Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djordjic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(fellaher, omkr. 11,000). Omkring El-Kunetra hafva sedan
1878 tjerkesser från europeiska Turkiet bosatt sig.
Djordjić [-i’tj], Ignaz, dalmatisk skald. Se Serbiska
språket och literaturen, sp. 902.
Djuba (Djebb, Juba, Jub), flod på Afrikas östkust, i
Somal-landet, rinner upp på 7° 30’ n. br. och 39°–40°
ö. lgd, på bergen i östra randen af en på etiopiska
höglandet mellan öfre Havasj och Rudolfsjön gående
depression och faller ut i Indiska hafvet ungefär
under eqvatorn, nära Kismaju. Af dess nedre lopp blef
redan 1865 sträckan omkr. 350 km. från mynningen
till fallen vid Lugh, 200 km. ofvanför Bardera,
bekant genom van der Decken, men dess öfversta lopp
uppdagades först genom italienarna Bòttegos, Grixonis
och Ruspolis forskningsresor 1893. D:s öfre lopp,
kalladt Ganana, bildas af källfloderna Webi-Mane,
Velmal och Ganale-Gudda. En stor höger-biflod är
Dau, som förenar sig med Ganana vid Dolan, omkr. 60
km. ofvanför Lugh. Jfr Bòttego: »Il Giuba explorato»
(1895).
Djuf (Dsjuf), El-, (»kropp», näml. öcknens), stor
sanddynregion i vestra Sahara, mellan 19° 30’ och 22°
30’ n. br., genom hvilken vägen går från Marokko till
Timbuktu. Trakten är nästan fullständigt blottad på
växtlighet. En engelsk ingeniör, Donald Mackenzie,
som 1873 reste derigenom, trodde sig finna, att
den äfvensom landet närmare Atlanten låg lägre än
hafvet, och på dessa lösa skäl, som bekämpades af
bl. a. Rohlfs, ville man i denna del af öcknen skapa
ett inhaf genom att medelst en kanal till kusten
s. om Kanarieöarna dit inleda Atlantiska hafvets
vatten. Lenz påvisade dock 1880, att t. o. m. de
djupaste delarna af D. ligga mer än 100 m. öfver
hafvet och att de stora saltlagren vid Taudeni icke,
såsem man menade, härstammade från en gammal intorkad
hafsarm, utan från en stensalt förande formation.
Djulfa (Arm. Djuga, Turk. Djulacha), by i ryska
guvern. Erivan, 25 km. s. ö. om Nachitsjevan,
vid Aras och vägen från Persien till Tiflis, har nu
endast ett par hundra innev., men var fordom en stor
armenisk stad, bebodd af mer än 8,000 familjer, med 24
kyrkor, af hvilka ruiner ännu finnas. Då sjah Abbas
1605 eröfrade Armenien, tvingade han befolkningen
i D. att lemna sin stad och utvandra till Persien,
der en del af dem grundade förstaden Nor D. (Nya
D.) vid Ispahan (se d. o.).
Djumadi-I-áuwal och djumadi-l-achar, namn
på 5:te och 6:te månaderna i muhammedanska kalendern.
Djupbergarter (bergarter med djuphabitus, plutoniska
l. intrusiva bergarter), geol., kallas de massformiga
bergarter, t. ex. granit, hvilka stelnat under
jordens yta, der de afkylts mycket långsamt, till
följd hvaraf de erhållit en alltigenom kristallinisk
struktur. Först genom denudation af de öfverliggande
bergarterna blifva djupbergarterna blottlagda. Deras
motsats är ytbergarter (bergarter med ythabitus,
vulkaniska l. effusiva bergarter), t. ex. basalt,
trakyt, porfyr, hvilka, liksom nutida lavor,
framträngt till jordens yta, hvarest afkylningen
försiggått hastigt, så att massan
blifvit ofullständigt kristallinisk, innehållande
en större eller mindre del glasig eller amorf
substans. Derjämte visa ytbergarterna två olika
mineralgenerationer, en äldre af större kristaller,
som bildats, innan den smälta massan nådde jordytan,
samt en yngre af små kristaller, som bildats
vid massans stelnande. Gångbergarter uppträda
hufvudsakligen såsom gångar och närma sig med hänsyn
till strukturen än till djupbergarterna, än till
ytbergarterna. Att öfvergångar finnas mellan dessa
tre typer är tydligt, och man har vid åtskilliga
tillfällen kunnat påvisa huru en och samma massa
utbildats än såsom djup-, än såsom gång-, än såsom
ytbergart. A. G. N.
*Djurberg, Daniel, geograf, var sonson till domprosten
Daniel D.
Djurdjani. Se Persiska literaturen, sp. 1105.
*Djurfång. Enligt k. kung. d. 15 Mars 1895 få
ej finare giller eller snaror för fångande af
vildt begagnas utom Jämtlands län samt Norr- och
Vesterbotten lappmarker och ej häller der under
de tider hare, tjäder, orre, hjerpe samt dal- och
fjällripa äro fridlysta.
*Djurgeografi. Se Zoogeografi.
*Djurgården, Kongl. djurgården. Sedan 1880 hafva
stora förändringar egt rum å det område, om hvilket
detta namn användes i sin mest vidsträckta bemärkelse.
I n. v. har vidtagits en genom k. br. d. 10 Juli 1884
fastställd reglering mot den egentliga stadsdelen
Östermalm medelst den breda gränsesplanaden vid
Valhallavägen; och Stockholm–Rimbojernvägens
sydligaste del, med dess ändpunkt Östra stationen,
har vid samma tid fått anläggas på detta håll inom
D:s område. Här märkes ock numera, i stället för den
forna egendomen Haga-Frescati, den från Karlbergsallén
(Karlbergsvägen) dit flyttade Bergianska trädgården,
Bergiilund (se Bergianska stiftelsen. Suppl.).
I n. ö. hafva Värtabanans (Karlberg–Värtan) och
Värtahamnens samt Stockholms nya gasverks, det
s. k. Värtagasverkets, tillkomst (se Värtan) gifvit
en helt ny karakter åt den trakt, der i forna tider
gården Husarnes (deraf Husar- eller Hussarviken)
egor sträckte sig och der en verklig djurgård längst
bibehöll sig; och inom samma, af Stockholms stad
förvärfvade område, hvilket således egentligen icke
längre kan räknas till kongl. djurgården, är af
kommunalstyrelsen plats reserverad för ett stort
offentligt slagthus. Denna trakt har förbundits med
stadens planlagda område genom den åren 1891–94
för en kostnad af 97,000 kr. anlagda Sturevägen,
hvilken är afsedd att framdeles få en bredd af 18 m. i
krönet. Emellertid har under de senaste årtiondena
stadens framtida utvidgning i riktning mot dess
dyrbara uthamn försvårats genom uppförandet af en
rad etablissement, som afsetts att ligga utanför
det reglerade stadsområdet. Sådana äro sjukhuset
Sofiahemmet, Idrottsparken, Lifgardets till häst
nya kasern, Generalstabens stall, artillerikasernen,
de nya fotgardeskasernerna med Gustaf Adolfs-kyrkan,
kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet.
Äfven å det område, som i dagligt tal företrädesvis
benämnes »Djurgården», eller den fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
