Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmarks gräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stranden. Till dessas skydd från landsidan har
man nyligen på bakom liggande höjder uppfört
smärre befästningar. På den asiatiska sidan finnas
likaledes 3 fort, det äldsta nedanför det gamla Kale
Sultanie, de båda öfriga nybyggda, ett n. och ett
s. derom. Norr om Kale Sultanie gör sundet en stark
böjning åt n. ö., och i böjningen minskas bredden
till 2 km. Detta pass försvaras af några mycket
föråldrade fästen jämte ett eller annat modernt
jordbatteri. Nästan alla befästningar vid sundet beherskas
från närbelägna höjder. För den skull har man sökt
skapa ett verksammare skydd för hufvudstaden genom
en försvarslinie, som fullständigt afskär halfön
Gallipoli. Öfver den 6 km. breda landtungan hafva
anlagts befästningar, de flesta daterande sig från
Krimkriget, under hvilket de byggdes af engelska och
franska ingeniörofficerare. I midten ligger bastionen
Sultanie, på ömse sidor bastionerna Napoleon och
Victoria, alla förenade genom en 4 m. bred graf,
hvilken fortsätter å ömse sidor ned till hafvet. En
rad skansar har anlagts å framför liggande höjder,
särskildt omkring staden Bulair (Plajari), efter
hvilken försvarslinien fått sitt namn. — 1891 träffade
Ryssland med Porten en öfverenskommelse, som medgifver
fartyg tillhörande den s. k. frivilliga ryska flottan
att efter föregående anmälan passera sundet äfven
med soldater eller straff-fångar.
*Dardel, F. L., tog 1882 afsked från
öfverintendentsämbetet och 1885 från presidiet i
Akademien för de fria konsterna.
Dardistan och darda. Se Jagistan.
*Dardjiling. 1. Distrikt i divisionen
Kadjsjahi, Bengalen, i östra Himalaja, mellan
Nepal i v., Bhutan i ö. och Sikkim i n., 3,015
qvkm., 223,314 innev. (1891). — 2. Hufvudstaden D.,
13,037 innev. (1891), är viceguvernörens af Bengalen
sommarresidens och har en storartad kuranstalt för
soldater samt många skolor.
Dareios. Se Darius.
Dar el Beida, det arabiska namnet på hamnstaden
Casablanca (se d. o. Suppl.).
Daremberg [darangbär], Charles Victor, fransk
läkare, f. 1817, d. 1872, med. doktor i Paris 1841,
bibliotekarie vid Académie de médecine 1846 och
vid Bibliothèque Mazarine 1849, höll från 1864 vid
Collège de France föreläsningar öfver medicinens
historia och utnämndes 1871 till professor i detta
ämne vid medicinska fakulteten i Paris. D. var en
mycket lärd man och har dels genom sina editioner
af äldre läkares skrifter, dels genom sina arbeten
i medicinens historia, bland hvilka främst hans
Histoire des sciences médicales (2 bd, 1870)
bör nämnas inlagt mycket betydande förtjenster.
R. T–dt.
*Dares Phrygius. Se vidare Trojasagan.
Dar es-Salâm (Arab., »fridens boning»). 1. Äldre
benämning på Bagdad. — 2. Hufvudort i Tyska
Öst-Afrika, säte för kejserl. guvernören,
ligger vid kusten under 6° 49’ s. br. och har en
förträfflig hamn, militärstation för en afdelning af
skyddstrupperna, sjukhus, protestantisk och katolsk
mission m. m. Jernväg är under byggnad från D. till
Bagamojo i n. v.
*Dareste de la Chavanne blef 1873 inspektör öfver
Lyons undervisningsområde, men aflägsnades
1878 från sin plats på grund af sin ultramontana
intolerans emot studenterna och dog 1882. Hans
Histoire de France (9 bd; 1865–79) erhöll två
gånger Goberts pris. Han skref vidare en Histoire
de la restauration (2 bd, 1879). — Hans broder
Rodolphe Madeleine Cléophas D., f. 1824, råd i
kassationsdomstolen 1877, ledamot af Institutet 1878,
har skrifvit flere framstående juridiska verk och
deltog (1855) i uppsättandet af »Revue historique de
droit français et étranger».
*Daretorp, socken. 8,607 har. 1,303 innev. (1895).
*Dar-Fertit ligger på vattenskillnaden mellan
Kongo (Ubangi), Nilen och Tsadbäckenet och består
väsentligen af ett lerjernstenstäcke, genombrutet af
ett antal bergknallar af granit. Torra stepper omvexla
med fuktiga skogar vid vattendragen. Befolkningen
består af flere neger- eller negroida stammar:
bongo l. dor, nduggo, golor kredj, beia, njamnjam
och i n. baggara-araber. 1878 eröfrade Gessi seriban
Dem Siber och gjorde det till hufvudstad i den
egyptiska prov. Bahr el-Ghazal, men genom mahdins
uppror i början af 1880-talet gick landet förloradt
för Egypten. Det är nu deladt mellan de franska och
engelska intressesfererna.
*Dar-Fur (riktigare Dar-For, »forernas land»)
eröfrades i början af 1880-talet af »Mahdin» (se
Muhammed Ahmed). Areal omkr. 450,000 qvkm., med enligt
Nachtigal 4 mill., enligt Mason (1876) högst 1,5
mill. innev. Genom den nordvestra, folkrikaste delen
går från n. till s. en rad vulkaniska bergmassor med
slocknade kratrar, hvarest ett större antal flodbäddar
(visserligen endast regnvattensbäddar) hafva sitt
ursprung. Under regntiden bildar södra delen af
landet en enda sjö. Berglandet har bördiga dalar, der
flere sädesslag samt bomull, tobak m. m. odlas, och
betesmarkerna derstädes nära stora hjordar af kameler,
nötkreatur, getter, får och äfven hästar. Befolkningen
består till hälften af for, negrer, som utgöra den
herskande stammen, i den bergiga, centrala delen,
och äro fanatiska muhammedaner samt ytterst fientliga
mot främlingar. Araberna äro omkr, 1/2 mill. (tundjur
och baggara). Före mahdist-upproret var D. en vigtig
mellanhand vid handeln mellan Central-Afrika och
Egypten. Hufvudstad är El Fasjer (se Tendelti);
det i n. v. belägna Kobe är eller rättare var
en af de vigtigaste handelsplatserna i landet. Jfr
G. Nachtigal: »Sahara und Sudan» (1879–89).
Darginer, en afdelning af lesgerna (se d. o.).
*Dargomyschsky, Aleksandr Sergejevitj,
anslöt sig i sin första opera till Rossini
och Auber, men närmade sig sedan Wagner och
öfverbjöd honom till och med i den efterlemnade
Kamennoi gost, som gafs 1872 med instrumentation af
Rimskij-Korsakov och ett efterspel af Cui. D:s hus
var en tid samlingsplatsen för den ungryska skolan.
A. L.
Dargospråket. Se Hyrkaniska språket.
Dari, bot., frön af en varietet af Sorghum (»durra»),
hvilket odlas i Syrien och Egypten och i Europa
fått värde såsom foder åt nötkreatur och vid
bränvinsbränning.
Dariel (Darjal), af Strabon kalladt Porta Caucasi
l. P. Cumana, af Ptolemaios Porta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
