet
6 veckor om året eller under sjukdom, dock ej öfver
2 månader. Vid icke garnisonerade trupper utgår den,
jämväl till korpraler, endast under tjenstgöring vid
trupp vid vederbörligt regemente (i vissa bestämda
fall äfven vid tjenstgöring på annat ställe). För
det obefordrade stammanskapet vid icke garnisonerade
trupper utgår en låg dagaflöning, förr kallad tobaks-
l. portionsskilling, under tjenstgöring i trupp.
Beväringsman åtnjuter sedan 1893 under tjenstgöring
50 öre i dagaflöning, hvaraf 30 öre insättas i
sparbank, der beloppet kan uttagas efter fullgjorda
öfningar. Vid flottan utgår dagaflöning efter
ungefär samma grunder. Med dagaflöning får icke
sammanblandas dagtraktamente, hvilket utgår för en
del extra förrättningar och särskilda kommenderingar.
C. O. N.
*Dagana, ort med fort i franska kolonien Senegal, på
venstra stranden af floden Senegal, 135 km. n. ö. om
S:t Louis, omgifves af rika trädgårdar och vackra
planteringar. Omkr. 5,000 innev., hvilka af trarzerna,
en morisk stam på andra sidan floden, tillbyta sig
gummi och skinn mot europeiska varor.
Dagbefäl. Se Dagen. Suppl.
*Dagbladet, dansk tidning, häfdade under V. Topsöes
ledning till fullo sitt under Bille förvärfvade rykte
och inflytande samt vann en ännu större läsarekrets,
men efter Topsöes död (1881) förlorade tidningen
snart både i anseende och spridning, emedan den
nya redaktionen (P. V. Grove och K. Goos) under den
politiska striden svek de frisinnade grundsatser, för
hvilka »Dagbladet» förut hade gjort sig till målsman,
samt alltmer sjönk ned till att vara ett organ för
den Estrupska reaktionen. Sedan 1892 har bladet varit
endast en förkortad upplaga af »Nationaltidende», utan
att ega en verkligt sjelfständig redaktion. E. Ebg.
*Dagbladet, norsk daglig tidning, utkom med sitt
första nummer d. 2 Jan. 1869. Berner lemnade 1879
redaktörskapet, som utöfvades af F. Baetsman och
E. Vullum till 1883, då den nuv. hufvudredaktören,
L. Holst, öfvertog ledningen. Sedan Dec. 1887 utgifves
äfven en halfveckoupplaga.
Dagbok, handelst. Se Handelsbok.
*Dagen, krigsv. Officer och underbefäl »af
dagen» kallas numera dagbefäl och utgöras af
en dagkapten eller daglöjtnant (möjligen en
dagmajor) inom ett regemente eller en bataljon,
en dagunderofficer och en dagkorpral inom ett
kompani eller motsvarande enhet. Dagbefälet
anställes för en dag i sänder eller för längre tid.
C. O. N.
*Dagens nyheder, som 1868–71 redigerades af
R. Watt, men sedan 1872 haft till redaktör polit.
kand. C. Carstensen (f. 1837), under åren 1877–85
i förening med E. Bögh, är sedan 1891 blott ett af
organen i det tidningskonsortium, som
utgifves af det Ferslewska tryckeriet, och
till hvilket för öfrigt höra »Dagbladet»,
»Nationaltidende» och » Aftenposten».
E. Ebg.
*Dagens nyheter. Rudolf Wall afgick i Maj 1889
från chefskapet för »Dagens nyheters» redaktion
och efterträddes då i denna egenskap samt såsom
tidningens ansvarige utgifvare af dåv. disponenten för
Centraltryckeriet i Stockholm F. Vult von Steijern,
hvilken redan flere år hade varit medarbetare
i tidningen, särskildt (änder märket G–t) såsom
författare af musikkritiska uppsatser, och 1888 af
Wall hade köpt största delen af aktierna i tidningens
aktiebolag. I Maj 1890 lemnade Wall äfven uppdraget
att vara bolagets verkställande direktör, hvilken
befattning öfvertogs af hufvudredaktören Vult
von Steijern. Såsom ledamot af bolagets styrelse
qvarstod emellertid Wall till sin i Aug. 1893 timade
död. Dessutom har en af styrelsens medlemmar, F. Zethraeus, sedan
Nov. 1892 varit vice verkställande direktör
(ekonomiedirektör). Redaktionssekreterare hafva varit
A. Anderson-Edenberg (1865–73), K. H. Atterling
(1874–85), Victor Sjöberg (1886–91), F. Kjerrman
(1891–96) och derefter P. Staaff. Bland den fasta
staben af medarbetare må för öfrigt nämnas A. Seberg
på den politiska afdelningen, V. Sjöberg, G. af
Geijerstam. P. Staaff och E. Alkman inom teater-
och literatur- samt konstkritikens områden. På den
politiska ledareafdelningen, der bl. a. politikern
Emil Key medverkade till 1883, har S. A. Hedins
penna från 1882 ofta gjort sig igenkänd, och bland
tillfälliga medarbetare i konstfrågor märkes V. von
Heidenstam.
Tidningen har under den nya ledningen fullföljt
sina frisinnade traditioner; den har fasthållit sin
frihandelsvänliga ståndpunkt mot den inbrytande
protektionismen, motarbetat hvad den ansett vara
angrepp på yttrande- och församlingsfriheten,
medverkat till 1885 års första grundskatteafskrifning
och efter grundskattefrågans definitiva lösning
upptagit krafvet på en reform af inkomstskatten,
så att denna skulle lämpas efter den verkliga
skatteförmågan. Under urtimariksdagen 1892
tog D. N. i hufvudsak parti för regeringens
härordningsförslag med vissa af de ändringar
(bl. a. angående rytteriet), hvilka förordades
af särskilda utskottets reservanter från Andra
kammaren. Efter den 1895 skedda sammanslagningen
mellan Nya och Gamla landtmannapartiet har tidningen
bekämpat det sammanslagna partiets högra flygel och
vid valen 1896 sökt bereda mark för ett liberalt
samlingsarbete. I unionsfrågan har D. N. i en mängd
artiklar kämpat för en fri uppgörelse mellan Sverige
och Norge på den fulla likställighetens grund och
bl. a. förordat ett särskildt svenskt konsulatväsende.
Den 1 Jan. 1896 öppnade D. N. en filialredaktion och
tryckeri uti Malmö; den utgaf derifrån sin »sydsvenska
upplaga», hvars inländska nyheter, referat, artiklar
o. s. v. telegraferades dit från hufvudredaktionen
i Stockholm, medan omvändt innehållet af hvarje
dags utländska post telegraferades af filialen
från Malmö till hufvudredaktionen. Denna anordning
möjliggjordes derigenom att D. N. enligt aftal med
k. telegrafstyrelsen erhöll egen telegrafbyrå inom
sjelfva redaktionslokalen. Den 1 Okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
