- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
555-556

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dupuy [dypuī], Charles Alexandre, fransk politiker,
född i Puy 1851, var 1874–80 lycei-lärare i filosofi
och sedermera »inspecteur d’académie». Sedan 1885
ledamot af deputeradekammaren, der han slöt sig
till de republikanske opportunisterna, gjorde han
sig der gällande hufvudsakligen i skolfrågor. Han
vardt i Dec. 1892 undervisningsminister i Ribots
ministèr och efter honom stod han April–Nov. 1893
i spetsen för ett kabinett, i hvilket han sjelf
innehade inrikesportföljen. I Dec. 1893 valdes han
till president i deputeradekammaren. I Maj 1894 vardt
D. å nyo, efter Casimir Périer, konseljpresident,
men trädde d. 14 Jan. 1895 tillbaka till följd af
Barthous (se denne. Suppl.) afgång ur ministèren.

*Dupuy de Lôme, S. Ch. H. L., dog 1885.

*Duquesnoy, F., afled i Livorno d. 12 Juli 1642.

*Duraeus, f. 1596, var 1628–30 predikant hos det
engelska Company of merchants i Elbing.

Duramen, Lat., bot. Se Kärnved.

*Duran, C., f. 1837, är en af Frankrikes mest bemärkta
konstnärer. Sedan 1880 har han utfört flere nämnvärda
taflor, såsom En blifvande doge, venezianskt barn
från 1500-talet (1881), Grafläggningen (1882),
Uppvaknande (1886), Anchomeda (1887), Bacchus (1889)
och flere damporträtt till dissidenternas utställning
1890, hvarförutom hans porträttmåleri fortgått hela
den föregående tiden.

*Durand, A. B., dog 1874.

*Durando. — 2. Giacomo D., 1884–87 senatspresident,
dog 1894.

*Durandus, V., var biskop i Mende (ej Meude).

*Durango. 1. Staten har en areal af 95,275
qvkm. och en beräknad folkmängd (1890) af 265,930
pers., till större delen indianer. Malmerna inom
staten bearbetas nu af nord-amerikanska bolag. —
2. Hufvudstaden uppgifves nu hafva omkr. 25,000 innev.

Durango, stad i spanska prov. Biscaya, vid
Nervions biflod D., vid en af hufvudvägarna i
baskiska provinserna och vid jernvägen
Bilbao–D.–Zumarraga. 3,713 innev. (1887).

*Durazzo har numera endast omkr. 1,200 innev.

*D’Urban (Durban) hade 25,512 innev. 1891. Den är
utgångspunkt för tre jernvägslinier. Hamnen, den bästa
mellan Taffel- och Delagoavikarna, är tillgänglig
endast för grundgående fartyg, men förmedlar hela
koloniens utländska handel.

*Duret.François Joseph D. föddes 1732.

*D’Urfey, T., föddes i Exeter 1653 af hugenottslägt
(hans farbror var Honoré d’Urfé, se denne). Hans
1691 utgifna tragedi hette Bussy d’Ambois or the
husband’s revenge,
med titel och ämne lånade från
G. Chapmans tragedi från 1607. D. skref äfven en mängd
glada visor, komponerade sjelf musiken till dem och
föredrog dem på ett förträffligt sätt. De hafva i
synnerhet i Skotland blifvit verkliga folkvisor. En
samling af dem utgafs 1699 och fortsattes till 1720
i 6 bd under titeln Wit and mirth; or pills to
purge melancholy.


*Durham. 1. Grefskapet hade 1,016,559 innev. 1891,
såsom förvaltningsområde endast 721,461 innev., ty
1888 frånskildes städerna Gateshead, South Shields
och Sunderland (tills. 295,098 innev.) att utgöra
egna grefskap (county
boroughs
). D. var ett af Englands tre »county
palatines» (de andra voro Chester och Lancaster);
men 1836 förklarades all verldslig myndighet
och alla verldsliga privilegier skilda från
biskopsstolen. — 2. Hufvudstaden D. hade 14,863
innev. 1891. Filialer till det genom k. sanktion
af d. 4 Juli 1832 åter öppnade universitetet (med
omkr. 400 stud.) äro college of science i Newcastle
(1871), coll. of medicine derstädes (1893) samt
Codrington coll. på Barbados och Fourah bay college
i Sierra Leone. Omkr. 6 km. v. om D. ligger den stora
rom. katolska läroanstalten S:t Cuthbert’s college
vid Ushaw.

Durham [dö’rröm], stad i nord-amerikanska staten
Nord-Carolina, 33 km. n. v. om Raleigh, med storartad
tobaksindustri. Duke’s factory ensamt tillverkar
årligen 250 mill. cigarretter. 5,485 innev. (1890).

*Durham, J. G. L., föddes i London (ej i Durham). Han
afgick i utomordentlig beskickning till Petersburg,
Berlin och Wien 1832 och var ambassadör i Petersburg
Juli 1835–våren 1837.

*Durham, Joseph, föddes 1814 och blef medlem af Royal
academy 1866.

Durham book [dö’rröm bouk]. Se British museum.

Durio zibethinus L., bot., är ett till
nat. fam. Malvaceae hörande träd, allmänt odladt
inom östra Indien och närliggande stora öar. Dess
hufvudstora, tättaggiga, om meloner påminnande
frukter anses inom de nämnda landen för en stor
läckerhet; dock afskräcker deras vidriga, om rutten
lök påminnande lukt ofta främlingen att försöka
dem. Äfven fröna, stora som dufägg, ätas, rostade. G. A.

*Durklopp. Se äfven Utsot.

Durnovaria. Se Dorchester.

*Duroc hade förnamnen Géraud Christophe och tillhörde
familjen de Michel du Roc. Hans diplomatiska beskickning
till Stockholm egde rum 1801. Han föll vid Markersdorf
(ej Makersdorf). 1845 flyttades hans stoft till
Invalid-dômen i Paris.

Durocatalaunum. Se Châlons-sur-Marne.

Durocornovium. Se Cirencester.

Durocortorum. Se Reims.

Durostorum, fordom namn på staden Silistria.

Durovernum, romarnas namn på Canterbury.

Durre, folkstam. Se Himalaja-folken.

Duru [dyrӯ], Alfred. Se Chivot. Suppl.

*Duruy, Jean Victor, var 1881–86 ledamot af
öfverstyrelsen för den offentliga undervisningen,
invaldes 1884 (efter Mignet) i Franska akademien
och dog d. 25 Nov. 1894. — Hans son George D.,
f. 1853, professor i franska literaturen vid École
polytechnique i Paris, har skrifvit historiska
läroböcker och åtskilliga genom den psykologiska
analysens finhet utmärkta romaner.

Duse, Eleonora, italiensk skådespelerska, föddes
d. 3 Okt. 1859 i Vigevano, prov. Pavia, åtnjöt en
förträfflig scenisk utbildning vid Cesare Rossis
trupp och gjorde lycka i glada, naiva flick-roller,
men fick äfven öfva sina krafter i de mest olikartade
uppgifter. I början af 1880-talet spelade hon i
Turin och Rom de qvinliga hufvudrollerna i Sardous
och Dumas d. y:s sededramer med sådan framgång, att
hon med ens blef erkänd som en scenisk storhet. Hon
bildade då eget sällskap och företog turnéer i
hemlandet och utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free