Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dieffenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Dilke. — 3. Sir Charles Wentworth blef
1880 understatssekreterare för utrikes ärendena
och 1882 president i the local government board med
säte i Gladstones 2:dra kabinett samt uppträdde i
båda dessa ämbeten med mycken kraft och skicklighet,
men afgick med Gladstone 1885 och uteslöts ur dennes
3:dje kabinett Febr. 1886 till följd af en skandalös
äktenskapsskillnadsprocess, som slutade dermed
att han i Juli 1886 dömdes för äktenskapsbrott och
förlorade sin plats i underhuset, dit han ånyo invalts
1885. Han syntes nu hafva utspelat sin politiska
roll, men invaldes 1892 åter med stor majoritet i
parlamentet, utan att dock lyckas återfå sin gamla
ställning der. D. har utgifvit The present position
of European politics (1887), The British army (1888)
och Problems of Greater Britain (2 bd, 1890), hvilka
väckt stor uppmärksamhet.
*Dill, bot. farmak. Den flyktiga oljan i dillfrön
innehåller jämte ett kolväte äfven karvol (C10 H14
O), som sjelf är en flyktig vätska. Sådan karvol
finnes äfven i kumminolja; en mycket liknande
kropp förekommer i krusmyntans flyktiga olja.
C. G. S.
*Dilling Lars, norsk författare, född i Moss
d. 26 Jan. 1848, blef student 1869, skref för
studentföreningens teater visor och qvicka farser
samt utgaf 1873 och 1874 ett par häften sånger och
visor. Efter en utländsk resa 1875‒76 publicerade
han tre samlingar Hverdagsmennisker (1879–81;
»Hvardagsmenniskor», 3:dje uppl. 1889), hvilka vunno
en stor läsarekrets på grund af sin harmlösa satir
och sin humoristiska blick på småborgarelifvets
egendomligheter, hvilka han tecknade med rask
berättaretalang, om än ej alltid med fin smak,
och stundom något sentimentalt. Derefter följde
tre band skisser Gennem lorgnetten (1882–84;
»Genom lorgnetten», 1883–85; ny uppl. 1889), som
äfven öfversatts till holländska och delvis till
tyska (genom J. Stinde). Med berättelsen Begavet
(1886: »Ett godt hufvud», 1887) försökte han sig,
ehuru med mindre framgång, på ett större arbete med
djupare karakteristik. Han var bosatt i Köpenhamn
1881–85, men flyttade 1886 till Berlin, der han dog,
d. 16 Dec. 1887. S. å. utkom en ny skiss-samling
Fra Tyskland og Belgien. 1895 började en ny samlad
upplaga (den 4:de) af hans arbeten utgifvas i Norge,
illustrerad af W. Peters.
*Dillman. Läs Dillmann, K. F. A., dog d. 4 Juli 1894.
*Dillner, J., var ledamot af Götiska förbundet. Mera
omfattande publikationer af hans andliga sånger,
tal och skrifter äro Sanningsord vid grafven (1840),
Tillfällighetsstycken från landsbygden. Sånger till
väckelse och näring för andakten och tron (1858;
med melodier), Konfirmations- och skriftetal (1880),
Predikningar på sön- och högtidsdagar (1882), Psalmer
och sånger, bearbetade, omskrifna eller författade
(1894) samt Betraktelser till bruk vid daglig andakt
(1895; utg. af B. E. Petri).
*Dillnäs, socken. 4,589 har. 500 innev. (1895).
Dillon [-lön], irländska politiker. — 1. John Blake
D., f. 1816 i grefskapet Mayo, studerade vid Dublins
universitet och deltog från 1842 ifrigt i O’Connels
(se denne) repeal-agitation. D.
var med bland stiftarna af ligan Unga Irland,
1846, och spelade en framskjuten rol i O’Briens
misslyckade upprorsförsök 1848, men undkom till
Amerika och praktiserade der såsom advokat, tills
den 1855 utfärdade amnestien tillät honom att
återvända till Dublin. Han valdes 1865 af grefskapet
Tipperary till medlem af underhuset och arbetade för
en sammanslutning mellan de engelska radikale och de
irländska nationalisterna. Död 1866. – 2. John D.,
den föregåendes son, f. 1851 i New York, kastade sig
efter aflagda läkareexamina i Dublin lidelsefullt in
i home-rule-rörelsen mot slutet af 1870-talet och
valdes 1880 i Tipperary till medlem af underhuset,
der han slöt sig till Parnell och gjorde sig bemärkt
såsom fanatisk nationalist samt eldig talare. På
grund af sjuklighet nedlade han sitt mandat 1883,
men valdes 1885 å nyo af grefskapet Mayo, som han
ännu (1896) representerar i underhuset. På anklagelse
för agitationer vid folkmöten dömdes D. flere gånger
till fångelse, bl. a. 1890, då han fick vistas fri
mot borgen, men i likhet med W. O’Brien bröt aftalet
och med honom begaf sig till Amerika för att hålla
agitatoriska föredrag. Han inställde sig åter för
myndigheterna 1891. S. å. sällade D. sig till det af
Justin Mac Carthy ledda antiparnellitiska partiet,
och i Febr. 1896 valdes han till dettas ledare efter
Mac Carthy.
Dilolo, sjöbäcken i södra Eqvatorial-Afrika, under
11° 30’ s. br. och 22° 30’ ö. lgd fr. Grenw., 1,445
m. öfver hafvet på vattenskillnaden mellan Kongos
och Sambesis flodområde, upptäcktes af Livingston
i Febr. 1854 och är enligt hans uppgift högst 8–13
km. långt och 4–5 km. bredt. Det är mycket rikt
på fisk och flodhästar och öfversvämmar tidtals de
omgifvande träsken, som synas hafva aflopp såväl till
Kassai som till Liba-Sambesi.
*Dimbo. 1. Socken. 2,480 har. 661 innev. (1895),
— 2. Tingslag i Skaraborgs län, ingår i Vartofta
och Frökinds domsaga och i Vartofta härad. 59,328
har. 17,053 innev. (1895).
Dimboviţa [-vitsa], Damboviţja l. Dumboviţa,
biflod till Argeš (Ardsjisch) i Valakiet, upprinner
på Transsylvanska alperna, strömmar genom Bukarest
och förenar sig med Arges 30 km. ofvanför dess utlopp
i Donau. Efter densamma är ett distrikt i Rumanien
uppkalladt (3,540 qvkm., 163,500 innev. 1885), med
hufvudstaden Tirgovistea.
Dime [dejm], silfvermynt i Nord-Amerikas Förenta
stater = 1/10 doll., 10 cents (omkr. 37 öre).
Dimensionslag, skogsh. För att råda bot mot de
menliga följderna af en alltför långt drifven
afverkning har lagstiftningen sökt ingripa dels
genom utstämplingstvång, dels genom stadgande af
återplanteringsskyldighet å de afverkade markerna,
dels genom förbud mot salu-afverkning från för hårdt
anlitade skogar, dels genom s. k. dimensionslagar,
hvilka genom fastställande af vissa mått (dimensioner)
på träden såsom vilkor för deras afverkning
hufvudsakligen afse att skydda ungskogen. I sistnämnda
syfte utfärdades k. förordn. d. 19 Mars 1888, angående
åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning
af ungskog inom de delar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
