Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djordjic ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anställdes af Andrassy vid ungerska inrikesministeriets
pressbyrå, der D. genom sina kraftiga artiklar mot
den af Tisza ledda oppositionen steg så i gunsten,
att han på 1870-talet utnämndes till afdelnings-
och hofråd vid utrikesministeriet i Wien samt erhöll
ungersk adelsvärdighet. Med sitt verslustspel A csók
(1871;» Kyssen», 1884) vann D. Ungerska akademiens
Teleki-pris. Han har vidare författat sorgspelet
Utolsó próféta (1868), åtskilliga dramer och lustspel,
noveller och dikter samt öfversatt förra delen af
Göthes »Faust» (1872; ny uppl. 1878).
Dodabetta, högsta toppen på Nilgiri (se d. o.).
Dodds, Alfred Amédée, fransk general, född 1842 i
Senegambien, inträdde 1862 i krigsskolan i S:t Cyr,
deltog i 1870–71 års krig, blef fången vid Sedan,
men flydde och kämpade i Loire-arméns led.
1872 kommenderades han till Senegal, blef 1878
major, 1887 öfverste och 1892 general. Han gjorde
sitt namn verldsbekant i det 1892 började kriget
mot Dahome, hvars öfverbefälhafvare han var.
Han slog i flere drabbningar konung Behanzins
trupper, tog konungen till fånga och lade landet
under Frankrike. Han befordrades sedermera
till öfverbefälhafvare för de franska trupperna i
Indo-Kina, en plats, från hvilken han återkallades
sommaren 1896. J. Fr. N.
Dodonaiska nymfer. Se Hyaderna.
*Dodra. Se äfven Lin-dodra.
Dodson, Sir John George, engelsk statsman. Se
Monk-Bretton. Suppl.
Does [dous], Jan van der, holländsk statsman. Se
Dousa, J.
Dogcart [då’ggkart], Eng. (af dog, hund, och cart,
kärra), ett slags engelsk lätt och öppen två- eller
fyrhjulig jagtvagn med en låda till plats för
hunden.
Dogemössa [dådje-]. Se Krona, sp. 103.
Dogger, geol. Se Jurasystemet, sp. 1460.
Dogra, den regerande turkiske kejsarens namnchiffer. Se
Tugra.
Dog ribs [dågg], Eng. Se Hundrefbensindianer.
Dohlmann, Augusta Johanne Henriette, dansk
blomstermålarinna, född d. 9 Maj 1847 vid Köpenhamn,
började först vid 30 års ålder att utbilda sig i
målarekonsten, förnämligast i Paris. 1880 började
hon att utställa »nature morte» och 1884 blomster-
och fruktstycken, starkt påverkade af den franska
konstens måleriska framställningssätt, friskt
och lifligt målade, ehuru något på bekostnad af
det grundliga och vårdade utförande, som har varit
utmärkande för den danska skolan, i synnerhet på detta
område. Hon har flere gånger fått reseunderstöd af
kultusministeriet, konstakademien och det Ancherske
legatet. Ph. W.
*Dohm, E., dog i Berlin d. 5 Febr. 1883.
*Dohna. 1. Kristoph D. Hans broder
Friedrich drunknade 1564. — Siegmar v. D:s arbete
Aufzeichnnngen über die vergangenheit der familie
D. utkom 1877–85 i 4 bd. — Kristoph
Delphicus v. Dhona (så skref han sig) utnämndes i
Dec. 1666 till ambassadör hos Generalstaterna och
deltog först på sommaren 1667 såsom medlare vid den i
Maj s. å. öppnade kongressen i Breda.
Dohrn. 1. Karl August D., tysk entomolog, f. 1806 i Stettin, d. 1892,
var sedan 1838 disponent för en sockerfabrik i Stettin, men
sysslade derjämte med literatur (han utgaf 1840–44 4
bd öfversättningar af spanska dramer och 3 häften
öfversättningar af svenska dikter) och företrädesvis
med entomologiska studier. Han redigerade
entomologiska föreningens i Stettin tidskrift
samt utgaf 1846–66 äfven »Linnaaa entomologica»
(16 bd). Hans skalbaggesamling räknade omkr. 40,000
arter. Königsbergs universitet kreerade honom till
hedersdoktor. — 2. Anton D., tysk zoolog, den förres
son, f. 1840, blef 1868 docent i Jena och anlade
1872–74 den zoologiska stationen i Neapel, som under hans
ledning blifvit den mest betydande af dylika anstalter
och mer eller mindre direkt gifvit impulser till
anläggningen af de öfriga i Europa. Han har skrifvit
bl. a. Der ursprung der wirbeltiere und das princip
des funktionswechsels (1875), i hvilken han bestrider
det dittills gängse antagandet af ryggradsdjurens
ursprung från amphioxus och ascidierna, utan härleder
dem från ringmaskarna och söker tillika reducera
den antagna nybildningen af organ i djurkroppen till
en ombildning af redan befintliga, och Studien zur
urgeschichte des wirbeltierkörpers (16 bd, 1882–91).
Doire. Se Dora Baltea.
Doktrinel (af doktrin, se d. o.). Se Lagtolkning.
Dolganer, en jakutisk stam på några hundra individer
i rysk-sibiriska guvern. Jeniseisk vid Tjatanga.
Dolgelly [-ge’lli], hufvudstad i engelska
grefsk. Merioneth, norra Wales, nära kusten, vid
ett tillflöde till Mawddach, vid foten af Cader
Idris. 2,467 innev. (1891). Textilindustri. I närheten
ligga gamla guld-, silfver- och koppargrufvor. För
sitt pittoreska läge besökes staden mycket af
turister.
*Dolgoruki. — 2. Jakov Feodoroyitj D. verkställde
flykten i Maj 1711, då han jämte 40 medfångar
på en skuta fördes öfver från Ny Karleby till
Umeå. Ryssarna öfverföllo och fängslade den svenska
bevakningen, och skepparen tvangs att landsätta
dem vid Dagerort på Ösel. — 3. Ivan Aleksejevitj
D. föddes 1708. — 7. Michail Petrovitj D. föddes
1780. — 8. Vasilij Andrejevitj D. föddes 1804
och dog 1868.
Doliarin, farmak., ett ägghvita digererande enzym
i saften af Ficus doliaria Mart. i Brasilien,
C. G. S.
Doliche, fordom stad i syriska landskapet Kommagene,
v. om Eufrat, berömd för sina varma båd och Zevs
Dolichenos’ tempel (om denne inom Romerska rikets
provinser dyrkade gud se Hettner: »De Jove Dolicheno»,
1887); sedermera biskopssäte (den nuv. apostoliske
vikarien i Sverige, Bitter, är biskop »in partibus»
af D.).
Dolichonyx, zool. Se Icteridae.
Dolichos, Grek. Se Olympiska spelen.
Dolichotis, zool. Se Maraslägtet.
Dolina, stad i Galizien, vid jernvägen
Lemberg–Czernovicz. Omkr. 3,000 innev. Saltkälla och
saltsjuderi (årsproduktion omkr. 5,600 ton).
Doliner (dolliner), slovensk benämning på de tratt-
eller kittelformiga fördjupningar, s. k. jordtrattar,
stundom af flere hundra meters genomskärning,
som ofta tätt bredvid hvarandra äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
