Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dolle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 Gates krossverk för rå malm, 2 valskrossar och
1 tuggare för rostad malm samt 3
dubbelverkande, tvåcylindriga blåsmaskiner.
Malmen tillföres hyttkransen med hissar och skopverk,
kolen fraktas dit med linbanor, af hvilka en
är spänd öfver elfven och hemtar kolen direkt
ur kolugnarna. En annan linbana tillför kol
från kolhuset, som rymmer 70,000 kbm., eller från
jernvägsvagnarna, som hemta kolen bl. a. från
verkets 10 kolhus kring Siljan (tills. rymmande
60,000 kbm.) eller från bolagets sågverk vid
Skutskär, der äfven kolugnar för verkets räkning
äro i verksamhet. Verket eger 140 grufveutmål,
af hvilka de malmrikaste ligga i Grängesberg.
Malmerna till det ädlare stålet hemtas från
Klackberg i Norberg, Burängsberg, Bispberg m.
fl. grufvor, i hvilka jernverket eger stora
andelar. Tackjernsproduktionen var 1895
43,000 t. Derjämte lemnade hyttorna masugnsgas,
i bränslevärde motsvarande 14,000 ton goda stenkol.
Af slaggen förfärdigades s. å. 140,000 slaggtegel.
3. Bessemerverket med 2 6-tons konvertrar med
s. k. sur infodring och 3 5-tons konvertrar med basisk
infodring samt 2 blåsmaskiner. Dit höra äfven ett dolomitverk
med krossmaskiner och en 300 atmosferers tegelpress,
ugnar för kalk- och dolomitbränning samt 4 qvarnar
för finmalning af thomasslagg. Den basiska l.
Thomas-Gilchristska bessemermetoden tillämpas
sedan 1891. Det dervid framställda
jernet är af yppersta qvalitet, enär det
grundar sig på träkolstackjern och svafvelfria
malmer. Produktionen vid bessemerverket 1895
var 29,000 t. göt, 7,000 t. thomasfosfat
och omkr. 1,000 t. såsom manganmalm använd
konverterslagg. 4. Martinverket, med 4 15-tons
martinugnar jämte stålgjuteri och en årlig
produktionsförmåga af 30,000 t. göt och gjutgods.
5. Valsverksafdelningen, hvars byggnad, belägen
midt öfver vattentunneln, inrymmer götvalsverk, räls-
och grofvalsverk, kontinuerligt trådvalsverk, 2
mediumvalsverk, finvalsverk, 3 universalvalsverk
samt grofplåts- och tunnplåtsvalsverk.
Till valsverken höra 19 vällugnar, och de
förmå årligen lemna 43,000 t. valsadt jern och
stål af alla slag. 6. Verkstadsafdelningen,
omfattande gjuteri, mek. verkstad, klensmedja,
plåtflänsnings- och plåtslagareverkstad, valssvarfvar
och modellsnickareverkstäder. 7.
Manufaktursmedjan, med 5 transmissionshammare m. m., der
verktyg smidas och verktygsstål af allra ädlaste
material uträckes. 8. Sömfabriken, med 28
maskiner och lika många ugnar. 9. Spikfabriken,
med 10 maskiner för klippspikstillverkning.
10. Bultfabriken, med 15 maskiner för tillverkning af
bult, mutter, nit och rälsspik. 11. Tegelverket,
hvarest för verkets eget behof tillverkas dels
vanligt murtegel, dels eldfasta material såsom
chamotte-tegel, qvartstegel m. m. 12. Såg och
hyfleri, med 6 ramar samt 4 hyfvel- och stafmaskiner,
hvilka leverera verkets behof af byggnadsvirke och
emballage. — Jernverket var 1895 taxeradt till
2 mill. kr., sågverket till 180,000 kr.
Elektrisk kraftöfverföring användes i vidsträckt
grad; de derför använda maskinerna utgöra 49, med
omkr. 900 motorhästkrafter. Verket belyses äfven med
elektricitet. Inom verket finnas 12 km. jernvägar,
deraf 9 km. bredspåriga. Verkets
alla husbyggnader täcka en sammanlagd yta af 9,3
har, deraf 5,9 har verkstäder och 3,4 har bostäder
m. m. Arbetarnas antal utgör 14–15 hundra, och
i jernverkets bostäder bo öfver 2,000 pers. För
arbetarna finnas sjukstuga, badhus och ett större
societetshus med samlingssalar, skolkök etc. 1896
beviljade bolagsstämman 125,000 kr. till en
yrkesskola för arbetarnas söner. — D:s produkter
hafva stor afsättning ej blott inom Skandinavien —
flere af svenska krigsflottans största fartyg och
många handelsfartyg äro byggda af material derifrån,
och en mängd af Nordens större jernvägsbroar äro
uppförda af jern från detta verk
— utan äfven i utlandet, såsom de stora
kulturstaterna i Europa, Amerika, Japan, Indien,
Egypten, europ. och asiat. Turkiet o. s. v. Vigten
af det på jern- och vattenvägar in- och utgående
godset utgör omkr. 1,000 t. pr dag.
Domostroj [dama-]. Se Ryska literaturen, sp. 133.
Dompapen, zool. Se Domherre-slägtet.
*Dompierre d’Hornoy, Ch. M. A. de, tog 1881 afsked ur
sjökrigstjensten. Han var 1876–82 medlem af senaten
och understödde der alla reaktionära lagförslag. 1885
och 1889 invaldes han å nyo i deputeradekammaren.
Domrjansk. Se Dobrjansk. Suppl.
*Domsaga. Domsagornas antal är f. n. (1897) 117. —
Domsagorna utgöra valkretsar vid val å landet af
ledamöter i riksdagens Andra kammare. Se derom
Riksdagsmannaval. Suppl.
Domus leprosoria, Lat., sjukhus för sådana, som lida
af spetälska. Se Leproseri.
Domus Sancti spiritus. Lat. Se Helgeandshus.
*Domän (sp. 1363). Inkomsten af kronans
samtliga domäner uppgick 1895 till öfver 6 1/2
mill. kr. Skogsmedlen stego nämligen s. å. till
4,222,578: 31 kr. och arrendemedlen till 2,278,992:
06 kr. (oberäknadt åtskilliga arrendebelopp i spanmål
och smör). Numera försäljas alla boställen, som ej
gifva öfver 500 kr. i årligt arrende, och för de
sålunda erhållna medlen inköpes i regeln skogbärande
mark. Högsta förvaltningen af domänerna tillhör numera
(sedan 1883) Domänstyrelsen (se d. o. Suppl.). En god
»Historik öfver förvaltningen af kronans utarrenderade
egendomar intill år 1883» af grefve Sten Lewenhaupt
meddelas i Domänstyrelsens und. berättelse 1889. (I
hufvudartikeln sp. 1365, r. 6 bör stå 90,000 tnld).
Kronoskogarna och kronoparkerna i Finland omfattade
1893 14,085,016 har. De allmänna kronohemmanen
utgjorde s. å. vid pass 1,860 mtl. Antalet
civilstatens jordlägenheter eller f. d. kungsgårdar
och kungsladugårdar, civila boställen, prebendehemman
m. m. år 1892 var 79 och antalet militärboställen 794
(421 mtl eller 248,123 har).
— För uppsigten af dessa för kronans räkning
utarrenderade lägenheter äro anställda
(1897) 3 boställsforstmästare och 10
boställsinspektorer. Årliga totalinkomsten af de
finska kronoskogarna har åren 1892 och 1893 uppgått
till 2,098,652 och 2,324,085 mark och utgifterna
för skogsförvaltningen till resp. 636,016 och
682,918 mark. — Arrendena samt öfriga kronans
inkomster från kungsgårdarna, kronoboställena och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
