Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danilevskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Skjelskör (1892), och nu (1896) är en ny kustbana
mellan Köpenhamn och Helsingör under arbete. På
Själland har dessutom bygts en enskild bana från
Hilleröd genom Gribskov till Græsted (1880),
som fortsatts till Gilleleje (1896). På Falster
byggdes 1886 en enskild bana från Nykjöbing till
södra udden af Gjedser, medelst hvilken direkt
förbindelse åvägabragts från Köpenhamn dit och
— medelst ångbåt till Warnemünde — äfven till
Berlin. På Fyen hafva bygts statsbanor från Ringe
till Faaborg (1882) och från Tommerup till Assens
(1884) samt en enskild bana från Odense till Bogense
(1882); nya anläggningar, som hafva påbörjats,
skola förena Nyborg med Svendborg och Kjerteminde
med Odense, och jernvägsnätet kommer derigenom
att omfatta alla städerna. I Nörrejylland har banan
Silkeborg–Herring utdragits till Skjern (1881) och
inköpts af staten, som således har tre tvärbanor på
halfön. 1882 byggdes statsbanor mellan Struer och
Thisted i förbindelse med ångfärja öfver Oddesund och
1884–85 mellan Skive och Nykjöbing på Morsö med färja
öfver Sallingsund. 1894 öppnades en enskild bana från
Viborg till Aalestrup, der den mötes af en statsbana,
som förenar Hobro och Lögstör. 1890 byggdes en bana
med lätt öfverbyggnad från Frederikshavn till Jyllands
nordligaste udde, Skagen, och 1887 förenades Ribe med
den vest-slesvigska banan. Från de stora städerna
i östra Jylland gå dessutom enskilda banor ut åt
landsbygden, nämligen från Randers till Hadsund
(1883), från Aarhus öfver Odder till Hov (1884),
från Horsens dels söderut till Juelsminde (1884),
dels vesterut till Törring (1891) och från Vejle
till Give (1894). 1894 antogs en lag, som ställer
i utsigt byggandet af en mängd enskilda banor öfver
hela landet med understöd af staten. Statens jernvägar
hafva en sammanlagd längd af 1,681 km. (Själland 451,
Fyen 148, Jylland 1,081), och de enskilda jernvägarna
af 547 km. (Själland 66, Laaland och Falster 117,5,
Fyen 85 och Nörrejylland 278,5). Statsbanorna hafva
kostat tillsammans 198,5 mill. kr. och gifva nu
omkr. 2 1/2 proc. ränta. Sedan 1884 är regelbunden
ångfärjekommunikation mellan Korsör och Nyborg,
sedan 1891 mellan Helsingör och Helsingborg och sedan
Sept. 1895 mellan Köpenhamn och Malmö.
Postväsendet. 1894 funnos 270 postkontor och 541
brefinlemningsställen, med 1,341 ordinarie och
3,736 e. o. tjenstemän. Genom postverket befordrades
s. å. 67,9 mill. bref och 62,7 mill. tidningar samt
värdeförsändelser till ett belopp af 54,7 mill. kr. —
Telegrafväsendet omfattade 1894 4,919 km. linie
och 13,912 km. trådledning, hade 408 stationer och
befordrade 1,76 mill. telegram. Postverket gaf ett
öfverskott af 0,4 mill. kr., men telegrafen visade
en brist af 0,15 mill. kr. »Det store nordiske
telegrafselskab», som stiftades 1869–72, har
10 europeiska kablar, med en sammanlagd längd af
2,600 eng. sjömil, och 9 östasiatiska, af 3,600 mils
längd. Fastlandstelegrafen Vladivostok–Libau har en
längd af 6,000 eng. mil.
Finanserna. Statsinkomsterna uppgingo 1894–95 till
67,34 mill. kr., men 8,5 mill. deraf härflöto från
dels ett nytt lån, dels konvertering af äldre, och
0,5 mill. tillskott af statens aktiva. De
direkta skatterna gåfvo 10,08 mill. och de indirekta
40,15 mill., deraf tullmedel 24, betsockerafgift
1,2, bränvinsbränningsskatt 2,9, ölskatt 3,8
mill., skeppsafgifter 0,7, stämpelafgift 2,8,
arfsskatt 1,6, afgift å egendomsköp 0,7 samt »rets-
og departementssportler» och konsulatsafgifter 2,24
mill. kr. Dessutom var inkomsten af klasslotteriet
1 mill., af domänerna 0,7, räntor å statens aktiva
5 mill. och andra inkomster 1,4 mill. Statens
utgifter stego under samma tid till 61,4 mill. kr.,
deraf till civillistan 1 mill. kr., till apanager
155,000 kr., till riksdagen 410,000 kr. och till
statsrådet 119,000 kr., till utrikesministeriet
530,000 kr., inrikesministeriet (till hvilket äfven
höra offentliga arbeten och kommunikationsväsendet)
7,1 mill. kr. (deraf till främjande af jordbruket
1,9, till andra näringsgrenar 0,5 och till
ålderdomsförsäkring och sjukkassor 1,9),
justitieministeriet 4,7 (deraf till helsovården
omkr. 1 och till hospitalen för sinnessjuka omkr. 1),
ministeriet för kyrko- och undervisningsväsendet
4,9 (utom 1,6 mill. af särskilda fonder till
universitetet och de högre allmänna läroverken,
medan såväl presternas löner som medlen till
de lägre skolorna anskaffas på annat sätt),
finansministeriet 3,6, pensionsväsendet 3,2 samt
förräntning af statsskulden 6,85 och amortering af
densamma 1,66 mill. kr. Försvarsväsendet kräfde 21
mill., deraf till hären 11,45, till flottan 7,27 och
befästningsanläggningar 2,23 mill. (Om man medräknar
utgifterna för utskrifnings- och
inkvarteringsväsendet, men afskiljer utgifterna för lots-, fyr-
och båkväsendet och dylika civila saker, blir summan
af anslag till försvarsväsendet 20,2 mill., nämligen
till hären 12 mill., till flottan 6 mill. och till
befästningar 2,2 mill.). Anläggning af nya jernvägar
och hamnar samt utvidgning af äldre kräfde 4,5 mill.,
andra extra ordinarie utgifter 1,6 mill. (deraf
understöd till kommunerna 0,8 och lönetillägg för
ämbets- och tjenstemän 0,6 mill.) och ministeriet för
Island 83,000 kr. — Statsskulden utgjorde 1895 208,9
mill. kr., deraf 146,5 mill. inländskt lån (största
delen till 3,5 proc.) och 61,9 mill. utländskt (52,5
mill. till 3 proc.). Statens aktiva utgjorde 56,6
mill., deraf kassabehållning 22,1 och reservfonden
17,85 mill. Dertill bör dock läggas värdet af
jernvägarna, hvilkas anläggningskapital uppgår till
omkr. 200 mill. kr.
Försvarsväsendet har undergått några mindre
förändringar, hvarigenom det vunnit i reda
och fasthet. Armén uppgår numera till 10
infanteriregementen på 3 liniebataljoner förutom
lifgardet med 1 bataljon, 5 kavalleriregementen
på 3 sqvadroner och 1 »regementskola» (kader),
2 fältartilleriregementen, om 6 batterier, 1
fästningsartilleriregemente, med 12 kompanier, 1
ingeniörregemente, med 7 kompanier m. m., hvarjämte
kadrer finnas för 11 bataljoner, 4 batterier,
8 fästningsartilleri- och 3 ingeniörkompanier af
förstärkningen, till hvilket allt må läggas Köpenhamns
förstärkningskår, med 4 infanteribataljoner och 1
fästningsartilleribataljon. Rörande rekrytinkallelsen
och repetitionsöfningarna hafva nya bestämmelser i
vissa afseenden utgifvits. Rekryterna inkallas vid
infanteriet d. 1 April och fördelas på halfva antalet
bataljoner; öfningarna afslutas i regel hvart annat
år med större manövrer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
