Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djordjic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Dnjestr. Flodens längd utgör 1,372 km., deraf
478 i Galizien, 47 på gränsen mellan Galizien och
Besarabien samt 847 km. i Ryssland; flodområdet
uppgifves till 76,862 qvkm. (34,100 i Galizien
och 42,762 i Ryssland). Flodfarten på D. är af
stor vigt för sydvestra Ryssland, emedan floden
strömmar igenom Galiziens, Podoliens och Besarabiens
spanmålsrika trakter; också har densamma genom
af den ryska regeringen de senare åren företagna
strömregleringsarbeten betydligt ökats, på de sista
10 åren nästan fyrdubblats. Ångbåtstrafiken börjar
redan vid Cholm.
Doadum. Se Doué.
Doan, lång, djup dal i syd-arabiska landskapet
Hadramaut, hittills besökt endast af Wrede 1843 och
L. Hirsch 1893. Den har enligt den förre olika namn i
olika delar: Wadi Minua, W. Hadjarin, W. Kasr och
slutligen W. Mesile, under hvilket namn den mynnar
ut i Indiska hafvet v. om orten Se-Hud. Dalen är
märklig icke endast genom sin längd och sitt djup,
utan äfven för sin på vissa ställen stora bredd och,
i sin öfre del, för sina många städer och byar, hvilka
enligt Wrede ligga inom hörhåll från hvarandra. På
sträckan från Ribat till Seïf, 8 timmars väg, räknade
han 14 städer och 10 byar, flere af de förra med
ända till 10,000 innev. Vid vallfartsorten Kabr Hud
uppstiga svafvelångor ur en naturlig håla, hvilken
af araberna betraktas som nedgången till helvetet,
en mycket gammal åsigt, ty redan Ptolemaios förlade
dit, under berget Climax, en af Styx’ källor.
*Dobbeln, bättre Doblen (Lett. Dobele), ort i Kurland,
30 km. v. om Mitau, vid Bersa, ett tillflöde till
Aa. Omkr. 300 innev. Ruiner efter ett af Gustaf
II Adolf 1621 eröfradt och af Karl XII 1701 bebodt
slott. 1658 tvang fältmarskalk
Douglas hertigen af Kurland att utrymma det åt
svenskarna, som behöllo det till 1660.
*Doberan blef stad d. 1 Juli 1879 och hade 4,349
innev. 1890.
Doblen, ort i Kurland. Se Dobbeln. Suppl.
*Doblon. Om värdet af den chilenska doblonen se Chile.
Dobrič l. Dobritj (till 1882 kalladt Hadsji Oglu
Basardsjik), stad i Bulgarien, kretsen Varna,
42 km. n. om Varna. 11,037 innev. (1893), bland dem
många turkar, tatarer och armenier. Staden intogs
d. 2 Juni 1774 af ryssarna under Kamenskij och d. 3
Juni 1810 af dennes son efter ett hårdnackadt försvar,
hvarunder 8,000 turkar stupade.
Dobrjansk (Domrjansk), stort jernverk i ryska
guvern. Perm, vid floderna Jaiva och Kama, anlades
1752 och tillhör nu en grefve Stroganov.
Dobroljubov [dabra-], Nikolaj Aleksandrovitj, rysk
skriftställare. Se Ryska literaturen, sp. 142.
*Dobrudja (Rum. Dobrogea) bildar de båda rumanska
kretsarna Tulcea och Constanta (Köstendje), med
en beräknad areal af 15,600 qvkm. och omkr. 200,000
innev.
Dobrzýn, stad i rysk-polska guvern. Plock, vid
Drewenz, på gränsen till Västpreussen. 3,555
innev. (1885), af hvilka öfver hälften judar. —
Om Bröderna af D. se Tyska orden, sp. 1106.
Dobschau. Se Dobsina. Suppl.
Dobsina [-sji-], T. Dobschau, bergsstad i ungerska
komitatet Gömör, i en dal af Karpaterna. 4,643
innev. (1890), mest tyskar och slovaker. Koppar-,
jern- och nickelverk. I den närbelägna,
vildtromantiska Stracenadalen, der nyligen en
klimatisk kurort och badanstalt anlagts, upptäcktes
1870 den sedan så berömda
Dobsina-isgrottan, efter upptäckaren, bergsingeniör E. Ruffinyi,
äfven kallad Ruffinyi-grottan. En liten ingång i
n. leder till den öfre grottan, en hall af 11 m. höjd,
120 m. längd och 35–60 m. bredd, hvars väggar och
delvis äfven hvalf äro beklädda med is. Genom en
trappa af 145 i isen huggna steg kommer man till
den nedre, ännu mer storartade grottan, med en
200 m. lång, 15–20 m. hög vägg af ren, alldeles
genomskinlig is. Under högsommaren smälter islagret
i den öfre våningen, och golfvet betäckes af ett
2–5 cm. högt vattenlager. Högsta temperaturen i det
inre var + 5° C, då yttre temperaturen var 22,5°;
lägsta temperaturen (Dec. 1870) var – 8,75° C, när
yttre temperaturen var – 25°. Hela grottan har en
ytvidd af 8,874 qvm., deraf 7,170 qvm. äro isyta. Hela
ismassan i grottan beräknas till 175,000 kbm.
Dobson [då’bbsön], William Charles Thomas, engelsk
figurmålare, f. 1817 i Hamburg son af en der bosatt
engelsk köpman, studerade från 1836 vid konstakademien
i London och vardt elev af Eastlake, förestod 1843–45
statens ritskola i Birmingham och gjorde derefter
en studieresa till Tyskland och Italien. Han vardt
ledamot af engelska konstakademien 1872 och af
aqvarellmålarnas samfund 1875. Som genremålare
och ännu mera i sina religiösa taflor röjer D. en
framstående teknik i behandlingen af menniskokroppen
och en innerlig känsla, medan uppfattningen är nästan
för idealistisk. Bland mängden
af hans taflor i olja må nämnas De israelitiska
mödrarnas klagan (1847), Tobias och ängeln (1853),
Ijob i lyckans dagar (1856), Jesus som barn i templet
(1866), Mignon (1880) och Guldåldern (1882).
Dochart [dåckört], flod i skotska grefsk. Perth,
upprinner på det 1,113 m. höga Ben Lui, strömmar
genom den pittoreska Loch D. och faller ut i Loch Tay.
Dochmius duodenalis (Ancylostomum duodenale),
zool. Se Strongyloidea. — Jfr Geofagi.
*Dochnahl, F. J., har äfven främjat korgpilodlingen
såsom en ytterst lönande odlingsgren och verkat
för en rationel vinförbättring i samma väg som
genom chaptalisering, gallisering och petiotisering
(se dessa ord), för en konstgjord vinberedning af
trädfrukter med och utan jäsning samt vinberedning
ur pressåterstoderna af skal och kärnor genom dessas
urlakning med vinspiritus och vatten. Denna metod
kallas efter D. dochnahlisering.
Docksätt. Se Sätt.
*Dockum. 2. K. E. van D. föddes d. 29 Febr. (icke
d. 6 Mars) 1804 och dog d. 29 Jan. 1893.
Doctores bibliothecae Ambrosiani. Se Ambrosianska
biblioteket.
Doctrina de insignibus. Lat. Se Heraldik.
Dóczi [dåtsi], Lajos, ungersk dramatiker, f. 1845 i
Oedenburg, studerade juridik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
