Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dasjkov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med i Julirevolutionen och beskref den i sin bok Les
barricades. En fullständig samling af hans Chansons
utgafs af Béranger 1833 (i 3 bd).
De Brazza. Se Brazza. Suppl.
*Debreczen, hufvudstad i det 1870 bildade komitatet
Hujdú, hade 56,940 innev. 1890, af hvilka 8,725 rom.,
1,029 grek. katoliker och 4,000 judar: resten består
af reformerta. Stadsområdet utgör 1,012 qvkm. Staden
har ett piarist- (ej priarist-) kollegium.
*De Broen, Jean, dog 1739.
*De Broen, A. L, föddes 1759 (enl. »Svenska ättartal»,
1896) och var en tid i guldgravörslära.
Décadents [dekada’ng]. Fr. Se Dekadenter. Suppl.
*Decaisne. — 2. Joseph D. dog 1882. Hans
Le jardin fruitier du Muséum utkom i 9 bd 1858–79.
Decamali-gummi. Se Gardenia.
*De Camps, L. M., föddes 1767 och var följaktligen
fyra (ej två, såsom uppgifves å rad 38) år yngre än
sin »dibroder» Karl Johan.
*Decandolle. — 2. A. L. P. P. utgaf vidare Origine
des plantes cultivées (1883) och, i förening med
sin son Casimir Pyrame D. (f. 1836), Monographiae
phanerogamarum prodromi nunc continuatio nunc revisio
(6 bd. 1878–89). Han afled i Genève d. 4 April
1893. D. var ledamot af svenska Vetenskapsakademien
(1859) och Vet. soc. i Upsala (1860).
*De Carnall. Preussarnas anfall på Fehrbellin egde
rum d. 28 (ej 30) Sept.
Decatur [dikētör], stad i nord-amerikanska staten
Illinois, vid Sangamon, ett tillflöde till Illinois
river, och vid en stor jernvägsknut. 16,841
innev. (1890). Stor industri och liflig handel.
Décauville [dekåvi’l], Paul, fransk tekniker, f. 1846,
meddelegare i och föreståndare för en stor mekanisk
verkstad i Petit-Bourg, depart. Seine-et-Oise,
konstruerade 1876 ett nytt och numera mycket utbredt
system för smalspåriga transportabla jernbanor (se
under Transport). Detta system, som bär D:s namn,
är så anordnadt, att den flyttbara banan består
af delar af 5 m. eller 3,25 m. och 1,26 m. längd
(de sistnämnda afsedda för krökningar), hvilka
delar med en spårvidd af 40–60 cm. äro sammanfogade
af lätta, nedtill breda skenor och dera undertill
fastnitade syllar af jern. Dessa banelement förenas
sins emellan på det sätt, att de vid skenornas ena
ände fastnitade skarfjernen skjutas in under de
tillstötande skenornas öfre ändar. Vagnarna äro
särskildt afpassade efter systemet. Sedan D. med
största framgång anlagt och såsom egen affär drifvit
jernvägen på Marsfältet under verldsexpositionen 1889,
förvandlade han sin verkstadsaffär till aktiebolag
med 20 mill. fr. kapital. Vid jordarbeten, större
byggnadsföretag och fabriker äfvensom i fält har
D:s jernvägssystem fått stor användning. I Sverige
har det från 1882 tillämpats hufvudsakligen å korta
banbitar. D. valdes 1890 och 1891 af sin hembygds
valmän till senator.
Décauvilles system [dekåvi’ls]. Se föreg. art.
*Decazes. — 2. L. C. E. A. D. afled 1886.
Deception [disä’psjön]. 1. Ringformig, 8 km. lång
ö i Södra Ishafvet under 62° 55’ s. br. och 60°
35r v. lgd. tillhörande Syd-Shetlands ögrupp,
består af massor af lava och aska af ända till 550
m. höjd, dolda under evig snö, genom hvilken 150
öppningar ständigt utsända ångor och varmt vatten. Ön
är tydligt randen af en af hafsvattnet fylld krater,
som bildar en med ett smalt inlopp försedd utmärkt
hamn, Port Foster. — 2. (Emos) Liten ö bland Nya
Hebriderna, belägen i centrala gruppen, 20 qvkm.
Dechales [dösjāl]. Se Deschales.
Dechambre [dösja’ngbör], Amédée, fransk läkare,
f. 1812, d. 1886, blef 1844 med. doktor, grundade 1853
»Gazette hebdomadaire de médecine et de chirurgie»
och blef 1875 ledamot af Académie de médecine. Mest
bekant är D. genom den värdefulla, af honom redigerade
Dictionnaire encyclopédique des siences médicales,
som i 100 bd utkom under åren 1864–89. R. T–dt.
*Dechen, H. E. K. von, afled i Bonn 1889.
Decidua (Lat., af decidere, falla af, falla bort),
anat. Vid tiden för mognandet och afstötandet
ai ett ägg i äggstockarna undergår slemhinnan
i lifmodern en viss förvandling. Inträder icke
befruktning, afstötes slemhinnan för att sedan
återbildas. I händelse af befruktning eger en
sådan afstötning ej rum, utan slemhinnan undergår
än vidare förändringar. Ägget blir inbäddadt i
ett veck af slemhinnan och slutligen fullständigt
omslutet af densamma. Sedan lifmoder-slemhinnan
undergått denna förändring, kallas den decidua, och
en del af densamma ingår i bildningen af moderkakan.
J. E. J–n.
*Decimalbråk. Om periodiskt decimalbråk se Period 5.
*Decimalsystem. Fr. o. m. 1889 användes i Sverige
uteslutande metersystemet (se d. o.).
Děčin [djätjīn], det tsjechiska namnet på staden
Tetschen (se d. o.).
Deciton (af Lat. decem, tio, och Eng. ton, se d. o.),
en vigtenhet, = 1/10 ton = 100 kg. Den infördes i
Sverige genom riksdagsbeslut 1885.
Deck, Joseph Theodore, fransk konstnär inom keramiken,
f. 1823, d. 1891, studerade i sin hemort, reste i
Tyskland och Ungern och kom 1856 till Paris, der han
1859 började sysselsätta sig med keramik. Han var
mästare i facket redan 1861, då han till illusion
kunde reproducera fajanser i stil Henri II. Sjelf
skapade han en ny art fajanser, beslägtade med de
gamla kinesiska och persiska, särskildt utmärkta för
sin mångfald af reflexer. Han utnämndes 1887 till
föreståndare för manufakturen i Sèvres.
Decker, Pierre Jacques François de, belgisk
statsman. Se Dedecker (äfven i Suppl.).
Deckning. Se Socker, sp. 4.
Decoctum lignorum, farmak, afkok på vedartade
droger, har förr haft ganska stor användning,
särskildt såsom medel mot »konstitutionella» lidanden
(gikt, reumatism, syfilis m. m.). I Sverige är numera
ingen sådan dekokt officinel. Bland droger, som
plägade ingå i dylika läkemedel, märkas sarsaparillrot
(se Smilax), lakritsrot, rödt sandelträ, rotveden
af en (lignum Juniperi), guajakved, rot af sassafras
och Ononis, kardborrerot (se d. o.). Dessa dekokter
förtärdes ofta varma och i riklig mängd, hvarvid
den varma drycken i förening med beståndsdelar ur
de använda drogerna verkade i viss mån stegrande
på utsöndringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
