Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dramatiska teatern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af norröna handskrifter och samtidigt assistent vid
universitetets samling af nordiska fornsaker. 1870
blef han amanuens vid universitetsbiblioteket
och 1876 chef for detsamma. Från att hafva varit
ett studiebibliotek för professorer och studenter
har detta af D. i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hans 1880 till akademiska kollegiet afgifna
förslag Om universitetsbibliotheket helt och
hållet ombildats till ett efter moderna principer
ordnadt och ledt riksbibliotek, med särskild
afdelning för den inhemska literaturen, ny läsesal,
öppen för- och eftermiddagar, med värmeapparat
och elektrisk belysning, ny systematisk katalog,
ökad tjenstemannapersonal (från 4 till 12) och
ökadt statsanslag (från 16 till 32 tusen kr., utom
löner). Med stor energi har D. jämväl uppträdt som
talare för förstärkning aj Norges. försvarsväsende
och i detta syfte derjämte verkat genom att deltaga
i stiftandet (Maj 1886) af Försvarsföreningen
och som ordförande (sedan 1888) i arbetskomitén
för Kristianiakretsen af denna förening. Genom
afhandlingar och flygskrifter och genom föredrag i
stad och på landet har D. mer än någon annan enskild
person varit den drifvande kraften i den norska
försvarsrörelsen, som 1895 bidrog till att anslagen
för försvaret ökades. 1896 utgaf D. under titeln
For Norges sag en vald samling af sina afhandlingar
och föredrag.
*Drôme. 2. Departementet har enligt krigsministeriets
beräkning en areal af 6,560 qvkm., med 306,419
innev. (1891). Vinodlingen, som förr upptog
omkr. 30,000 har, sträcker sig nu på grund af
phylloxerans härjningar öfver endast omkr. 12,300
har. Depart. är indeladt i 4 arrondissement:
Valence, Die, Montélimar och Nyons.
Dromia rugosa, geol. Se Faxekalk.
Dromon (Grek., löpare), skeppsb. Se Galér.
*Dronne har en längd af 178 km.
Droppspets, bot., kallas den långa, ofta böjda
spets, i hvilken en stor mängd växtarters blad
afslutas. Droppspetsar förekomma allmänt hos arterna i
tropikernas regnrika skogar och anses hafva biologisk
betydelse för en snabb afledning af regnvattnet.
G. A.
Drosdov, Vasilij. Se Filaret.
Drosines, Georgios, nygrekisk skald, f. 1859,
redaktör af veckoskriften »Hestia», är liflull
och elegant i sin lyriska diktning (samlingarna
Spindelväf, 1880; Stalaktiter, 1881; Kärleksljus,
1894 m. fl.) och har på förträfflig prosa skildrat
landtlifvet (i Landtliga bref, 1882, m. m.). Ett
par af hans dikter hafva öfversatts till svenska af
J. Centervall (se denne. Suppl.).
*Drothem, socken i endast Hammarkinds härad. 9,237
har. 1,879 innev. (1895).
Dróttingsdagr. Se Drott.
Drottning Adelaïdes arkipelag, ögrupp, tillhörande
chilenska territoriet Magallanes, böljande vid
Kap Parker omedelbart n. om vestra mynningen af
Magalhães’ sund. Hufvudön, som består af flere
genom kanaler skilda delar, har mer än 130 km. längd
och omkr. 46 km. bredd. Genom Smyths kanal skiljes
den från fastlandet i ö. Öarna Rennel i n. ö.,
Narborough i s. v., Evangelistas-gruppen i v.,
Vidal och Contreras i n. v. tillhöra arkipelagen,
som slutar vid Nelsonsundet 165 km. n. v. om södra
inloppet till Smyths
kanal. Öarna äro skogbevuxna och bergiga; Vidal har
berg af mer än 1,000 m. höjd, Narborough har 760
m. höjd.
Drottningens elixir. Se Elixir.
Drottninggods. Se Wedgwood.
*Drottningholm. 1. Det i art. nämnda Kanton
var ej slott, utan en fabriksby och är numera en
sommarkoloni. Det var Kina »lustslott», som gafs
Lovisa Ulrika i födelsedagsgåfva. Om D:s slotts
äldre byggnadshistoria se J. Fr. Böttiger: »Hedvig
Eleonoras Drottningholm» (1889). — 2. Till kapellet
hör icke någon församling.
*Drottninghuset inrättades 1687. Dess direktion utgöres
numera af en ordförande och 4 ledamöter, alla utsedda
af K. M:t.
*Drottsäte. Jfr äfven Hird.
*Drouyn de Lhuys, E., dog i Paris d. 1 Mars
1881.
*Droysen. 1. Johann Gustav D. dog i Berlin d. 19
Juni 1884. Jfr M. Dunckers lefnadsteckning öfver
honom (1885). — 2. Gustav D. Af hans arbete Gustav
Adolf är bd 1 öfversatt till svenska (1869). Han har
vidare skrifvit Bernhard von Weimar (2 bd, 1885) och
Das zeitalter des Dreissigjährigen krieges (i Onckens
»Allg. geschichte in einzeldarstellungen», 1888).
*Droz, A. G., var af samma slägt som de i
hufvudarbetet omnämnde schweizarna D. Han höjde sig
i Tristesses et sourires (1883) till sin tidigare
ståndpunkt. Död i Paris i Okt. 1895.
Droz [drå], Numa, schweizisk statsman, f. 1844,
blef 1862 lärare vid gymnasiet i Neuchâtel och 1864
redaktör för tidningen »National Suisse». 1869
invaldes han i kantonen Neuchâtels stora råd
och 1871 i dess regering. 1872 sändes han som
ombud till ständerrådet samt blef 1875 dess
president och ledamot af Bundesrath (Schweiz’
regering). 1881 och 1887 var han president i
Schweiz. Den 1 Jan. 1893 utgick han ur Bundesrath
för att öfvertaga ledningen af den nyinrättade byrån
för Internationel jernvägstransporträtt. D. har
utöfvat en ansenlig skriftställareverksamhet.
J. Fr. N.
Drstr. Se Silistria.
Drudenfuss, T. (af druden, elfvor). Se Pentagram.
Drufsjuka. Se Erisyphe.
*Drufsocker. Genom Emil Fischers och hans
medarbetares undersökningar har under de senare åren
sockerarternas kemi blifvit i hög grad utvidgad. De
sockerarter, som innehålla sex kolatomer, härstamma
från trenne isomeriska sexatomiga alkoholer, nämligen
mannit, sorbit och dulcit, alla sammansatta enligt
formeln H O . C H20 (C H . O H)4 . C H2 O H. Om
från dessa alkoholer två atomer väte aflägsnas
genom oxidation, kunna uppstå antingen aldoser,
aldehydalkoholer med formeln C H O . (C H . O
H)4 C H2 O H, eller ketoser, ketonalkoholer med
formeln H O . C H2 . C O . (C H . O H)3 C H2 O H. Från
mannit härstamma sålunda aldosen, mannos och ketosen
fruktos, från sorbit aldoserna glukos och gulos, från
dulcit aldosen galaktos och ketosen sorbinos. Dessa
sockerarter kunna uppträda i trenne isomeriska former,
olika hufvudsakligen i afseende på optisk aktivitet,
beroende af de många asymmetriska kolatomer, som ingå
i molekylen. Af glukos finnas t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
