Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Diuretica, farmak., urindrifvande medel. Se Diures
(äfven i Suppl.).
Diuretin (af Grek. dia, genom, och uron,
urin), med. kem., ett urindritvande medel,
består af sali-cylsyradt teobromin-natrium (se
Diures. Suppl.). Huruvida teobrominet vid preparatets
framställning ingår någon kemisk förening med
salicylsyradt natron eller blott intimt blandar
sig dermed är svårt att säga. I alla händelser ökar
det salicylsyrade natronet väsentligt teobrominets
löslighet. — Ehuru från många håll erfarenheterna
vid diuretinets bruk i det hela äro särdeles goda,
står dock ännu det ganska höga priset i vägen för en
mycket allmän användning af medlet. C. G. S.
Dius Fidius. Se Fidius.
Divani, arabisk skriftform. Se Neschi.
Dividalsgruppen, geol., K. Pettersens namn på en i
Tromsö amt förekommande, under Balsfjords-gruppen
(se d. o. Suppl.) befintlig lagerserie af
mjuka lerskiftrar och qvartsiter, hvilken af
A. E. Törnebohm och F. Svenonius antages motsvara
de försteningsförande hyolithuslagren på den svenska
sidan. Enligt den förre skulle
Balsfjordsgruppon (och Tromsö glimmerskiffergrupp) vid
bergsbildningen genom öfverskjutning
fått sin plats öfver dividalsgruppen,
ehuru denna i verkligheten vore yngre.
A. G. N.
Divination. Se vidare Magi.
Diviodunum, det latinska namnet på Dijon.
*Division. — 3. Enligt K. M:ts proposition till
1896 års riksdag, hvilken proposition blef af
riksdagen godkänd, har en af divisionerna i Göta
hofrätt öfverflyttats till Svea hofrätt, så att
fr. o. m. 1897 finnas i Svea hofrätt sju och i Göta
hofrätt fyra ordinarie divisioner. L. A.
Divodurum, det latinska namnet på Metz.
Divona. Se Cahors.
*Divortium. Se vidare Äktenskap, sp. 510.
Divra (Dibra), landskap i Albanien, vilajetet
Monastir, i Drindalen n. om Ochrida-sjön, består af
Divrapost (»nedre D.») med den något ö. om Svarta Drin
belägna staden D. (med omkr. 10,000 innev, och säte
för en grekisk biskop) samt Divrasipere (»öfre D.»),
som har endast några bergsbyar. Innevånarna i D. äro
muhammedanska och grekiska albaneser, som höra till
Turkiets oroligaste undersåtar.
Divre hajjemim. Se Krönikeböckerna.
Dixcove (Unfuma, Nfuma), ort i britiska
Guldkustkolonien i Vest-Afrika, ö. om kap Three
points, har ett fort, en protestantisk mission,
kolstation och omkr. 1,000 innev.
Dixmuiden [-möjden], Fr. Dixmude, stad i belgiska
prov. Vestflandern, vid den kanaliserade Yser och vid
den från Brügge utgående jernvägen, som vid D. grenar
sig till Nieuport och Dunkerque. Omkr. 4,000 innev.
Dixon [di’xön], stad i nord-amerikanska
staten Illinois, vid Bock river och en vigtig
jernvägsknut. 5,161 innev. (1890). Qvarnar, sågverk
och jernindustri.
Dixon [di’xön], Richard Watson, engelsk prest
och skriftställare, f. 1833 i London, uppsatte
som student i Oxford, tillsammans med målaren
Burne-Jones och skalden W. Morris, tidskriften »The
Oxford and Cambridge magazine», ett språkrör för den
prerafaelitiska konstriktningen. D.
prestvigdes och befordrades 1874 till domherre i Carlisle
samt till kyrkoherde i Hayton 1875 och Warkworth
1883. Han har på kyrkohistoriens område uppträdt
med arbetet History of the church of England (4 bd,
1877–90) och inom vitterheten med Historical odes
(1863), en poetisk berättelse från 900-talet med
titeln Mano (1883: ny uppl. 1890), Odes and eclogues
(1884), Lyrical poems (1886) m. m.
Diyamir, bergstopp. Se Dajarmur. Suppl.
Dizful. Se Disful.
*Djabalpur. 1. Regeringsområde (division)
i Centralprovinserna, på ömse sidor om Narbada,
48,400 qvkm., med 2,376,500 innev. (1891), består
af distrikten D., Sagar, Damoh, Seoni och Mandia. —
2. Hufvudstaden, på högra stranden af Narbada och vid
jernvägen Bombay–Allahabad, hade s. å. 84,481 innev.
Djáfar (D. es-Sādik, »den sannfärdige»), en ättling
af profetens måg Ali, den sjette i ordningen af de
tolf imamerna (se Imam 4), f. omkr. 700, d. 765,
gäller som hufvudrepresentant för de från Ali nedärfda
hemliga kunskaperna, och
vilseledd genom ljudlikheten har man med hans
namn satt i förbindelse den kabbalistiska vetenskapen
Djafr, i hvilken man äfven låtit honom uppträda
som författare. Han betraktas som fader till de
kabbalistiska psevdovetenskaperna i den muhammedanska
Orienten, och ett stort antal skrifter i astrologi,
spådomskonst m. m. har fortplantats under hans
namn. Han lefde vid tiden för den omajjadiska
dynastiens fall, som emellertid skaffade ej
aliderna, utan abbasiderna kalfati-värdigheten. D:s
efterträdare i imamvärdigheten skulle hafva blifvit
hans son Ismail, men denne dog redan under faderns
lifstid; värdigheten öfvergick derför enligt
majoritetens bland sjiiterna åsigt till D:s yngre
son Musa, hvaremot andra betrakta Ismail som den
sjunde och siste imamen och derför kallas ismailiter
(se Sjiiter). På denna grund stödde fatimiderna sina
herskareanspråk. Safidynastien i Persien (1499–1736)
ledde sin härstamning från Musa.
Djáfar, namn på två kalifer, af hvilka den förre
regerade 847–861, den senare 909–931. Se vidare Kalif,
sp. 56–57.
Djaffna. Se Jaffna.
Djagga, landskap i Tyska Öst-Afrika. Se Jagga
(äfven i Suppl.).
*Djaipur (Eng. Jaipur, Jeypore). 1. En af
Radjputanastaterna i Indien, 37,464 qvkm., 2,818,000
innev. (1891). Befolkningen, till största delen
hinduer, består af radjputer, djater och de till
stammen kolh (se d. o.) hörande mina. De sistnämnde
representera den ursprungliga befolkningen,
som i besittningen af landet undanträngts af
radjputerna. Liksom de andra urfolken i Radjputana,
bhiler och merer, bo mina i byar, lefva af jagt
och plundring hällre än af jordbruksarbete och gå
alltid beväpnade med båge och pilar samt jernskodda
bamburör. Djaterna bilda med bania, dhakar
och gudjarer den jordbrukande och handelsidkande
befolkningen i landet. Radjputerna (se d. o.) utgöra
det herskande folket, men äro i minoritet. Fursten
tillhör klanen Katsjvaha. Landet, som är öfvervägande
slätt, genomdraget af enstaka lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
