Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daler-karoliner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Daler-karoliner. Se Daler, sp. 793.
Daler-kurant. Se Daler, sp. 793.
*Dal-formationen l., såsom den hällre bör kallas,
Dalslandsgruppen, anses numera med stor sannolikhet
vara af prekambrisk ålder, således äldre än
Vestergötlands kambrisk-siluriska aflagringar,
och tillhörande den serie af bildningar, som under
senare tider (efter Amerikanska geologer) blifvit
kallad algonkisk. E. E.
*Dalgas. Bröderna Carlo Edoardo och Enrico Mylius
D. voro brorsöner till Karl Frederik Isak D.,
och dennes fader, född af fransk slägt i Lausanne,
var reformert prest i Fredericia. — 2. Enrico Mylius
D. var 1868–85 öfveruppsyningsman öfver vägväsendet
i Nord-Jylland och derefter öfverväginspektör
för hela Danmark. 1880 fick han överstelöjtnants
titel, men de jylländske bönderna, bland hvilka
han var ytterst populär, kallade honom framgent för
»kaptajnen». D. afled d. 16 April 1894. För utförandet
af sin egentliga lifsgerning, hedarnas planterande
och uppodling, förstod D. i sällspord grad att vinna
allmogens tillit och kraftiga medverkan. När man under
de trettio åren sedan 1866 har vunnit 80 qvadratmil,
d. v. s. hälften af de danska hedsträckorna, undan
»hedens onda princip» och hoppas att med tiden
vinna äfven den andra hälften, så är detta i främsta
rummet D:s förtjenst. De betydelsefullaste af hans
många småskrifter äro Geografiske billeder fra heden
(1867–68), hvilken skrift har omstörtat den förut
rådande uppfattningen af Nord-Jyllands geografiska
byggnad och ytförhållanden, samt Fortids- og
fremtidsskove (1883–84). E. Ebg.
*Dalhem. 1. Socken i Gotlands län. 2,951 har. 526
innev. (1895). — 2. Socken i endast Kalmar län,
Norra Tjusts härad. 17,092 har. 1,726 innev. (1895).
*Dalin, O. von. Jfr K. Warburg: »Olof von Dalin, hans
lif och gerning» (i »Sv. akad:s handl. ifrån 1796»,
del 59, 1884).
*Dalin, A. F. Af hans »Dansk-norsk och svensk ordbok»
och »Svenska språkets synonymer» utgaf J. Spilhammar
1895 nya granskade uppl. D:s »Fransk-svensk ordbok»
utkom i 3:dje uppl. 1888. Af det utförliga »Nytt
fransyskt och svenskt lexikon» utgafs 2:dra
delen redan 1843, och upplagan 1864 var endast en
omtryckning.
*Dalkarlshyttan, med två masugnar m. m., tillhör nu
Kohlsva jernverks aktiebolag.
*Dalköpinge, socken. 389 har. 111 innev. (1895).
*Dall, Caroline, föddes Healey i Boston 1822 och
blef 1844 gift med presten Ch. Dall. — Hennes son
William Healey D., f. 1845 i Boston, är en framstående
naturforskare, som bl. a. undersökt halfön Alaska
ur flere synpunkter och anställt hydrografiska
undersökningar i Berings sund. Bland de inemot 200
skrifter han författat må nämnas Alaska and its
resources (1870) och The currents and temperatures
of Bering sea (1882).
Dallas [da’llös], största staden i
nord-amerik. staten Texas, vid Trinity river och
Texas and Pacific-jernvägen m. fl. jernvägslinier,
i ett rikt spanmåls- och bomullsdistrikt. 38,067
innev. (1890). På strandhöjderna s. om staden ligger
förstaden Oak Cliff, med stor högskola för qvinnor.
Dallerljud, språkv. Se Tremulant 2.
Dalles [da’lṡ], en af höga basaltväggar bildad smal
passage i nedre loppet af Columbia, som der på
en sträcka af 4 km. har knappt 40 m. bredd. Straxt
nedanför ligger staden The Dalles i staten Oregon,
med 3,029 innev. (1890). Katolsk akademi. Ångbåtar
gå derifrån regelbundet till Portland.
*Dalloz, V. A. D. — Hans son Paul D. dog 1887.
Dallre-svamp, dallringssvamp, bot. Se Tremellineae.
Dallring, mek., fys. Se Oscillation.
*3. Dalman, V. F. A., dog i Stockholm d. 1 Febr. 1881.
*Dalmatien. Se Rättelser, bd 18,
sp. 831. Innevånareantalet 1890 var 527,426. Flertalet
är serbo-kroater (96,2 proc.), hvilka i det inre af
landet kallas morlaker, is. ragusaner och boccheser;
dernäst komma italienare (3,1 proc.), bosatta
företrädesvis i hamnstäderna och på öarna. Jernvägarna
hade 1891 en längd af 126 km.
Dalou [-ou], Jules, fransk bildhuggare, f. i Paris
1838, studerade under Carpeaux och Duret, men var
ej nöjd med någondera, hvarför han tog plats hos
en bronsgjutare som arbetare. Hans första bemärkta
arbete var En brodös (1870). Misstänkt som kommunard,
måste han i flere år uppehålla sig i England, der han
utförde flere realistiska verk, såsom En barnjungfru
(marmorgrupp, 1877). Återkommen till Frankrike vid
amnestien 1879, utförde han ett par högreliefer,
Republikens triumf och Scen ur Mirabeaus politiska
lif, den förra bestämd för Deputeradekammaren och
högeligen berömd (1883), många byster, bronsbild
af Blanqui såsom lik (1885, för hans graf), staty
af Victor Noir (1890, för hans graf), reliefer
för Republikens staty (på Château-d’eau-platsen)
samt monument öfver Eugène Delacroix (1890, i
Luxembourg-trädgården).
*Dalregementets verkliga styrka
utgör från år 1894 44 officerare, 53 underofficerare
och musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
man i nummer (af hvilka 108 korpraler, 44 volontärer
och 40 spel och trumslagare). Regementets mötesplats
är Romme hed, straxt vid Stora Tuna jernvägsstation.
C. O. N.
Dalriporren, zool. Se Orrslägtet.
Dalsbruk, jernbruk i Dragsfjärds kapell,
Kimito socken, Finland, erhöll sina första
privilegier 1686. Bruket, som begagnar svenska
bergmalmer, har storartade anläggningar och
utgöres af masugn, siemens-martinugn, valsverk,
ånghammare, gjuteri och mekanisk verkstad. Bruket
eges af ett aktiebolag. Tillverkningsvärdet
1894 var omkr. 500,000 mark. Arbetarna
voro 250, bruksbefolkningen 1,050 pers.
A. G. F.
Dals-Ed, socken. Se under Ed 3.
Dalsjö, Magnus, filolog, öfversättare, född d. 15
Juni 1839 i Dalstorp, Elfsborgs län, blef student
i Upsala 1862, filos. doktor 1866, lektor i Gefle
1868 och erhöll 1873 lektoratet i grekiska och
latin vid allm. läroverket i Kristianstad. D. har
mycket förtjenstfullt öfversatt från grekiskan »Valda
skrifter» af Platon (6 bd, 1870–86) och erhöll derför
Letterstedtska priset, 1872. Han har bl. a. författat
Öfversigt af svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
