Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dieffenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det med framgång såsom botemedel använda
blodserum se samma art., sp. 530.
Difteriserum. Se Bakteriologi. Suppl., sp. 530.
Digallussyra (digallussyreanhydrid),
farmak. kem., är en den
kemiska konstitutionen antydande benämning
på galläpplegarfsyra (se d. o.) l. tannin.
C. G. S.
Digel (T. tiegel, Isl. tigull, fyrkantigt
l. tegelformadt föremål), digelpress,
digeltryck, boktr. Se Tryckpress.
*Digerera. Jfr Macerera.
Digestionssyntonin. Se Albuminat. Suppl.
Digger [di’ggör], Eng. (af dig, gräfva), på guldfälten
i Kalifornien, Australien m. fl. st. benämning på
guldgräfvare.
Dighton [dä’jtön], ort i nord-amerikanska staten
Massachusetts, vid Taunton river mellan Taunton
och Fall river. I närheten vid flodstranden ligger
Dighton-klippan med inhuggna inskrifter eller
figurer, hvilka man förr tillskrifvit nordmännen
(Rafn: »Antiquitates americanae», 1837; Baxter:
»Early voyages to America», i »Collection of the
Old colony Historical society 4», Taunton 1889),
men som visat sig vara af indianskt ursprung.
*Digitalis. Beträffande den kemiska byggnaden af
Digitalisdrogens vigtigaste beståndsdelar märkes,
att den giftigaste bland dem, det kristalliserande
digitoxinet, sannolikt har formeln C21 H32 O7 eller
C21 H33 O7 (ej såsom i hufvudartikeln angifves,
C21 H82 O7). Digitalinets formel är icke C5 H8 O2,
utan en obestämd multipel deraf, n (O5 H8 O<sub>2</ub>); äfven
digitoninets byggnad är osäker, då åtminstone ett
par olika kroppar med detta namn framstälts. —
Det väsentliga i digitalinets verkan på hjertat
anses vara dess inflytande på hjertmuskeln, hvars
elasticitet ökas. Hjertat vidgar sig mer än vanligt
vid sin förslappning (diastole), sammandrager sig mer
vid sin kontraktion (systole), drifver sålunda vid
hvarje systole ut en större mängd blod än vanligt i
pulsådrorna. Ehuru medlet tillika förlångsammar pulsen
(minskar hjertslagens antal) genom att reta hjertats
»hämningsapparat», blir dock på grund af organets
kraftigare, mer gifvande arbetssätt den blodmängd,
som på en viss tid drifves ut från hjertat, större
än vanligt. Deraf alstras den stegring af trycket
i blodkärlen och af blodets strömningshastighet,
som är af största betydelse för digitalismedlens
verkan vid sjukdomar. I hufvudsak likt digitalin
verka äfven strofantin i Strophantus-frön, scillain
i sjölök, convallamarin i konvalje, adonidin i
Adonis vernalis, helleborein i Helleborus-arter
m. m. — På senare tider har man börjat något mera
än förr använda digitalin-preparat i stället för
infusion o. d. på Digitalisblad, alltjämt dock med
stor försigtighet på grund af digitalinernas stora
giftighet. Härmed göras stundom kurer, som gränsa
till det underbara. Af ett sådant preparat från
Frankrike, innehållande väsentligen digitoxin,
har i åtskilliga fall af hjertfel 1 mg., intaget
en enda gång, kunnat för längre eller kortare
tid undanrödja de qvalfullaste, lifvet hotande
sjukdomssymtom; den direkta verkan af nämnda minimala
dos har kunnat tydligt iakttagas i flere veckor.
C. G. S.
Digoin [-gåȧ’ng], stad i franska
depart. Saône-et-Loire, vid Loire och Canal du Centre,
som genom en aqvedukt öfver Loire står i förbindelse
med Loires sidokanal. 4,171 innev. (1891).
Digurche, ort i Tibet. Se Digardsji.
*Dijon hade 62,307 innev. 1891 (i hela kommunen
65,428). Sedan 1874 har staden genom anläggning af
en fortgördel blifvit ett förskansadt läger af första
rangen, hvilket tillhör den andra försvarslinien mot
Tyskland, står genom den befästa platsen Auxonne i
förbindelse med Besançon och spärrar jernvägslinierna
Paris–Besançon och Lyon–Chaudenay–Epinal,
hvilka skära hvarandra vid D. Fortgördelns omkrets
är omkr. 45 km. I n. och s. har den ett större
afstånd från den öppna staden än i ö. och v. Norr
om staden ligga forten Asnières och Hauteville, i
v. Mont-Affrique och Motte-Giron, i s. Beauregard, i
ö. S:t Apollinaire, Barois och Sennecy. Af byggnader
i den välbyggda, på framstående arkitekturverk från
alla tider rika staden må nämnas det fasta slottet,
bygdt af Ludvig XI och Ludvig XII, och hertigarnas
af Burgund palats (äfven kalladt Palais des États)
så när som på ett par torn samt »la salle des gardes»
förstördt af eld 1592, men återuppbygdt 1682–1784,
nu inrymmande ett naturhistoriskt och arkeologiskt
museum, konstskola och konstmuseum (med en samling
af omkr. 40,000 kopparstick, statyer, gipsafgjutningar
och antika vaser). Vidare må anföras justitiepalatset
(påbörjadt under Ludvig XII), det gamla stadshuset,
nu förvaringsort för det synnerligen rika och vigtiga
arkivet, flere kyrkor samt flere intressanta gamla
privathus. Staden har en konst- och vetenskapsakademi,
ett offentligt bibliotek med omkr. 80,000 bd (i
det forna jesuitkollegiet), en faculté de droit,
en fac. des sciences och en fac. des lettres samt en
école préparatoire de médecine et de pharmacie.
Dikasium, bot., tvåsidigt knippe. Se
Blomställning. Suppl., sp. 938.
*Dikning. Se äfven Vattenafledning.
*Dikotomi, bot., det förgreningssätt, då en axel
delar sig i två lika kraftiga grenar, kan uppkomma på
flere olika sätt. Hos lägre växter, särskildt en del
alger, uppstår en s. k. äkta dikotomisk förgrening,
då i sjelfva växtpunkten genom delningar i de yngsta
cellerna två nya i allt likvärdiga skott utväxa. Sådan
förgrening är okänd hos de högre växterna; hos dem
uppträder endast s. k. falsk dikotomi, uppkommen
antingen derigenom att, såsom hos misteln, syrenen
o. a., den ursprungliga stamspetsen dör bort och
från tvänne knoppar på stammens motsatta sidor nya
grenar utväxa, eller ock så, att en sidogren utväxer
och blir så kraftig, att den tränger den egentliga
hufvudaxeln åt sidan och blir likvärdig med denna,
ett bland de högre växterna mycket vanligt fall.
G. A.
Dikrot puls, med. Se Pulslära, sp. 414.
Dilatatorium (af Lat. dilatare, utvidga), instrument,
medelst hvilket man utvidgar en rörformig bildning,
t. ex. urinröret, kanalen i lifmoderhalsen, för
att derigenom möjliggöra en undersökning eller ett
kirurgiskt ingrepp. J. E. J–n.
*Diligens. Se vidare Postdiligens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
