- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
473-474

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dieffenbach ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

holzbaukunst Norwegens (tills. med arkitekten H. Munthe,
1893) och Svundne tider I. Bergen og Christiania
i 40 og 50-aarene
(1896). D. blef 1895 ledamot af
Vet. soc. i Upsala.

*Dietzel, K. A., dog 1884 i Marburg.

Dieulafoy [diölafåa’], Marcel Augusto, fransk
ingeniör och resande, f. i Toulouse 1844, företog
1881, följd af sin maka, på uppdrag af regeringen
en arkeologisk forskningsresa till Persien, gjorde
1885, likaledes med sin maka, en resa till Susa,
der han undersökte Darius I:s och Artaxerxes II:s
palats och fann bl. a. en samling basreliefer af
färgadt glaseradt tegel, hvilka gjorde Vesterlandet
bekant med ett nytt slag af plastisk teknik. Hans fynd
uppställdes i en särskild, efter honom uppkallad sal
i Louvre. Resultaten af sina forskningar nedlade
han i de stora publikationerna L’art antique en
Perse. Achéménides, Parthes, Sassanides
(5 bd,
1884–89) och L’acropole de Suse (3 bd, 1890–91). —
Hans maka, Jane Paule Rachel, f. Mayre, f. i Toulouse
1851, har skrifvit La Perse, la Chaldée et la Susiane
(1886) och À Suse. Journal des fouilles (1888) samt
de historiska romanerna Pary satis (1890; prisbelönt
af Franska akademien) och Rose d’Hatra (1891).

*Diez, Friedrich Kristian, föddes d. 15 Mars.

*Diez, Katharina, dog 1882.

Diez [dīts], tyska konstnärer. — 1. Wilhelm D., målare
och tecknare, f. i Baireuth 1839, studerade 1853–56 i
München och var derunder en kortare tid lärjunge under
Piloty, ehuru han icke delade hans åskådningssätt. Han
förvärfvade sig ett namn först med illustrationer till
Schillers »Trettioåriga krigets historia». Vidare
utförde han teckningar till illustrerade verk och
tidningar. Dessutom målade han smärre genrestycken,
som berömmas, med historisk kostym, såsom Marodörer,
Bakhåll, Resesällskap på 1600-talet, Marketenterska,
Ryttare framför ett värdshus
m. fl. Såsom lärare
(1870) och kort derefter professor vid Münchens
akademi har han utöfvat ett afgjordt inflytande på
hela Münchenskolans senare riktning i koloristiskt
afseende. — 2. Robert D., bildhuggare, f. 1844 i
Pössneck (Sachsen-Meiningen), studerade från 1863 vid
akademien i Dresden, från 1867 i Schillings atelier
och var från 1872 sjelfständig samt gjorde resor
till Paris och Italien. Han är sedan 1891 professor
vid Dresdens konstakademi. D. har utfört en cykel
statyetter i medeltidskostym, Oberon och Titania
(för hofteatern i Dresden), Gåstjufven, en lyckad
fontänfigur af brons (i Dresden, 1880), Sonens
hemkomst,
grupp, och staty af Henrik den upplyste
för Albrechtsburg i Meissen m. fl.

Diezevgmenon, musikt. Se Tetrakord.

Differentiallampa. Se Elektrisk belysning. Suppl.

Differentialpump. Se Pump, sp. 421.

Differentialtull (af Lat. differentia, olikhet,
åtskillnad) kallas det förhållande att en och samma
vara är i samma land belagd med olika tullsatser. Den
förekommer dels i den formen, att varor från olika
land äro belagda med olika tullsatser, dels så, att
tullen på en vara är olika, alltefter som den införes
sjöledes eller landvägen, och vid införsel sjöledes
alltefter nationaliteten af det
fartyg, hvari införseln sker (Fr. surtaxe de
pavillon
). — Differentialtullar af det förstnämnda
slaget voro förr mycket vanliga, men hafva numera
blifvit sällsyntare till följd af den i de moderna
handelsfördragen förekommande bestämmelsen, att
de fördragsslutande staterna förbinda sig att
behandla hvarandra såsom den mest gynnade nation,
en bestämmelse, som gör, att hvarje nedsättning i
tull, som endera af de fördragsslutande staterna
medgifver någon annan stat, utan vidare kommer äfven
den andra fördragsslutande staten till godo. På
senaste tiden har dock en ökad benägenhet för
differentialtullar framträdt. En särskild form
af differentialtull är den, som belägger varor
med en tilläggsafgift, då de införas från annat
land än ursprungslandet (Fr. surtaxe d’entrepôt).
D. D.

Difficile est satiram non scribere, Lat., »det är
svårt att låta bli att skrifva en satir (deröfver)»,
ett ofta anfördt yttrande i Juvenalis’ satirer, 1:
30.

*Diffusion, fys. Gjuter man försigtigt vatten
öfver en saltlösning, sprida sig saltets molekyler
småningom i vattnet och jämnvigt inträder, först
när alltsammans bildat en fullkomligt likartad
lösning. Denna saltmolekylernas rörelse inuti det
ofvan stående vattnet och den motsvarande spridningen
af vattenmolekyler in uti saltlösningen kallas
diffusion. En likartad företeelse iakttages, när en
lösning, hvilken som hälst, bringas i beröring med
dess lösningsmedel, eller när två gaser lagras öfver
hvarandra. Orsaken till diffusionen är molekylernas
sträfvan att sprida sig åt alla håll, och denna mätes
för gaserna genom deras tryck (här partialtryck),
för lösningarna genom deras osmotiska tryck (se
d. o. Suppl.). Om exempelvis saltets osmotiska tryck
är större på en punkt i vätskan än på en annan,
hvilket inträffar om koncentrationen i den förra
punkten är större än i den senare, så förflyttas
saltmolekyler genom tryckskillnaden till den senare
punkten. Förflyttningens hastighet blir beroende af
det motstånd (friktion), som saltmolekylerna röna vid
sin gång genom vätskan. Detta motstånd är kolossalt
stort och kan för salter bestämmas ur observationer
angående deras ledningsförmåga. Derigenom blir
det möjligt att verifiera ofvanstående från Nernst
härrörande betraktelsesätt, och detta har också skett
med utmärkt resultat. Att s. k. kolloida ämnen, såsom
gummi, ägghvita m. m., diffundera ytterst långsamt
beror derpå att deras molekyler, som äro mycket stora,
röna ett ovanligt stort motstånd vid sin förflyttning
i vätskan.

När ett strålknippe, vare sig värme-, ljus- eller
elektriska strålar, faller mot gränsytan mellan
två kroppar, återkastas strålarna dels reguliert
(genom spegling), dels också irreguliert åt alla håll
genom s. k. diffusion. K. Ångström, som noggrannast
undersökt denna företeelse, har funnit, att strålarna
genom diffusion starkast återkastas i en riktning
vinkelrät mot gränsytan och i andra riktningar
dess mindre, ju mindre vinkeln är mellan ytan och
riktningen i fråga, så att när denna vinkel blir noll,
är också den diffust reflekterade strålningen noll.
S. A–s.

Diffus peritonit, med. Se Maginflammation.

*Difteri. Om bacillen, som alstrar denna sjukdom,
se Bakteriologi. Suppl., sp. 538. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free