Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dingelstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hufvudsakligen följande innehåll. Längst bort i
hedentima, då konung Frey (eller Sigtrud) regerade,
hotade hunger och dyr tid, emedan skörden ej
räckte till för den genom långvarig fred starkt ökade
folkmängden. Konungen och herredagen beslöto, att alla
gamla, sjukliga och lytta skulle dräpas och offras åt
Oden. Men Disa, en dotter till konungens rådsherre
Sjustin (eller Sixten) på Vängarn i Upland, talade
hånfullt om männens klokhet och menade sig kunna
gitva bättre råd. För att sätta hennes fyndighet
på prof böd den öfver hennes tal retade konungen
henne komma till sig ej till fots, ej till häst,
ej åkande, ej seglande, ej klädd, ej oklädd, ej inom
år eller månad, ej på dag, ej på natt, ej i ny, ej
i nedan. Hon löste den svåra uppgiften så, att hon
spände två ynglingar för en släda och lät vid ena
sidan leda en bock, hade det ena benet i slädan och
det andra öfver bocken, var klädd i ett nät och kom
till kungen tredje dag före jul (hvilken dag icke
räknades till sjelfva året, utan till fyllnaden
deri) i skymningen i fullmånaden. Konungen fann
sådant behag i hennes förstånd och fägring, att
han tog henne till drottning. Det fattade beslutet
öfvergafs, och efter Disas råd sändes en (genom
lottkastning bestämd) del af folket försedd med vapen,
jagtredskap och så mycket säd, som kunde erfordras
till ett utsäde, till obebyggda orter norrut att der
uppodla jorden. Disas vishet aktades så högt i landet,
att många svåra tvister hänskötos till hennes dom vid
midvintersoffret i Upsala, som deraf fick bära namn af
Disa blöt och Disa ting, hvaraf midvintersmarknaden
Distingen är ett minne. — Disa-sagan har behandlats
af Johan Celsius i prosadramat »Disa» (1687; en
omarbetning af Messenius’ ofvannämnda skådespel på
vers) och af J. G. Oxenstierna i skaldebrevet »Disa»
(1795), och i fjerde sången af den berättande dikten
»Skördarne» (1796). I den s. k. Disa-salen i Vängarns
slotts andra våning pryddes väggarna af 8 stora
taflor, som på beställning af rikskansleren grefve
M. G. De la Gardie målades af D. K. von Ehrenstrahl
(se denne, sp. 255), antagligen på 1670-talet, och
framställde scener ur Disas historia. Under hvarje
tafla funnos förklarande svenska och latinska verser;
de förra skola vara af S. Columbus, de senare af
P. Lagerlöf. Jfr L. Bygdén: »Några studier rörande
Disa-sagan» (i »Samlaren». 17:de arg., 1896).
Disatinget (Fornn. dissarþing, Gammalsv. disaeþing)
kallades det ursprungligen i sammanhang med den gamla
hedniska offerfesten disablot (se d. o.) i (Gamla)
Upsala stående alla svears ting, efter kristendomens
införande kalladt kyndelsting (Gammalsv. kyndilþing),
der bl. a. härnadståg tillkännagafs och de vigtigaste
militära anordningarna för detsamma bestämdes.
*Disciplinkompaniet, hvilket rätteligen kallas
Värfvade arméns disciplinkompani, är numera
förlagdt till Varberg och lyder under chefen för
3:dje arméfördelningen. Det är under indragning
och skall försvinna vid nuvarande manskaps afgång.
C. O. N.
Discoboli, zool. Se Sugfiskar.
Discodactyla, skiftåiga, zool. Se Groddjuren.
Discolichenes l. Lichenes gymnocarpi, bot., kallas de
lafvar, som uppstått genom symbios mellan discomyceter
och alger. G. A.
Discophora, zool. Se Skifmaneter.
Disen, Andreas Edvard, norsk målare, f. 1844,
studerade för Eckersberg och Gude, återvände till
Norge 1876 och är nu bosatt i Modum. Han målar
högfjällstaflor, som tildragit sig stor uppmärksamhet.
Disjecta membra poetae, Lat., »kringströdda
lemmar af en skald», d. v. s. en samling
fragmentariska dikter, som ändock afspegla sin
skalds egendomlighet. Uttrycket är hemtadt från
Horatius’ »Satirae», I, 4, v. 62, der det dock lyder:
disjecti membra poetae (»lemmar af en lemlästad
skald»).
*Disjungera. Taga disjunktion se under
Hastighetsmätare.
Disjunktor (se Disjungera), fys., ett slags elektrisk
strömbrytare i form af ett hjul med omvexlande ledande
och oledande tänder, S. A–s.
*Disko, en stor ö utanför Grönlands vestkust,
ungefär mellan 69° 15’ och 70° 15’ n. br.,
i s. begränsad af Diskobukten, i n. ö. genom
Waigattet skild från Nugsuaks stora halfö. D. är
ett högt platåland af ungefär 600–900 m. medelhöjd
i södra och sydvestra delarna och ända till 1,200
m. i norra och nordöstra. Enstaka höjder nå öfver
1,500 m., den högsta uppmätta mäter 1,725 m. På
vestra kusten inskjuta Diskofjord, Mellemfjord
och Nordfjord, på östra sidan Mudderbukten. Ön
uppbygges hufvudsakligen af öfver hvarandra lagrade
basaltbäddar — forna lavaströmmar af tertiär ålder —
hvilka vid Godhavn och Diskofjorden hvila på
gneis, medan de på öns östra sidor underlagras
af kolförande sandstens- och skifferlager hörande
till krit- och tertiärsystemen. Några af de till
kritsystemet hörande kolflötserna vid Waigattet
äro brytvärda. Uifak (Ovifak) l. Blåfjället,
mellan Godhavn och Diskofjorden, är fyndorten
för de stora Nordenskiöldska jernblocken (se
Meteorsten, sp. 1468), och krit- och tertiärlagren
äro rika på växtfossil, hvilka utgöra bevis för
forntida varma klimatförhållanden. På en liten
halfö vid öns sydspets ligger den lilla kolonien
Godhavn, säte för Nordgrönlands inspektör.
A. G. N.
Diskobolos, Grek. (af diskos, se Discus, och
ballein, kasta), diskoskastare.
*Diskont. — (Sp. 1257). Det 1783 bildade
diskontkontoret i Göteborg understöddes af banken med
ett mindre lån. — Om Generaldiskontkontoret se
d. o. — Manufakturförlagslånefonden hade vid 1896
års början en behållning af 2,846,503 kr.
Diskos. Se Discus.
Disksvampar, bot. Se Discomycetes.
Diskus (jfr Discus), bot., kallas vårt- eller
valklika bildningar på blombottnen hos åtskilliga
växter; de äro honingsafsöndrande och stå derigenom
i pollinationens tjenst. Morfologiskt sedt kunna
diskusbildningar ega olika ursprung, men uppträda i
regel på likartadt sätt hos närbeslägtade växter,
hvarför de i åtskilliga fall äfven äro af betydelse
för systematiken. G. A.
Dison [diså’ng], stad i belgiska prov. Liége,
3 km. n. om Verviers, vid en biflod till
Vesdre. Omkr. 13,500 innev. Yllemanufakturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
