Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daillé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solfläderspalm, magnolier, mimosor samt framförallt
oljepalmen (Elaeia guineensis), D:s rikedom,
växa der; vild bomull frodas i mängd. Af frukter
finnas bananer, papaj (Carica), kachou, kaffe.
Befolkningen odlar majs, jordnötter, jams, arrowrot,
indigo. Lagunerna hvimla af fisk och skogarna af
antiloper. Men äfven leoparder, hyenor och flere
slags ormar dväljas i snåren. Flodhästen lefver i
noderna i det inre. Husdjuren äro få: höns. getter,
får, svin samt något boskap. Hästar finnas ej. 3)
Bergstrakten, som är torr och derigenom mindre
fruktbar, eger öfver hufvud samma flora som den
föregående regionen, men en mindre rik. — Klimatet är
tropiskt och värmen understiger sällan + 24° C. Den
hetaste årstiden räcker från Nov. till Juni, blott då
och då afbruten af häftiga stormbyar (tornados) med
åtföljande regnskurar. I Jan. herskar den brännande
nordanvinden, harmattan. Från Juni till Okt. råder
regntiden. Temperaturen vexlar mestadels mellan +
30° och + 38° C. i skuggan. Landet är högst osundt för européer,
och en längre vistelse för dem omöjliggöres genom
dysenteri och sumpfebrar, som råda hela året
om. — D:s befolkning är af negerras. Dess hud är
mörkt bionsfärgad, men ansigtstypen är angenäm
och ofta vacker. Innevånarna kalla sig sjelfva
Fon. För öfrigt skilja de sig blott föga från
sina vestliga grannar Eve-stammarna, hvilkas språk
de tala. De äro fetischdyrkare och vörda särskildt
ormarna af slägtet Boa Pytho samt, i vissa trakter,
äfven krokodiler. Presterna bilda en mäktig
kast, som ofta ingriper i landets styrelse. Sedan
gammalt finnes i Whyda en katolsk missionsstation,
och antalet katoliker i D. är ej obetydligt.
Konungen i det nu upplösta riket
D. egde oinskränkt makt öfver allt och
alla. Till stöd för sin makt hade han en här af omkr.
10,000 man, dåligt beväpnad, men tapper. Den
vigtigaste delen af hären utgjordes af det qvinliga
gardet (amasonerna), ungefär 4,000 till antalet,
hvilkas vilda mod och grymhet gjort dem till en skräck
för denna del af Afrika. — D. såsom rike fanns redan,
då portugiserna på 1500-talet landstego på denna
del af Guineakusten, och var då kändt under namnet
Dauma. Från Allada utsträckte de dahomeiske konungarna
sitt välde öfver Kana och Abome. År 1708 intog konung
Guadja-Crudo staden Savi vid kusten. Innevånarna
från Sari grundlade staden Glewe, af portugiserna
benämnd São João d’Ajuda och af engelsmännen Whyda.
Vid den tiden upphörde eröfringarna och efterträddes
af förhärjande plundringståg mot rikets grannar,
hvarvid man hufvudsakligen bemäktigade sig slafvar,
hvilka afyttrades vid kusten (»Slafkusten»). Hvarje
märklig seger eller händelse firades i Abome med
storartade religiösa fester, hvarvid hundratals
krigsfångar nedslagtades till offer åt gudarna. Då
Frankrike 1890 annekterade den till D. hörande staden
Kotonu för att få en förbindelse med det i det inre
i landet liggande Porto Novo, som ställt sig under
dess protektorat, utbröt krig. Konungen af D. segrade
och kunde 1890 sluta en ärofull fred, genom hvilken
fransmännen förbundo sig att för Kotonu betala
en årlig skatt af 20,000 francs. Men 1892 kämpade
fransmännen, under general Dodds, med bättre lycka.
Efter två månaders förbittrade strider, och
sedan D:s stridskrafter fullständigt tillintetgjorts,
besattes Abome d. 17 Nov. I Juni 1893 gaf sig konung
Behanzin fången. Landet delades af fransmännen i
tre delar: konungariket Abome, under Agoliagbo,
och konungariket Allada (i hvartdera af dessa
riken utöfvas styrelsen af en inhemsk konung under
uppsigt af en fransk kommissarie) samt provinsen
Whyda, hvilken fullständigt annekterades af
fransmännen. Haidukiewicz-Pomian.
Daillé [daijē], Jean, fransk teolog. Se Dallaeus.
Daily Chronicle [dēli krå’nicköl], daglig
morgontidning i London, grundlades af Edw. Lloyd,
som 1876 köpte det gamla »Clerkenwells
news» och förvandlade det till ett specielt
Londonblad. Tidningen, måhända den inflytelserikaste i
England för närvarande, är oberoende, men står närmast
det radikala partiets venstra flygel samt sysselsätter
sig mycket med arbetarefrågan och andra sociala
frågor; den utkommer i en upplaga af omkr. 700,000
exemplar. D. C. eges nu af grundläggarens son Frank
Lloyd och hans tre bröder. Hufvudredaktör är Alfred
Ewen Fletcher, förut utgifvare af »Cyclopaedia
of education».
Daily News [dēli njus; »dagens nyheter»], en
engelsk daglig tidning, som uppsattes i London d. 21
Jan. 1846 af bl. a. Ch. W. Dilke och författaren
Ch. Dickens, hvilken sistnämnde redigerade de 17
första numren. Den upparbetades af Thomas Walker,
Frank Hill och H. W. Lucy; nuvarande redaktör är
Sir John K. Robinson. Tidningen, som är det mest
ansedda af landets liberala pressorgan och har den
vidsträcktaste spridningen, i det att den finner
väg till alla delar af jorden, utgår i en upplaga
af omkr. 130,000 ex. (denna siffra öfverträffas vida
af några andra liberala tidningars, men dessa finna
hufvudsakligen läsare t. ex. inom London). D. N. har förfäktat
Manchester-skolans nationalekonomiska
grundsatser. Under de senaste årtiondena har
tidningen alltmera blifvit ett hängifvet organ för
Gladstones parti och alla hans politiska syftemål. Den
kostar sedan 1868 1 penny pr nummer och innehåller nu
tre gånger mera än ursprungligen, då lösnummerpriset
var 5 pence (= 37 öre). Dess spridning tog egentlig
fart först 1870, då ett slösande bruk af telegrafen
samt glänsande krigskorrespondenser (af Archibald
Forbes) med ens gjorde dess lycka. 1876 afslöjade
dess krigskorrespondent Mac Gahan först af alla de
turkiska grymheterna i Bulgarien.
Daily Telegraph [dēli te’lligraff; »dagstelegrafen»],
en i London utkommande daglig tidning af liberal
färg. Tidningen uppsattes 1855 och hade motigheter
att bestå, tills Edw. Lawson vardt dess utgifvare
och ryckte upp den, så att dess upplaga sedermera
stigit till 310,000 exemplar. Den var det första
pennybladet och har lagt an på en »pigg» ton
samt allsidighet i val af ämnen. I motsats till
Gladstone-organet »Daily News» har D. T. visat sig
ryssfientlig. Den egnar mycken uppmärksamhet åt stora
sociala spörsmål. Tidningen vann rykte genom att
bekosta dels assyriologen G. Smiths forskningsfärd
till Mesopotamien (1873), dels, i förening med
»New York Herald», Stanleys andra expedition till
Afrika (1874–77), å hvilken Kongo-flodens hela lopp
fastställdes. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
